lördag 31 maj 2014

go morgon

Lördag morgon och efter minimalt med sömn hoppar jag över dagens teorilektion. Slappar med familjen fram till jag åker till jobbet strax innan två. Jobbar på fältet fram till ett i natt och det lär bli ett kul pass då vi bland annat ska medverka på West pride som pågår i helgen just nu.

Är rätt trött och egentligen skulle jag gärna vara kvar hemma i dag och sy och greja lite. Men arbetspassen på lördagar brukar bli både intressanta och kul så det blir nog bra när vi kommit igång. Widar har redan en plan och undrar när jag ska åka till jobbet så han och pappa kan börja snickra och laga korvstroganoff...mamman är inte saknad inte....;)

Ute ser det ut som om det ska börja regna när som helst, men jag hoppas att det klarnar upp!
Ha en fin helg!

fredag 30 maj 2014

Färgglatt

Blev lite skillnad efter en eftermiddag hos Christers hair i Kompassen. Tycks alltid återkomma till dem även om de är seriöst svindyra. Nu hade jag förvisso rabatt, men attan vad dyrt det är.

Men varje gång jag testar någon annan frisör så blir jag inte helt nöjd och oftast är de andra ställena inte särskilt mycket billigare eftersom mitt hår fortfarande är långt och tjockt och det kostar på.

Var ju en hel del att göra, klippa, grundfärga, slinga, tona och finklippa. Det tog tre och en halv timme och hårhögen på golvet var inte liten kan jag säga. Kapade av en decimeter och klippte lugg vilket jag inte haft på ett tag.

Har en idiotisk virvel mitt i luggen så en lugg blir inte perfekt i min värld, men ibland är det ändå vad man vill ha. Håret blev mörkt med en massa röda slingor och en tunn röd toning i överhåret.

Kändes galet mycket fräschare efteråt även om det sved i plånboken. Vet ju att mitt tjocka hår drar galet mycket färg vilket leder till att det blir dyrt, men det var så himla skönt att se allt grått och vitt försvinna.  Nu behöver jag bara jobba lite mer så känns det ok =).




i behov av färg

Ska till frissan om några timmar och en del av min tredje lön sedan jag började jobba igen kommer gå till att fixa håret. Har gått med håret uppsatt länge nu för att slippa se allt grått och vitt som är på utväxt i mitt hår.

Fick mina första gråa hårstrån när jag var 18 och det hände en del svåra saker. Sedan har det gradvis kommit fler och fler, men det är först sista året som jag fått en massa vita hårstrån och då främst på en fläck på vänster sida. Helt galet.

Skulle jag sätta det på utväxt så är mitt mörka tjocka hår som är en av de saker som jag verkligen gillat hos mig själv troligtvis gråvitt. Jag är inte ens 40 ju, helt galet. Lite sorgligt nästan, har gillat mitt hår som det varit, men nu är det ett faktum att jag måste färga och fixa håret konstant resten av livet. Inte en billig hobby, men får nog satsa på frisörskolan framöver.

snyggt ju
Funderar av och till på att klippa av det, men jag har ju inte varit korthårig sedan jag gick i sexan-sjuan och det var så vidrigt fullt. En kort hockeyfrilla som var så galet ful, men praktisk under ridhjälmen. Men sedan slutet av sjuan så har håret varit mer eller mindre långt och det har jag trivts med, men vem vet, kanske skalar av allt....
också fint

torsdag 29 maj 2014

Lilla göteborgsvarvet och springande bananer


busbarnet på g
Den 18 maj i år sprang Widar Lilla Göteborgsvarvet i Slottsskogen tillsammans med farmor. I strålande solsken sprang de 250 m tillsammans med andra barn och bananer. Han har tränat hela våren på att springa och sprang utan problem 250 m utan att stanna.
att vänta är tråkigt tycker liten, vare sig man väntar på
vagnen, godis eller annat i livet

titta, pilen visar vart vi ska

på väg till sekretariatet för att anmäla sig

liten i årets varvtröja, lite nervös

framme vid starten lite osäker och dessutom avskyr han ju höga ljud
och all musik som spelades var svinhög så jag förstår honom

Lite skillnad mot hur det var för två år sedan då han mest skrek. Nu var han nervös i början när vi kom dit och förstod inte alls grejen med uppvärmning innan, men springa fattade han och sprang för fullt.
när uppvärmningen började så bara stirrade han på tokeriet...

men när starten gick var han med


han sprang järnet och stannade inte en enda gång

nästan i mål
Oerhört stolt var han efteråt när han fick sin medalj och dessutom hade en medalj till hemma. Dessutom var han väldigt nöjd över att han och farmor hade sprungit varsitt Göteborgsvarv och hade varsin medalj. Farmor Lena sprang stora Göteborgsvarvet under lördagen och hade en fin och stor medalj från årets lopp som Widar gärna hade lagt beslag på.
i mål och glad

och hur stolt som helst

men det bästa var kanelbullarna som farmor fixat!
Nästa år kör vi igen! Widar har redan sagt att han ska träna mer och springa ännu fortare! Lilla tossen!
tre generationer vanberg!

som jag skrev innan så var det springande bananer med,
alltså på riktigt ;)

I want those Sweets!!!


Kan inte låta bli att le även om jag vet hur hemskt det är när barnet får bryt i affären. Jag står däremot inte ut som den här killen, jag ställde korgen och bar ut Widar ur affären och han var asförbannad. Men efter det så har han inte gjort om det, än så länge...

kristi himmelfärd



Skumt och vakna upp till en ledig torsdag, men så skönt. Widar håller på att snickra, jag surfar lite och Matte har kommit upp efter gårdagens bus och AW på jobbet. Hela dagen ligger solig och oplanerad framför oss och det kommer bli en lugn och skön dag. Sedan i kväll blir det vin och mys med en kompis på Linnegatan och jag ser fram emot att sitta i solen på en uteservering och dricka rosévin!

Ledig imorgon också och sedan jobbar jag på lördag vilket blir kul då vi ska vara med på Pride och söndag hägrar en ledig dag i solen igen. Ska bli fint väder hela helgen och just idag känns det helt ok. Är inte alltid måendet tål solsken, men idag känns det ok. Bara det att ha en lugn morgon och mysa lite med Widar och säga att idag gör vi vad vi vill och det kan vi göra i flera dagar är schysst. Det är bra att vissa helgdagar kommer mitt i veckan!

Nu ska vi ha det gott, det får ni också ha denna kristi himmelfärd!

onsdag 28 maj 2014

så mycket

En lång och blandad dag efter en sömnlös natt. Började med intressant förmiddag på jobbet som innehöll organisationsutvärdering och vett och etikett på sociala medier. En hel del diskussioner och intressanta tankar och jag som varit borta från jobblivet länge kan inte låta bli att gilla allt sånt här. Att ingå i ett sammanhang, ett vettigt sammanhang känns riktigt bra.

Efter lunch vidtog en klart stressigare del. Åkte till Sahlgrenska och lämnade prover kring blodtrycket och som vanligt var inte värdena de bästa. Anade det med tanke på dålig sömn och gräslig huvudvärk. Men tack och lov är inte värdena farliga heller och jag är seriöst medicinerad för det, ska bara försöka vila lite också....Sedan får vi se om det blir någon medicinjustering när jag träffar läkaren nästa gång.


Från Sahlgrenska åkte jag till psykologen och vi råkade komma in på en del riktig tung skit som jag fick bryta i för jag mådde seriöst illa och hela rummet började snurra. Inte så bra. Råkade är väl egentligen fel ord, vi har rört oss mot det och psykologen är rätt skicklig i att föra mig till något speciellt, men jag var inte riktigt inne på det idag och reaktionen blev för stark.

Det som sker i samtalet i det rummet är väldigt märkligt och det har tagit tid att komma dit jag är nu, men det är också svårt och idag var det som att gå in i en vägg och på ett par sekunder reagerade hela kroppen och så stängde jag av. Vissa saker kan jag bara inte ännu. Eller om det någonsin kommer att gå. Ibland känns det som om jag alltid kommer må så här, att inget kommer bli bättre och att jag får lägga min kraft på att hålla ihop mig så att jag klarar av att jobba och fungera så gott jag kan.


För jag klarar ju att hålla ihop mig och jag tycker verkligen om att jobba igen. Att fokusera på något annat och så gillar jag ju människorna jag jobbar med, både brukarna och kollegorna. Efter mötet hos psykologen samlade jag ihop mig och hann med en fika på nya jobbet och det kändes bra! Jag tror faktiskt det kommer bli ett bra och intressant jobb och kollegorna verkar trevliga. Kändes synd att det bara är ett vik.

Det enda som är synd är att jag inte kan vara kvar på mitt gamla jobb för det gillar jag också. Men det är sällan man får napp på ett behandlingsjobb och jag känner att jag vill ta den chansen! Har man tur sedan så kanske det blir ett casejobb ledigt eftersom stan är lite på gång åt ACT-hållet och mot Housing first vilket jag är övertygad om är vägen att gå för klienter som har komplexa problematik! Tycker det är väldigt intressant och det ska bli spännande att följa. Under tiden kör jag ett år med öppenvårdsbehandling för människor med missbruk och beroendeproblematik och det känns väldigt kul!

Sedan är det lite tufft att det innebär att vi kommer bo i lägenhet ett tag till då jag hade behövt en fast tjänst för att vi ska kunna få lånelöfte till ett hus. Kan verkligen längta efter en trädgård och mer utrymme! Blir avis när man träffar syrrorna eller kompisar som bor i hus och där ungarna kan vara ute hela dagarna utan att man måste gå till en lekpark eller annan plats för att kunna leka loss. Men tids nog kommer det väl, vi får se var och när.

Efter fikan med kommande jobbet så stressade jag iväg för att hinna hämta Widar och jag antar att det var bra att inte blodtrycket mättes just då, men jag hann i allafall och hämtade en glad vildunge! En liten som berättade att brandlarmet gått och att brandkåren kommit, men att det tack och lov inte brunnit. Men Widar som fortfarande är rätt ljudkänslig hade blivit alldeles jätterädd av ljudet. Han hatar verkligen sånt och även om de pratat mycket om larm, varför osv så är han väldigt rädd. Det har blivit lite bättre, men det är ändå jobbigt för honom.

Annars hade dagen varit bra och han var laddad inför vår mamma-Widar kväll och hade bestämt middag och kvällsmys. Matte är på aktiviteter och afterwork med jobbet och lär väl komma hem sent. Så det blev jag och Widar som fick fixa mat och mys fram till han somnade full med planer inför våra lediga dagar som börjar imorgon!

Är lite trött ikväll, men får se hur det går med sömnen. Den kommer inte än iallafall.

tisdag 27 maj 2014

ett av besluten

Ett av besluten jag våndats i är fattat. I går meddelade jag mina arbetskamrater att jag tackat ja till ett jobb som behandlare i en av öppenvårdsenheterna i stan. Det är inte en fast tjänst tyvärr, men det är ett vik på ett år och inom behandlingssfären vilket jag länge velat jobba inom.


Även om det känns svårt att lämna det jobb jag har nu eftersom jag faktiskt trivs bra där, så känns det här beslutet rätt i magen. Nu hoppas jag bara att jag ska trivas med jobbet och kollegorna. Jag är kvar på mitt vik som jag har i nuläget till sista augusti och ska ha lite sommarledigt så det är egentligen inte jättemycket jobbtid kvar. Hoppas verkligen att jag inte ska ångra mig nu!

Det är märkligt vad mycket mer attraktiv man blir när man redan har ett jobb, detta är inte det enda erbjudandet som dykt upp efter att jag börjat jobba. Innan jag hade jobb så kom jag ju knappt på intervju liksom...

matchar

matchar
Vi matchar, jag och liten! Han fick välja och det blev rosa. Nu håller det på att flagna av, men det är en liten som känt sig extra fin de sista dagarna! Men skumt vad tjocka våra händer ser ut i den här bilden...

måndag 26 maj 2014

man blir ju rädd

Redan igår så gladdes jag åt att Fi och Miljöpartiet klev framåt och att moderaterna fick en fet käftsmäll. Desto ondare i magen fick jag av att se att människor igen röstat på SD. Trodde inte det kunde bli så höga siffror för dem igen.

Än värre blev det i morse då man insåg att det inte bara är i Sverige som invandrarfientliga partier gick framåt. Såg hur Front National blev Frankrikes största parti med 25%, ett parti som bl.a. förnekar förintelsen. Hur främlingsfientliga partier drar fram över Europa och det gör mig livrädd.

Är det ett samhälle vi vill ha? Som brister fullständigt i tolerans och mänsklighet? Som skyller de problem vi brottas med i samhället på invandrare??? Har folk ens läst igenom partiprogrammet? Fattar man vad det är man röstar på? Nu var det många som inte röstade alls och jag hoppas verkligen att alla röstar i nästa val och att de inte ger SD en enda röst till för vi kan inte ha ett samhälle som vill människor så illa.

Jag vill inte att min son ska växa upp i ett samhälle som behandlar människor så illa och som gör skillnad på människor och människor utifrån hudfärg, religion och ursprung. Tanken måste ju vara att jobba för att alla människor är lika värda, vi är ju människor allihopa! Vi vill ju ha en goare värld utan rasism, homofobi, krig, miljöförstöring osv så då måste vi kunna göra andra val än val som gynnar SD och dess likar!

söndag 25 maj 2014

EU-val


dagens viktigaste
Dagens viktigaste uppgift och rättighet klarade vi av i eftermiddags. Kunde dock gått till fel lokal för så länge som vi har bott här har alla val varit i skolan ovanför oss, men nu var det flyttat till ett äldreboende i närheten. Vi traskade dit tillsammans och Widar som inte riktigt begrep det hela ställde massor av frågor och blev förvånad över hur snabbt det var gjort. 

Han trodde bergis att det skulle vara som när vi går och vaccinerar oss eller något annat otäckt. Vi pratade om att man röstar på vilka som ska bestämma osv och det var nog inte så lätt för en liten snart fyraårig kille att förstå sig på. Men i slutet så kom han fram till att om han skulle rösta så skulle han rösta på en snickare så han fick snickra varje dag. Det tycker han var viktigt. Vi lever i samma värld, men ändå inte och man kan inte annat än att le. Han har sin alldeles egna och väldigt självklara logik. 

Hoppas ni också tog en sväng och utnyttjade er rättighet att rösta! Det kan behövas så att inte SD försöker ta sig mer plats än de redan har. Tycker det är seriöst sjukt att de kan få några röster alls, men människor tänker olika. Känns i allafall viktigt att rösta, särskilt som vi ser all oro i världen och hur folk mördas för sina åsikter och försök att få till demokrati. Jag kan helt oskyddat gå tillsammans med min familj till min vallokal och rösta på det alternativ som jag tycker representerar mig bäst och gå hem igen utan att vara rädd för att någon ska mörda mig eller min familj på grund av min åsikt. Det är viktigt! Det borde vara självklart för alla!

lördag 24 maj 2014

Undenäskväll

En kväll i Undenäs  avnjuts bäst med goa vänner och ett och ett annat sällskapsspel. Ikväll blir det bland annat TP och kampen är hård. Dessvärre tycks jag inte vinna då resten av gänget får alldeles för enkla frågor i min mening... För det kan ju på intet sätt bero på att jag har bristande kunskaper eller hur? ;)

Är galet trött, har haft något knas i dag med plötslig superhuvudvärk och trötthet så till den grad att jag sovit en del på dagen och inte varit världens mest sällskapliga varelse. Viljan finns där, är ju med människor som jag tycker om, men orken finns där inte alls. Vill helst bara försvinna under en filt med något som tar mig bort härifrån, men så funkar det inte. Bara att försöka vänta ut en vändning. Som jag väntat på i en evighet typ.

Huvudvärken är delvis kvar och det gör livet lite jobbigare. Men vi ska sova här i natt och imorgon drar vi hem då jag ska gå på Jollyrooms bloggevent på eftermiddagen. Sedan ska vi gå och rösta och det känns helt ok att jag bestämt var jag ska lägga min röst. Att inte gå att rösta finns inte på kartan, man måste göra det för att försöka hindra att SD tar sig fram.

fredag 23 maj 2014

välkomna att hämta

välkomna att hämta

egentligen

Egentligen är ju allt bra. Förutom tjafs med tåget och annan skit så har vi haft en fin dag hos kusinerna i Hjo. Widar har säkert hoppat 2,5 timme på deras studsmatta oavbrutet och jag fick snusa bebis och prata med syrran. Galet avis på deras trädgård.

Sedan plockade Matte upp oss och vi åkte till Undenäs för en grillkväll och mer studsmattehoppning med goa vänner och deras barn. Det är varmt, soligt helt ok och mitt mående är verkligen pissdåligt. Orkar knappt prata med folk och har asjobbiga tankar. Är dötrött, men har så mycket ångest att jag inte fattar hur jag ska kunna sova. Brukar kunna koppla av här, men det snurrar bara en massa skit i skallen och jag antar att jag borde gått till psykologsamtalet idag istället för att ta ledigt.

Visst är det galet? Allt är bra på pappret, men i huvudet är det ett mörkt kaos. Ska försöka sova snart, blir till att göra det som går för att få några timmars sömn och hoppas på att jag inte vaknar tio i två i natt igen med mardrömmarna jagande mig. Men förutom det är livet alldeles underbart (typ...ni anar väl ironin) och imorgon blir det barnkalas och bus och någonstans i det ska jag dra ett par djupa andetag och hjälpa Widar att ha en go helg. Han har verkligen sett fram emot att få busa med Odin och gå på hundpromenad med Tia-hund! Kanske kan jag vakna imorgon och känna mig lite sant glad, hoppas det! Men nu, sovförsök ett...

fredag

En natt full med ångest och ständiga uppvaknanden gör att det är skitjobbigt att gå upp. Men upp måste vi och om några timmar sitter vi på tåget till kusinerna. Blir en dag med kusinerna i Hjo innan vi åker vidare till Karlsborg för att vara hos kompisar över helgen.

På lördag har Widars kompis Odin fyraårskalas och det kan vi ju inte missa! Sedan är det skönt att komma bort från stan ett par dagar och vara på landet lite. Widar ser mest fram emot att få snickra med Odin och gå på hundpromenad med Tiahund! Jag hoppas på sömn och myssnack med Jennie, goa vännen som fått ME och brottas med den diagnosen och vad det gör med hennes liv. Önskar verkligen att man kunde trolla!!

Men vi börjar dagen med spårvagn, tåg och buss till kusinerna och nyaste lilla kusinen Elliot! Blir nog en bra dag om nu bara ångesten och mörkret kunde sluta jaga mig. Fokuserar på mys med liten som gillar att åka tåg och få fika med kanelbulle!
undrar om tåget går som det ska...?

torsdag 22 maj 2014

Blomsterfoto

Släpar ofta med mig kameran och då kan det bli lite blomsterfoton. Blommar ju överallt nu!
maskrosfrön är ju speciella






onsdag 21 maj 2014

jag bara undrar

När mörkret i huvudet och själen breder ut sig så kan en promenad i strålande solsken mellan mina båda arbetsplatser kännas som ett direkt hån. Det gör mig ledsen att inte kunna gå i solskenet och njuta av att sommaren är här. Att jag har ett jobb som är ok, att jag klarar av att hålla ihop mig och fungera. Nä, mörkret och allt som gör ont skriker åt mig och får mig att bara vilja dra ett sista andetag och försvinna. Väldigt märkligt det där.

Går till jobbet, håller ihop mig, nickar och ler på rätt ställe och längtar hem. Hem efter att få krama liten och sedan få gömma mig för världen. Om man kunde gå i dvala och komma fram när livet kändes lättare igen, då hade jag gjort det!Varför kan inte känslorna vara pigga, busiga, glada, känslorusiga? Var är mitt vårskrik och alla sockerdricksbubblor? Hur sjutton ska jag bli av med den här svarta smärtfyllda deppighetssörjan? Eller ska man ha en ståplats i den så som man kan säga att folk hade ståplats i Nybroviken? För resten av ditt liv? Hur lever man så det inte gör ont att andas?

Drar djupa andetag och trycker undan skiten så jag kan fungera en stund till och en till. Det är tur att man inte ser vad som finns bakom leendet sådana här dagar. Men jag undrar verkligen hur ni gör därute?

måndag 19 maj 2014

tulpaner på linnegatan

Hade kameran med mig en morgon när jag jobbade. Efter att övernattningen stängt så fotade jag lite på väg till spårvagnen och fick de här fina bilderna i solskenet. En stund tidigare hade det kommit en liten regnskur vilket lämnade de här dropparna på tulpanerna i rabatten!



Åska

vackert
Åskar för fullt nu. Började för en stund sedan och jag hoppas den går rakt över ordentligt och rensar upp luften så man kan andas. Har varit kvalmigt hela dagen och min huvudvärk är därefter. Widar är också mosig och både han och jag har varit så trötta idag att vi knappt orkat äta och hållit på att somna till hela tiden. En riktigt trött måndag med andra ord och lite orolig blir man när liten säger att han har ont i magen osv. Vill inte ha en magsjuka också.

Nä, nu hoppas vi att åskan rensar ur allt och att vi vaknar strålande pigga imorgon bitti. Kan dessutom notera att tre hopplektioner och en avramling innebär att min kropp inte är så lycklig idag...Lägg till det hormoniellt månadstjafs och livet känns lite hånfullt...Åska är nog den bästa avslutningen på dan. Hade man varit pigg osv så hade det varit schysst att fota lite åska!

söndag 18 maj 2014

söndag med minivarv och ridning på schemat

En stor gäsp kan sammanfatta känslan. Genomtrött, gick inte att somna förrän framåt fyra och strax efter sju vaknade Widar. Försöker piggna till framför Nyhetsmorgon samtidigt som jag försöker få Widar att man inte får spika med hammaren förrän efter klockan tio.Han vill helst gå loss med alla sina verktyg i sitt rum direkt när han vaknar , men då får både vi och grannarna bryt.

Behöver piggna till för vid elva ska liten och farmor springa mini göteborgsvarvet i slottsskogen och sedan ska jag vara i stallet halv ett för att göra i ordning hästen och bygga banan som vi ska träna på. Sedan hade jag tänkt att vi skulle ta en sväng på Liseberg ikväll, men nu visar de regn och åska på väderprognosen för kvällen...Det ingick inte i min plan kan jag säga.

Sedan ska jag nog göra allt för att försöka sova hela natten så att man kan ta sig an veckan som kommer. Ni får ha det kul denna söndag i maj!
fullt ös brukar det vara

home sweet home

Hemma efter två timmars ridning, en snabb dusch och elva timmars fältjobb i ett soligt Göteborg med en massa springande löpare som tog sig igenom Göteborgsvarvet. Känner av att jag sovit alldeles för lite, kroppen blir liksom alldeles darrig och det är svårt att komma ner i ett läge där jag kan gå och lägga mig. Men det har varit en ok dag och kväll/natt.

Var helt slut men galet nöjd efter dagens hopplektioner på Lyrik och sedan Cirona. Men att rida i två timmar och hoppa i värmen var en pärs. Var helt slut efteråt. Red först Lyrik där man får driva som attan och sedan Cirona som är 1,76 i manken, stor och med en förkärlek till att bocka. Höll på att åka av när hon bockade i början av lektionen, var inte alls beredd på det. Sedan gick det bättre och bättre, har ju aldrig ridit henne förut så det var en utmaning att ställa om.

Men jag älskar verkligen att rida och imorgon söndag, eller ja om 12 timmar så tränar jag hoppning på fullblodet Molly. Men det är verkligen så att jag måste träna core och det får bli en mission medan ridskolan har sommaruppehåll för det håller inte att jag tappar sitsen. Så fort man tappar sitsen eller inte orkar att hålla ihop hästen så tappar man ju hela grejen. Blir galen för jag vet ju hur det ska vara och hur det ska kännas, men kroppen är inte riktigt där.

Efter båda lektionerna blev det fullt ös hem och duscha och sen köra till jobbet dit jag kom exakt på minuten! Så uppvarvad kom jag dit och uppvarvningen höll i sig under arbetspasset. Vi har sett mycket av Göteborg idag och det är så stora kontraster mellan de som har väldigt mycket och de som inget alls har. Ibland kan vi bidra till något vettigt och bra, andra gånger når vi inte fram eller så kan vi inte ge det personen vill. Det är ett märkligt, komplext, svårt, intressant, givande jobb och det väcker många tankar.

Nu är jag hemma i nedsläckt lägenhet där de mina sover och jag varvar ner med lite tid framför tv:n och datorn. Om några timmar kommer Widar att vakna och under förmiddagen ska vi springa Mini Göteborgsvarvet innan jag drar till stallet. Kommer bli en fin dag tror jag. Måste bara sova lite först!

lördag 17 maj 2014

Lycka till!

lycka till!
Lycka till alla som ska springa idag! Sol och toppenväder! Inte för att jag kan förstå hur man kan betala för att springa två mil på asfalt frivilligt, men man kan ändå önska dem lycka till!

lördag gäsp

Ja, det där med sömn är ju knappast något jag skulle vinna medalj i. Tre timmar blev det i natt trots att jag har nåt att sova på. Inte världens bästa uppladdning inför en förmiddag med två hopplektioner och sedan 11 timmars fältjobb till ett i natt...

Inte kan jag sova länge i morgon heller för då ska ju Widar springa Mini göteborgsvarvet och på eftermiddagen har jag hoppträning ute på ridklubben. Nåja, det går ju, men jag blir ju lite trött på hur min kropp funkar. Hade man bott i USA hade man väl köpt en burk melatonin och förhoppningsvis sovit gott. Blir bra att gå igenom en sömnutredning i höst, nåt bra med att ha ett blodtryck som beter sig konstigt.

Widar kommer ha kul med Matte och Lena under dagen. De ska fika och kolla på cyklar för att se om de kan hitta något som kan passa Widar. Sedan i eftermiddag ska Lena springa, hon startar vid halv tre. Tror det är drygt 65 000 som är anmälda, galet många.

Är så himla trött. Men ute är det fint i allafall, strålande sol och blå himmel och det ska väl bli närmare 20 grader idag. Jag hoppas sommaren är här för att stanna nu och att vi får en fin sommar. Vi ska ju mest vara hemma i år och då är det bästa vi vet att åka ut till öarna och ha lite picknick med oss. Ligga på klipporna, sola, fiska krabbor, bada och bara vara vid havet. Älskar doften av salt hav och tång, allt som luktar sommar. Känns gott att Widar får det med sig. Skulle bara ha fast jobb så vi kunde köpa hus också med egen trädgård!
hav, klippor och ett fint ljus

när jag var ung....

ja och hur ofta var den inte trasig liksom, eller så var telefonkortet slut
eller man saknade mynt...lite annan tid

ångest

Det är konstigt hur den kan smyga sig på en och sedan rulla in över en våg efter våg så till den grad att jag knappt kan andas och smärtan i magen får mig att vilja kräkas. Så fort jag inte fokuserar på något annat, eller någon annan så tar den över mina tankar så jag får härdsmälta och världen går i bitar omkring mig.


Det gör ont i mig, i själen, i mig. Jag kommer inte undan, kan inte värja mig. Tumlar runt och håller på att dränkas i den. Så total, så massiv att jag skulle kunna göra något galet bara för att slippa vara i det. Tar så oerhört mycket kraft att inte gå i bitar, att hålla i hop sig till en något så när fungerande enhet. Det går när jag är tillsammans med familj och vänner, när jag har fokus på jobbet eller rider.

Men när jag är själv, själv med mina ältande tankar så kan den slå undan benen på mig. Jag känner den av och till resten av dagen också, hur den lurar på mig och bara vill välla fram och jag hatar det. All ångest, "vanlig" ångest och panikångest. Om du har upplevt det så vet du vad jag talar om och hur starkt det är.

Rulla på ångesten mumlar psykologen och jag kan bara le snett och undra om hon vet vad ångest är? Om hon rullar på ångesten i sitt liv eller om hon lever som den psykolog hon är? Undrar stilla hur andra människor gör? Varför gör inte deras ångest så ont att de vill gå i bitar och upphöra att existera för existerande gör så ont? Vad vet de som jag inte vet? Vad gör de som jag inte gör? Varför inte jag bara kan gå och lägga mig och sova lugnt och vakna utvilad? Istället lägger jag mig med ångest som gör det svårt att andas och få ro, jagas av mardrömmar som får mig att vakna alldeles kallsvettig eller inte sova alls. Det är märkligt och jobbigt.
breath