Jobbigt va?!

Widar kryper ju inte ännu. Han tycker det är rätt kasst och
vill helst stå och försöka gå. Men om han nu måste
så ålar han omkring. Ikväll gick det så där eftersom
han ålar baklänges.
Han lekte med bitgrejen och det var ju kul...

Den var ju gott och väl inom räckhåll när han började
och allt var frid och fröjd

En stund senare har han kommit en bit bort till
hans stora irritation. Som ni ser är den randiga handduken
en bit bort nu och värre blev det och argare blev Widar.
Jobbigt va?! sa jag varpå han blängde på mig
och började skrika. Hans far ryckte in och lyfte fram
honom...
Tänk om det funkade för mig, lägga mig på mage och skrika till
någon fixade fram mig till det jag ville ...haha