söndag 28 september 2014

Photo challange 5

Photo Challenge 5.
I have been nominated by Barbro.Strömblad a good friend and a great photographer and I have to post one photo a day, for five days. Now and everyday I am allowed to nominate another person to continue the fun. I nominate Magnar.Mosdal he is a friend who takes a lot of everyday photos and I like his photos, especially his photos of Norways lovely nature.
My last photo in this challenge is a photo of a fallen tree and its roots.

lördag 27 september 2014

Photochallenge 4

Photo Challenge 4. 

I have been nominated by Barbro.Strömblad a good friend and a great photographer and I have to post one photo a day, for five days. Now and everyday I am allowed to nominate another person to continue the fun. I nominate Jennie.Fredriksson she is a friend who takes a lot of everyday photos and I like her photos, especially her photos of her horse. 

My third photo in this challenge is a photo of a leaf from our mapletree this autumnday!

fredag 26 september 2014

Photo challange 3




 Photo Challenge 3. 

I have been nominated by Barbro.Strömblad a good friend and a great photographer and I have to post one photo a day, for five days. Now and everyday I am allowed to nominate another person to continue the fun. I nominate Åsa.Pettersson she is a friend who takes a lot of everyday photos and I like her photos, especially her photos of her dogs. 

My third photo in this challenge is a photo of spiderwebs at a field an early summer morning.

torsdag 25 september 2014

kvällstankar

Trött och börjar dessutom bli förkyld. I huvudet är det kaos, inombords är det ångest som river och härjar, på jobbet har det varit en tung och obehaglig vecka som lämnat en klump i magen på grund av något av det tokigaste jag upplevt på en arbetsplats och dessutom ställde läkaren in dagens viktiga möte pga sjukdom. Behöver jag säga att det mesta känns evighetstungt?

Vet inte om det bara är en dålig feeling eller om jag håller på att börja må sämre. Är så mycket som jag brottas med just nu och min sömn är åt helvete och det underlättar knappast. Till råga på allt så har höstdagjämningen varit och vi går mot mörkare tider och ett halvår av mörker, blåst och regn från alla håll samtidigt vilket jag avskyr så till den grad att jag förespråkar att människor borde få gå i ide.

Inte ens Widars varma kramar då han lindar sina smala barnarmar om min hals och viskar att han älskar mig lyckas jaga undan den tunga kvävande mörkerfilt som lägger sig över mig och hotar min existens. Orkar knappt komma ur sängen och tröttheten är en trötthet som ingen sömn egentligen kan bota för den är förlamande evighetstung och den värker i lederna och fördriver varje uns av livslust.

Ändå kan jag inte gömma mig i sömnen då John blund i vanlig ordning missköter sitt jobb trots diverse kemikalier som ska tvinga honom att släcka min tankeverksamhet så jag får lite vila. När jag väl somnar jagar maran och hennes förbannade mardrömmar mig så jag vaknar svettig och springandes i sängen med hjärtat i rusningshastighet. Märkligt att man inte kan drömma vackra drömmar istället för hetsande otäcka mardrömmar.

Omkring mig finns sorg och död efter en anhörig som gått bort, en vän som brottas med sjukdom och svårigheter hos nära och kära. Ingenting får vara enkelt och mitt i allt det vill man att vissa saker ska hända och få ske, men hur man än gör möts man av tyckanden och motstånd. Kraften finns inte att slåss och argumentera om allt, om livsval som är definitiva i sina beslut. Inte ens den klara septemberluften kan få mig att andas lättare trots att jag längtat efter den länge nu. Istället härjar ångesten och kraften går till att fungera på jobb och hemma. Blir inte mycket ordning på smulorna i själen då. Men kanske är det bara en tillfällighet, en tillfällig dipp i hjärnans kemiska obalans?

Photo challange, photo 2


Photo Challenge 2. 

I have been nominated by Barbro Strömblad, a good friend and a great photographer and I have to post one photo a day, for five days. Now and everyday I am allowed to nominate another person to continue the fun. I nominate Jenny.S she is a friend who takes a lot of everyday photos and I like her photos. 

My second photo in this challenge is a photo of my son looking out over the Andaman sea in january 2014. He was very fascinated of the colours of the sea and didn´t want to leave.

onsdag 24 september 2014

Photo challenge photo 1

Photo Challenge 1. 

I have been nominated by Barbro Strömblad and I have to post one photo a day, for five days. Now and everyday I am allowed to nominate another person to continue the fun. I nominate Anna-maria Lindblom she is a friend who takes a lot of everyday photos and I like her photos. 

My first photo in this challenge is a photo of Måns Ols, a small lake in a small town called Sala. A late evening a few months ago.

onsdag 17 september 2014

tillbaka och lite trött på vissa idioter

Antar att jag är tillbaka efter en stunds uppehåll. Blev så trött efter en del idiotiska kommentarer och påhopp på några av de sista inläggen jag skrev. Mitt mående innebär inte att jag är kass på jobbet eller som mor, såna skitkommentarer undanber jag mig och kommer i fortsättningen radera så som jag gjorde nu.

Jag lägger en förbannad massa energi på att fungera både på jobbet och för min son och sambo och att jag då använder bloggen och skriver av mig är min grej och vill man inte läsa det eller stör sig så kan man ju enkelt trycka på rubriken nästa blogg! Funderade på om jag skulle lägga lösenord på bloggen, men det får räcka med att jag eventuellt kommer lägga lösenord på vissa inlägg. Glömmer ibland att folk faktiskt läser vad jag skriver även när jag bara skriver av mig en sväng.

Men jag står för det jag skriver och jag kan tycka att det ska vara ok att skriva om hur man mår, hur nervös och ångestfylld man är utan att folk ska skriva elaka kommentarer och rekommendera psykinläggning och att man borde sluta vara mamma! Jag har tack och lov en underbar sambo som är en jäkla bra pappa till vår son och jag har stöd omkring mig och gör allt som går att göra för att fixa mitt mående och jag borde inte ens behöva förklara mig! Psykisk ohälsa är hur vanligt som helst och 30 % av alla vuxna kommer någon gång i livet att uppleva psykisk ohälsa i någon form och det innebär inte att man är värdelös på jobbet eller som förälder eller som människa! Oftast är ju kommentarerna schyssta och jag har fått kontakt med kul människor via bloggen så det känns inte helt ok att sluta på grund av några puckon. Nog om det!

Sedan jag skrev senast har jag hunnit börja på nya jobbet som är ok. Tar mycket kraft i början så klart och sedan är det en del annat som pågår och också tar energi. Orken räcker liksom inte när man måste tjafsa med vårdkontakter och andra instanser. Men jobbet är helt ok och de jag jobbar med också. Saknar dock fältarbetet, men det är roligt att få jobba med behandling, både i grupp och individuellt och jag trivs med att jobba i stan så det ska nog bli bra.

Vi har hunnit få höstluft ute även om värmen som tur är finns kvar. Är så skönt med klar luft samtidigt som solen värmer en! Regeringsskifte har vi fått också, tack och lov för det! Äntligen borde Sverige kunna bli lite medmänskligare! Jag behöver inte en massa skattesänkningar, jag behöver att vårt samhälle fungerar och att välfärden byggs upp!

Höll dock på att sätta i halsen när jag under valvakan såg hur SD gick framåt. Är helt sjukt att människor röstar på ett främlingsfientligt parti som dessutom har en familjepolitik och kvinnopolitik som är åt helvete. Bara det att man vill inskränka aborträtten, vad skulle det lösa liksom? Vill vi ha en massa illegala aborter med alla de skador som man riskerar då? Inte utan att man mår illa av att människor kan rösta på något som är så inhumant och ojämlikt! Blir onekligen trött på alla dessa idioter som tar plats i vårt land. Vet att demokratin innebär att alla måste få höras, men jag vill inte att min son ska behöva växa upp med att rasister får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Jag undrar vad människor är så rädda och arga för/på? Blir så trött bara. Trött på iq-kommentarer, trött på hat, trött på ojämlikhet, trött på allt fanstyg som huserar i världen!

Nu skulle jag väl egentligen gå och sova efter ha VAB:at hela dagen då liten är sjuk och jag också börjar känna mig krasslig. Men eftersom min läkare schabblat med mina recept så får jag vackert satsa på sömn imorgon kväll....happy day....suck! Att det hela tiden byts läkare på min mottagning gör inte saker och ting enklare precis. Som sagt, har inget emot skattehöjningar om det innebär att jag kan få träffa samma läkare åtminstone två gånger i rad...!