Visar inlägg med etikett världen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett världen. Visa alla inlägg

fredag 9 januari 2015

tankar

...
Är en tid av hemskheter vi lever i, nu senast med det fruktansvärda dådet i Paris, men också allt annat som händer i vår värld nu. Den känns kall, aggressiv, främlingsfientlig, rädd och osäker och ibland undrar jag verkligen vad det är för värld vi kommer lämna över till våra barn. Att inte människor bara kan acceptera och respektera varandra och leva i en värld tillsammans med trygghet och frihet? Vill inte alla människor bara få leva och ha det gott omkring sig och i sig? Det är svårt att behålla tron och hoppet på människan i allt det här. Jag förstår överhuvudtaget inte allt detta dödande av andra människor, medmänniskor vare sig det är mord, krig, självmordsdåd, dödsmisshandel osv, det är ju bara vansinne och det kommer inget gott ur det. 

Min syn på det blir inte positivare när jag är insnurrad i mig och mitt egna mående som verkligen varit under all kritik sedan nyår. Mår så galet pissdåligt att jag knappt vet vart jag ska ta vägen och det är ju inte så att sjukvården räcker ut en stöttande hand precis. Nä, snarare förväntas man stå pall själv och gilla läget. Jag försöker verkligen orka och hålla ihop det, men jag är i nån neråtgående spriral som bara rusar nerut i karusellfart så till den grad att jag övermannas av ett rent fysikt illamående. Ångesten och klankandet på mig själv når nya höjder nattetid när jag inte kan sova och fram till igår kväll hade jag sovit fem tim på 3,5 dygn, inte bra alls. Men det gick bara inte att sova, tankarna rusar, ångesten rullar över mig så jag inte får luft och jag står bara inte ut. Orkar inte med varken sambo eller barn, än mindre julledighet och roligheter och absolut inte andra människor. Avbokar allt, orkar inte svara och prata med människor så det var onekligen en pärs att börja jobba igen igår efter att inte ha sovit. Blir förvånad över att jag klarar av att göra det jag ska när jag är där, men sedan är ju orken slut. 

Träffade psykologen i går eftermiddag och det blev en skitjobbig sittning. Jobbig för att jag mådde piss, jobbig för att vi hade ett tufft samtal, var helt färdig efteråt. Jag vet ju att jag måste välja andra sätt och att min lösning för att få lugn och ro inte är vettig och det blev så oerhört tydligt och påtagligt igår och hon lät mig inte få försvinna ner i det. Hon hjälper mig att inte tankemässigt slå mig sönder och samman, att fokusera på att orka och på vad som är viktigt. Påminner mig om att jag har varit utsatt för sånt som jag ska lägga skulden för på andra, de som gjort det istället för på mig själv och att jag inte måste vara/verka vara glad och stark, för vissa saker har varit förjävliga. Är suverän på att le och förundras över hur lätt folk köper det.

Så lite bättre är tankarna i dag, särskilt som jag i samråd med henne valde att ta sömnmedicin i går för att få lite sömn vilket renderade i hela fyra timmars bruten sömn. Har ju satt ut all medicin och det har ju ett framtida syfte. Hur som, det gjorde att jag orkade gå och jobba idag och hålla ihop det. Sedan kommer det ju hela tiden på tal om att jag kanske borde vara sjukskriven, helt eller delvis igen, men det är inte vad jag vill alls, överhuvudtaget. Det skulle kännas som ett totalt misslyckande, jag har kämpat som fan för att komma upp och igång igen, jag vill inte tappa det. Känslomässigt vill jag just nu egentligen inte ens gå upp på morgonen, hela mitt inre vill inte behöva göra en enda dag till överhuvudtaget, det orkar inte en dag, en timme en minut till av allt ont i själen, all ångest, allt som bara får en att inte orka andas. Men jag gör det, jag tar mig upp och jag vet fan inte hur. Finns dock lindring i varandet när man får en kram av liten och sambon, de är ljus och luft i allt som är. 

Nu måste jag försöka sova lite, fredag nu och om några timmar är det jobb och ikväll blir det ridning. Också en stund av luft. I övrigt är det mest tungt och det blir inte bättre av att världen känns hemsk. Ta hand om er därute i allafall, känns som om det är än viktigare nu!

måndag 24 mars 2014

måndagströtthet och en önskan om att allt hemskt skulle försvinna... blogg100 24/100

Dålig sömn som vanligt och dessutom med ett illamående som tack och lov inte utvecklats till kräkan. Kräkan vill man inte ha, inte på något sätt och än så länge verkar jag klara mig.

Dessvärre är jag inne på andra dagen med migränkänning som hanteras med imigran och frågan är väl hur länge jag kan hålla migränen stången? Att jobba och vara ljud och ljuskänslig är måttligt kul och dessutom blir jag lite vimsig och disträ av huvudvärken och medicinen. Skulle behöva sova ett par dygn och jag måste nog ta upp sömnbristen med läkaren snart. Det kommer inte fungera i längden, sova måste man göra.

Men det är mycket som snurrar runt omkring och inom en. Folk blir sjuka, allvarligt sjuka och vart man än vänder sig just nu så är det allvarliga sjukdomar och olyckor och det är en pärs. Människor som står en mer eller mindre nära som kämpar mot cancer och annat otäckt. Om jag kunde skulle jag trolla och cancer, stroke, bilolyckor skulle bara försvinna tillsammans med krig, svält, kvinnomisshandel, fattigdom och allt annat djävulskap som existerar i den här världen.

För mig är det ofattbart att man i denna värld kan vara religiös och ha en tro för det är så oerhört mycket elände. Kan bli livrädd när jag tänker på allt som ligger framför Widar, går sönder när jag tänker på allt som kan hända. Är så mycket skit som händer hela tiden. Tar liksom aldrig slut.

Då har man liksom inte ens tänkt på allt som händer i världen. Ibland när Widar vaknar och gråter på natten och har drömt något hemskt så tänker jag på barnen i Syrien tex, som vaknar av mardrömmar bara för att befinna sig i en levande mardröm, eller barn som far illa i Sverige. Inget jag kan ändra på mer än att ge bidrag till olika föreningar som arbetar för att ändra på situationen.

Måndagströttheten blir liksom inte mindre av allt sånt. Det är svårt att se meningen i allt sånt här och i livet i sig.

lördag 1 februari 2014

Resa till Khao Lak

Väntan på Bangkoks flygplats
ca halv sex på morgonen lokal tid
 På nyårsafton lämnade vi Sverige för några veckor i Thailand. Det var en grymt lång resa som började med bil från Sala till Arlanda, sedan flyg Arlanda-Bangkok, en stunds väntan mitt i natten och därefter inrikes flyg Bangkok-Phuket Airport. Därefter 2 timmars minibussfärd till Ko Kho Khao Island och The Kib resort. En väldigt jobbig minibussfärd där jag måddde pyton och Widar kräktes. Han som aldrig brukar bli åksjuk kräktes och vi lärde oss att ge honom åksjuketablett precis som de andra barnen fått.
vi flög med thaiair hela resan vilket var helt ok
 Själva flygresan var jobbig, men barnen klarade det jättebra och sov en del av resan. Eller sov och sov, Widar sov två timmar på det långa flyget, men han spelade spel, ritade, tittade på film och klarade av resan jättebra! Jag sov inte heller, men hann avverka 3 filmer och lite serier. Gillar att alla säten har en aktivitetsskärm som funkar för både vuxna och barn för det är så gruvligt tråkigt att flyga. Matte den lyllosen kunde ju sova lite.
framme på resorten, varmt, soligt och beställning av lunch 
Väl framme vid hotellet fick vi vänta på våra rum och det var rätt jobbigt, trötta och varma som vi var. Vi fick vårt rum sist, men när det visade sig att vi blev uppgraderade pga väntan så var det helt ok. Vi fick en strandnära villa och det kändes hur bra som helst.
hotellets spaavdelning

sen eftermiddag på väg ner mot stranden
 Men det är verkligen en chock att åka från kalla Sverige till ett 30 gradigt varmt Thailand och om man dessutom äter mediciner som har som biverkan att man svettas så är det lite jobbigt i början...Men Widar som jag var orolig för skulle få det jobbigt, hade inte alls några problem med det. Känns rätt overkligt att åka ett antal timmar och byta vardag helt.
widarbus

solnedgång vid The Kibs strand

älskade unge

fredag 21 december 2012

is this the end?

Ni vet väl att jorden som vi känner den ska gå under idag? Känns ju lite drygt...Finns en massa teorier om allt som ska ske 2012 och just idag så tar Mayakalendern slut och ja allt går under enligt vissa tolkningar...Hm, den som lever får se.

Jobbigt om världen går under när vi sitter på färjan till gotland liksom....Hoppas ni får en go dag därute iallafall! Hade vi varit kvar i götet hade jag gått på end of the world fest, diverse fester på det temat i stan ikväll.

Förresten vad packar man för undergången? Har ju bara packat kläder och julklappar, känns ju inte som om det kommer funka nåt vidare vid undergången eller?!

tisdag 13 november 2012

Scratch map- julklappstips

Ja nu när det är 41 dagar kvar till jul och stan svämmar över av julpynt och annat julrelaterat så passar det väl fint med lite julklappstips? Att fixa julen på nätet är ju inte fel. Hetsen i tex Nordstan innan jul är ju ett smärre hel-e även om man inte lider av social fobi!
Scratch map! Världen enligt dig, skrapa fram de länder du rest till och se hur mycket av världen du sett.
Rätt kul ide ju. Kanske ett julklappstips? Finns på Coolstuff.

onsdag 7 november 2012

Obama 4 år till

Håll med om att ni drog en lättnades suck tidigt i morse när det stod klart att Obama skulle fortsätta som president i fyra år till?! Han har mycket att leva upp och göra. Men alternativet med Mitt Romney var verkligen inget alternativ.Nu får vi se vad Obama utträttar och vilken påverkan det får.
från hans vinnartal i morse
bilden hittar ni här där ni också kan se hela talet

söndag 11 september 2011

10 år sedan

Bild: Wikipedia, tvillingtornen
vid attacken

Oundvikligt att inte komma ihåg terrorattackerna i USA för 10 år sedan. Dels för att alla medier är fulla av det, minnesstunder, artiklar mm. Men också för att man varje år påminns om det som var helt ofattbart, så ohyggligt.

Det är fortfarande fruktansvärda bilder att se, ofattbara. Minns att jag var på praktiken på BUP i Hallsberg, gjorde långa socionompraktiken den hösten.

Tv:n slogs på och vi stod helt chockad och stirrade på bilderna och när man åkte hem så var det det enda som människor talade om och väl hemma så följde man nyheterna och fattade inte hur det kunde ske. Bilder av hur människor hoppade/föll ur tvillingtornen, hur allt rasade, referat av hur människor ringde och sa adjö till de sina.

Terrorskräcken, oron och kriget som följde. Alla som dödats, allt vansinne. Någonstans har ju alla varit barn, med drömmar, hopp, längtan och ändå kan man växa upp och döda oskyldiga. Det kan aldrig ha varit någon guds önskan att människor ska döda varandra oavsett vilka de är. Vägrar tro det och ändå så dödar folk i Guds namn på olika ställen i världen. Hur sjukt är inte det??

The 9/11 Memorial
I Göteborg greps i går kväll fyra personer misstänkta för planerade terrorattacker. För en kort tid sedan dog folk i terrorvansinne i Norge. Finns så mycket vansinne i vår värld att jag ibland undrar hur vi kan skaffa barn och låta dem växa upp i denna värld.

Ibland tänker jag att det finns inget helvete i livet efter detta, helvetet skapar vi alldeles utmärkt här på jorden, det är märkligt hur vi människor är funtade. Det har ju pågått i alla tider och det pågår än idag. Så meningslöst.

I allt vansinne går ändå stilla tankar till alla offer och drabbade.

Nedan är lite länkar med artiklar.

DN
TV4
GP
The new york times
Aftonbladet
Wikipedia

onsdag 7 september 2011

Så sorgligt

Flygolyckan i Ryssland är så hemskt sorglig. Flygolyckor är alltid så oerhört läskiga. Jag är ingen hockeymänniska, men vem av oss har inte hört talas om och sett Stefan Liv att spela? Han efterlämnar dessutom fru och två små barn. Alla tankar går till hans anhöriga och alla andra drabbade. Unga människor som bara försvinner i en otäck olycka. Är ett sorgligt år i år, folk dör på alla sätt och det gör det ju alltid, men just nu kan man inte riktigt värja sig. Sedan hamnar man alltid i tankar som tänk om det händer någon av de mina? Usch, vore så fruktansvärt. Det händer så oerhört mycket hemska saker hela tiden.

måndag 1 augusti 2011

Hopp för Afrikas horn

Mitt i allt otäckt som hänt i Norge och all annan skit som pågår i vår värld så pågår en fruktansvärd svältkatastrof som drabbar massor av barn och vuxna. Jag skänker till insamlingen Hopp för Afrikas horn och det känns rätt att uppmana fler att göra det.

Tillsammans med alla andra så kan det göra skillnad och jag gillar att olika organisationer går samman och hjälps åt för ett gemensamt mål! Blir dessutom ohyggligt illa berörd av alla dessa barn som far så illa, alla dessa bilder. Är oerhört tacksam över att jag lever där jag lever och att Widar kan äta sig mätt varje dag!

Vill du hjälpa till kan du gå in på organisationernas hemsidor eller på TV4 sida för insamlingen!
Kolla in sidorna nedan för mer fakta och info!
tv4
Läkare utan gränser
UNICEF
Rädda barnen

Du kan också messa eller sätta in pengar på pusgiro. Uppgifterna hämtade från TV4s sida.


Skänk 50 kronor:
Sms:a HOPP50 till 72900

Skänk 200 kronor:
Sms:a HOPP200 till 72900

Eller sätt in pengar på plusgiro 902001-7 eller bankgiro 902-0017 och märk talongen med "Hopp"

fredag 22 juli 2011

Vad är det som händer, bomber och dödsskjutningar i Oslo

Kom hem från Ullared för en stund sedan och slog på tvn och möttes av allt fruktansvärt som hänt i Oslo. Bomber och dödsskjutning mot unga människor, det är helt sjukt. Ser ut som en krigszon.

Syrran bodde nyligen i Oslo och jobbade där, jag har varit på platserna de visar och jag tror knappt det är sant Det jag sitter och ser på tvn och datorn. Vem fan, eller vilka är så förbannat sjuka att man bombar och skjuter ner människor på detta vansinniga sätt??? Mår illa av detta vansinne.

Tankarna går till alla arma människor i Norge som drabbats av detta vansinne. Vad är det med vår värld? Vad i hela fridens namn driver människor till vansinne som mynnar ut i att döda människor på detta sätt. Jag vet att det händer på många ställen i världen och det är lika sjukt! Vem tar sig rätt att mörda andra människor? Skada, plåga och skrämma människor på detta idiotiska sätt.

Nu blir världen kallare, hat och rädsla späds på när vi egentligen vill önskar att världen ska vara god och fin. En värld där vi och våra barn kan växa upp och vara trygga! Jag förstår inte, jag fattar inte. Vad kommer härnäst?
Jag hoppas att vi kan komma samman och bekämpa all den här vansinniga skit som skadar och dödar människor i världen, det måste gå att förändra och minska våldet och vansinnet. Hur ska vi annars våga leva?

Aftonbladet
Aftonbladet oslo
tv4
DN
GP

tisdag 24 maj 2011

Jaha, så nu kommer domedagen i oktober istället...



Läser och småler för mig själv. Harold Camping ger sig inte efter lördagens misslyckade undergångsprofetia.

Kanske borde han plugga matte då han säger att han på nytt räknat fel vad gäller jordens undergång. Den här gången hade han missat fem månader så nu ska allt stupa i oktober och för all del, ingen vet ju vad som händer imorgon eller i oktober.

Men seriöst, borde han inte bara dra sig tillbaka...?Släpa fram andra profeter? El nåt... Läs mer här. Om jag hade haft fel upprepade gånger så hade jag nog slutat tjata om speciella datum...

Askmolnet på väg in

Askmolnet på väg in
bild www.gp.se
Läser och hör på nyheterna att askmolnet från Island är på väg in, även om vulkanens utbrott verkar lugna sig.Vissa flyg över Skottland och norra England är redan inställda, men alla säger att det inte kommer bli samma kaos som förra året. Alla minns väl vilket vansinne det blev?! Läs mer i tex gp, och  DN.

Jag hoppas dock att det inte blir så farligt eftersom jag ska flyga till Bergen i Norge på söndag för några fina dagar med goa vänner och en massa fotande. Har sett fram emot det här hela våren, Matte har hand om Widar, jag får egentid och lite ny input i hjärnan och själen. Bilderna som vännerna länkat ser jättefina ut och vi hinner med både Bergen, Odda, mat och en massa besök och bus! Shoppa är ju inte att tänka på med tanke på den norska kronan. Men att ta promenader, fota och försöka vara i mig själv ska bli väldigt skönt även om jag kommer sakna Widar. Så jag hoppas verkligen att askmolnet inte pajjar allt nu....

måndag 2 maj 2011

Osama bin Laden

 Idag kom nyheten att bin Laden  dödats av amerikanska styrkor och i USA och i andra delar av världen firar man att en terrorist är död. Jag kan förstå det samtidigt som det ger en bismak att fira det och jag känner oro för eventuella hämndaktioner. Al quiada finns ju fortfarande kvar och hatet likaså. Det skrämmer mig så oerhört.

"Rättvisa har skipats" står det i tidningsrubriken på en gata i Washington.
bild från www.gp.se
Överallt i tv, tidningar och på radion har detta diskuterats och kommenterats och alla minns vi väl de fruktansvärda bilderna på när planen flög in i tvillingtornen och den ofattbara chock över vad som skett.

Hur dödssiffrorna bara steg och hur alla dessa oskyldiga människor bragdes om livet på ett oerhört ohyggligt sätt. Jag kan onekligen tycka att det är bra att han inte finns i vår värld, men frågan är om han inte även blir en martyr i vars namn vi kommer se fler attentat?

aftonbladet.se
Jag hade helst sett att han dragits inför rätta, att allt fått ha sin gång.  Men jag kan inte göra anspråk på andras känslor,jag har inte förlorat någon av de mina i ett sådant vansinnesdåd. Men det skrämmer mig att man så starkt firar en vansinnig människas död.

Se mer här tex dngpaftonbladettv4play.se/nyheter.

tisdag 12 april 2011

Arma Japan

Fukushima kraftverk bild från Aftonbladet
Ett nytt kraftigt skalv skakar Fukushima idag och kärnkraftsverkshaveriet uppgraderas till en sjua, samma nivå som katastrofen i Tjernobyl läs mer i tex  DN. Det är bara ohyggligt. Alla dessa människor och all påverkan på miljön som kommer fortgå.

lördag 12 mars 2011

Tsunami, härdsmälta och radioaktiv ånga

Det är gräsliga bilder man vaknar upp till idag. Katastrofen i Japan eskalerar efter tsunamin och nu har även en explosion skett i ett av kärnkraftverken och radioaktiv ånga har läkt ut, människor är skadade och kaoset är totalt. DNAftonbladetGP och alla andra medier rapporterar och tv:n är full med bilder.
Explosion vid kärnkraftverket Fukushima.
explosion i kärnkraftverket Fukushima, bild från www.gp.se
Strålningen från kraftverket är 20 gånger högre än vad som är ok. Arma människor. Hjälporganisationerna håller på att dra ihop förberedelser för räddningsarbetet och flera har upprättat katastrofkonton där vi kan bidra tex Rädda barnenLäkare utan gränser.

Det är helt sjukt att jag kan ligga i soffan, äta min frukostmacka medan jag ser livebilder av ohyggliga händelser där människor far illa och dör. De skriver att skalvet var så kraftigt att Japan flyttade på sig 2 m. Ofattbara krafter. Blir så ledsen. Tänk om jag skulle sitta här helt lugnt och så skulle katastrofen slå undan benen så totalt på  mig och min familj. Ofattbart. Dessutom är katastrofen bara början, för nu kommer alla följder, kyla, sjukdomar, boende, matbrist, sorg, allt. 2 tåg med passagerare är helt borta, bortsvepta och det ligger stora båtar vid höghusen på tv-bilderna.

Det är så nära och ändå så långt borta. Jag och min familj är trygga här och vi ska ha en lugn lördag med kompisfika, film och god mat. En sväng på stan, sömnförsök för min del och kanske lite Mello eftersom det är final. Men jag går nog och hyr en film först!

Ta hand om er därute!

fredag 25 februari 2011

Seriöst alltså, Khadaffi

Libyan leader Muammar Gaddafi speaks on national television from Tripoli
foto scanpix
Hur 17 kan Khadaffi sitta kvar när han behandlar människor som han gör? Hotar folket, kallar dem kackerlackor, och det senaste,  LSD i kaffet och al-qaida som är skyldiga till upproret.

Fattar inte idioten att han måste bort, att folket inte vill ha honom eller hans son, att de inte vill ha mer diktatur. Att folket är starkt har vi sett av det som sker.

Dessutom, vad i hela fridens namn heter galningen? Jag har alltid trott att det var Khadaffi, men på många ställen står det Ghadaffi? Han ser dessutom ut som en omnipotent mumie. Dessutom så måste fasiken världen ta ett tydligare avstånd och fördöma det som Khadaffi gör i Libyen. Både EU och USA borde göra vad de kan för att med kraft få bort en diktator som Khadaffi, som så odemokratiskt och människofientligt styr sitt land.

Men jag antar att det finns en oro för vad ska ske rent ekonomiskt i världen, det är många som handlar med Libyen på olika sätt. Men rent krasst så sysslar ju Khadaffi med brott mot de mänskliga rättigheterna, folk dör och flyr och då kvittar det att hans son lovar saker och försöker släta över oroligheterna. Det är åt fanders.

lördag 12 februari 2011

Gräslig natt

Helt värdelös sömnlös natt och det är inte Widars fel, han har sovit hyggligt. Nä, jag är dunderförkyld och har ett surrande huvud, hostig hals, ja som ni hör är det ingen tvekan vems baciller jag fått...I allafall, jag kan inte sova alls när jag är sjuk, önskar att jag var som vissa som tar alvedon och sedan sover bort förkylningen eller magsjukan. Jag kan inte det, istället får man grus i ögonen, ännu mer ont i huvudet och svär över all skit på tv:n när man av och till slår på den. Killarna sover, lyllo dem.

Otroligt att Mubarak äntligen lämnade ifrån sig makten, nu hoppas man bara att Egyptens folk ska få den folkvalda regering de vill ha och inte hamna i händerna på makthungriga galningar.  Även om jag tycker att vår egen regering har fel på en massa saker så är jag genuint glad att jag lever i ett land där jag kan tycka det, blogga det och ändå fortsätta lördagen utan att behöva leva i skräck för mina åsikter. Men vilken kraft det finns i ett folk när det reser sig, rätt otroligt.