Milestone baby cards

Surfade runt lite ikväll medan jag kollade på Exorcisten och inne på Miashopping.com hittade jag ett jättefint tips. Nämligen Milestone baby cards.

En ask med 30 kort som innehåller barnets första års alla milstolpar. Man skriver i datumet som barnet gjort det eller det på kortet och sedan fotograferar man barnet tillsammans med kortet. En helgullig ide och något som funkar som present till nyblivna föräldrar. På deras hemsida fanns även en ask att ha under graviditeten, vet ej om den finns i Sverige.

bild lånad av miashopping

Men milstolparna hittar du på NK´s barn och lekavdelning. Nu är Widar för gammal, annars hade jag nog lätt spenderar 198 kr på den här grejen. Men så är jag en sucker för minnesgrejer, beror nog till stor del på att det inte finns några minnessaker kvar från när jag var liten. Widar kommer antagligen få bryt på mig över allt jag sparar...

Får se när jag orkar göra ett lapptäcke av de gamla babykläderna. Mycket har sålts på barnloppisen, men det finns en del fina babykläder kvar som jag ska göra om till lappar när jag orkar!

När regnet faller, läsvärt om förlossningsdepression

Har inte läst mer än en bok sen Widar föddes och just nu kämpar jag med den här.

Vill läsa, den berör, många av orden och upplevelserna från hennes tid i en förlossningsdepression kunde lika gärna varit mina egna. Inte för att man kan jämföra en amerikansk skådis liv med mitt, eller allt amerikanskt snack, men känslan och upplevelsen känns igen. Smärtan likaså och den avgrundsdjupa förtvivlan som hotar att sluka en.

Mår stundtals illa, och känner gråten i halsen för jag vet hur det känns och hur oerhört ont det gör att inte känna det där omedelbara moderskärleken och lyckan och brottas med upplevelsen av att vara en inkompetent dålig mamma och tankar på att familjen skulle klara sig bättre utan mig.

Den är tung att läsa, men ska visst handla om hennes väg ur, har inte kommit så långt än. Vi får väl se.

Hade det varit förr hade jag lätt kunnat läsa den på en dag, men nu tappar jag ord, meningar och koncentration efter en stund så det tar tid. Men jag läser igen, vad sägs om det?! Dessutom blir jag lite inspirerad att samla mina blogg och dagboksanteckningar i någon form av alster. Har tänkt på det flera gånger, men det blir lätt så oerhört personligt och smärtsamt. Men kanske är det ändå ett bra tecken, att jag kan prata/skriva om det som varit och få lite distans istället för att bara vara i ett enda känslokaos.

Kusinbus i Hjo

Vi började påsken med att dra till kusinerna i Hjo och det blev dubbelt upp med kusiner då brorsans tjej Sandra var där med sina tre småttingar i ungefär samma ålder som min syrras. Vi möttes sålunda av 6 busfrön och som Oskar, äldsta kusinen sa, så var det ett minidagis. Intensivt, men kul! Framåt kvällen åkte Sandra hem med sina tre och vi fixade käk och sov över.

Ludvig, minst av Sandras småttingar

Lukas, Idas minsting

Widar och Lukas öppnar påskpresenter

Några småttingar, Ludvig och Wilma med sin
 mamma Sandra och Lukas & Widar

Lukas som blir ett år i april försökte
hela tiden gå på egen hand.  De växer upp så fort!

Lukas och Ida i matchande rött

Kan ni gissa vad som är så spännande?
Jo spelet Findus och Pettsson på min mobil. 

Top model

Lukas var oerhört skeptisk till att leka Top model...
Men fin var han i mina sydda alster och tro det eller ej,
men både byxa och tröja
passade även om det ser för kort ut på bilden!

Kusinpresent

oj, vad gör man nu?

  När vi var i Sala för ett tag sedan så träffade vi ju kusin Isolde och hennes föräldrar. De har precis flyttat till hus och håller på att renovera för fullt och Widar kunde nog stannat där en evighet om han bara fått hamra och spika loss. Widar hade också med en present till Isolde, en present som han slagit in med papper han målat själv. Isolde var inte riktigt på riva upp pappershumör, men det var Widar som gärna hjälpte lillkusinen! Vovven blev mäkta poppis hos kusin Isolde, kul när man lyckas hitta nåt småttingarna gillar!

kusin Widar rycker in, killen älskar att slå in och öppna paket!

Widar visar och berättar hur man gör

kolla farfar, en vovve!

Hej vovven, ska vi leka?

Hm, du var ju tuggvänlig...=)

Fint tvillingbesök

götet, isen ligger i kanalen

  Innan vi blev sjuka och eländiga var jag och träffade Linda och hennes fina tvillingar. En solig kall Göteborgsdag då nordostlig vind blåste rakt igenom kläderna så vi stannade inne och myste.

stannade till en stund vid hamnen

Älv-Vira plockade upp passagerare

att få alla tre att kolla in i kameran är omöjligt....

Dock var jag nog den läskigaste personen som de träffade den dagen för jag hann bara in genom dörren så bröt Elias ut i gallskrik. Sedan hade han stenkoll på mig resten av tiden och varvade det med att skrika till han fick krypa in i mammas famn. Alva var lite tuffare, men var inte helt övertygad om att jag verkligen kunde vara lika kul och mysig som sist vi sågs. 

Elias har upptäckt sina fötter

Alva, en tuff tjeja

Fina lilla

Elias blev lite trött på kameran

 

Eliasbus

 Men fina är de, båda två, ett halvår gamla. Två helt olika personligheter, blir spännande att följa dem! Storasyrran var i skolan och Widars favorit, katten Sigrid var ute så det var tur att Widar inte var med. Han hade blivit oerhört besviken och bebisar är han inte särskilt intresserad av. Men jag fick sniffa bebis utan att få någon stor bebislängtan. Linda har milt sagt fullt upp och jag har nog med min fina lilla 2½åring som ylar nej till allt och inget.

 

Gårdagens tretimmars promenad med tvillingarna

 I går var jag med Linda och hennes båda tvillingar och promenerade i Slottsskogen och Botaniska. Bebisarna sov hela tiden förutom en liten matning. Snällare småttingar får man nog leta efter. Var en kall, men solig novemberdag och väldigt lugnt med folk. Väldigt mycket höst ute. Vi började i Slottsskogen, gick vidare till Botaniska och avslutade i Haga. Sedan åkte jag och hem och hämtade en blek och ur lag liten på dagis.

lekplatsen plikta

träden är så kala utan sina löv

lusthuset i Botaniska

tungt i uppförrsbacken

lugnt i stenträdgården

tvillingarna sov och sov

finaste Linda med sina småttingar

Dop i Badelunda kyrka eller hur en tvååring freakar ur och vägrar vistas i kyrkan

Widar och Matte gör sig i ordning. Widar hade kostymen som
 hans farbror Henka låtit sy upp

 Förra lördagen var det dop för Widars kusin Isolde. En söt och väldigt cool liten tjej. Dopet hölls i Badelunda kyrka i Västerås och det var en strålande höstdag. Widars humör var däremot inte det bästa, men när alla var fixade kom vi allafall iväg till kyrkan.

Ingången till Badelunda kyrka, utanför ser man familjen som stod i
 centrum den här dagen

Fin gammal kyrka

 Väl där hälsade vi på alla och hittade våra platser. Widar blev inte glad när Matte försvann med Isolde, föräldrarna och den andre faddern och jag och Widar skulle sätta oss. Inte ens att han fick sitta hos farfar hjälpte. Dopet började och när första psalmen började spelas (tryggare kan ingen vara) så freakade Widar ur.

Dopfunten

ett av de få kort på Widar i kyrkan innan han freakade ur
 och vägrade vistas i kyrkan

 Han började skrika UUUTTTT, ut och inget, varken mobil eller farfar kunde lugna honom så till tonerna av tryggare kan ingen vara än guds lilla barnaskara klampade jag ur kyrkan med en skrikande tvååringen på armen. Dagen till ära hade jag dessutom klackar på dojjorna så ja, det hördes. Sedan försökte jag få Widar med in i kyrkan igen, ville ju fota allt, men det var stört omöjligt. Så fort vi skulle gå in över tröskeln började han skrika ut, ut ut så resten av dopet var vi på kyrkogården.

Syssling Aramis

Äldsta sysslingen Leonora

 Var någon som tog lite kort i kyrkan så några bilder blev det. Kändes rätt trist men vad ska man göra? Han är inte döpt och han kände väl sig inte särskilt trygg bland Guds barnaskara eller nåt. Isolde tog det coolt iallafall!

Isolde med sina föräldrar och faddrar

Isolde hade mycket att kolla på

 Efter dopet blev det fika och presentöppning och en massa fotograferande. Alla ska ju få sina bilder och alla ville kolla och klappa på Isolde som hanterade det hur bra som helst. Widars humör var fortsatt halvdant så det blev inte så mycket bus.

bästa kakan

sysslingkram

många fina presenter packades upp

fina familjen

Aramis var helnöjd under bordet

Finaste tvillingfamiljen

Förra veckan träffade jag finaste tvillingarna och deras glada föräldrar. Hajja att ha två småttingar som vaknar, ska ha mat, behöver bytas på osv. Det var två trötta föräldrar som ändå verkade ha landat lite i att ha hittat rutiner för att få en tvillingbebisvardag att fungera. Hur som var det två sötungar även om Widar tyckte bättre om katten Sigrid.Snart ses vi igen och då blir det fotomys och mer bebysniff.

Tillbaka till Örebro och mötet med Elsa och Våfflan

Att få busa med Våfflan var jätteroligt
tyckte lilla liten

 I torsdags sov vi över hos goa vänner i Örebro och fick träffa finaste lilla Elsa som vi bara sett på bild innan. Nu var det en sju veckors söt tjej som var hur stark som helst. Hon hade stenkoll på hos och snackade en massa som inte ens Widar förstod. Antar att han glömt babyspråket. Widar var inte så intresserad av Elsa, däremot av deras katt Våfflan. Har frågat Widar efteråt vad han vill ha i jul och då säger han kisse....Är så att hjärtat brister, vill inte ha innekatt och dessutom är jag allergisk mot katter vilket märktes under de timmar vi var i Örebro.

qrazy katten gömde sig i presentlådan

Widar visar Våfflan hur man skruvar

fina lilla Elsa, ett litet mirakel är hon

 Vi vuxna hade mer intresse av finaste Elsa som var lång för sin ålder och onekligen verkade äldre än sina 7 veckor. Elin och Uffe verkade dessutom himla lugna som nybörjarföräldrar och det är häftigt! Vi blev bjudna på risotto och parmalindad kycklingfile och fick underbart rödvin. En del människor vet precis vad man gillar! Sedan blev det snack om allt och inget fram till midnatt då det blev nattedags. Saknar verkligen många av våra vänner, de flesta bor ju en bra bit bort.

Både Elsa och Våfflan
gillade Widars hår!

Uffe fick godkänt av Widar efter det obligatoriska
skruvtestet

Elsa

hela lilla familjen! Helt coola, är nog de lugnaste
 första gångs föräldrar som jag träffat!

Tack för allt mys och vi ses snart igen!