tungt

Oerhört tung dag idag.  Kunde inte sova i natt, en massa mardrömmar och uppvaknanden. Klev upp i morse, senare än jag tänkt då jag försökt sova vilket inte funkade trots att jag tog en tablett att sova på. De är dessutom skitkass för jag sover ju ändå inte och är bara seg och tung på morgonen. Tar dem bara när jag tänker att nu måste jag försöka sova lite, åtminstone ett par timmar, men det är svårt.

När jag gick upp hade jag dessutom en seriös huvudvärk. Gick till jobbet och tänkte att om huvudvärken inte ger sig så kan man ju gå hem tidigare, men med en kollega ledig och en sjuk så funkade det inte att dra hem utan det var bara att jobba. Gillar ju deltagarna, att hålla i återfallsprevention mm, men idag med huvudvärk och yrsel så var det svårt att funka. Dessutom är jag seriöst svajig inombords och i huvudet, antar att det är den nya medicinen som jäklas med mig. Måste verkligen fokusera på vad jag sysslar med och på att hålla i hop mig och funka för jag funkar inte riktigt.

Ja, jag har varit med om värre, men idag är det tungt och meningslöst att överhuvudtaget behöva existera. Hade tänkt att skriva en massa i slutet av dagen, men det gick bara inte idag utan gick hem, hämtade Widar och försökte få huvudvärken och släppa. Det gick sådär även om Widar försökte bota den med en huvudvärk och ett glas vatten, gullungen min. Som tur var behövde inte Matte jobba borta utan kom hem ikväll och kunde ta Widar medan jag försökte få huvudvärken att ge sig. Men den ger sig inte kan jag säga och allt känns bara oerhört meningslöst överhuvudtaget ikväll.

Allt skulle ju varit i ett annat läge nu om saker gått som de skulle och det finns en tröstlöshet i det, gör fysiskt ont att tänka på. Sedan känns det så klart att jag måste leta jobb igen, att ridningen i helgen är terminens sista och att det sedan är flera veckors uppehåll och att allt bara känns så oerhört meningslöst. Gör ont att behöva vakna och vara människa och det är ju galet när man ju egentligen har allt man har och behöver. Men mörkret gör sig oerhört påminnt och det är inte lätt att handskas med och jag vet inte hur mycket jag orkar handskas med det heller... Ibland vill jag verkligen inget annat än att ge upp, jag är så oerhört trött.

monday again

typ så

en söndag i stallet och lite söndagsmys

Med kassa tre timmars sömn i kroppen gav jag mig iväg lite efter sju i morse. Ute var det mörkt och regnigt, men förvånansvärt varmt. Lämnade över en tokpigg fyraåring i min trötta goa syrras händer och pallrade mig iväg till spårvagnen.

Var tämligen ensam när jag tog fyran ut mot Angered och klev av vid Storås som är hållplatsen innan Angered centrum. Astrött med huvudvärk och förkylningsfeeling i kroppen som jag försökte avhjälpa med en dos alvedon och nässpray. Kan tillägga att min pälsdjursallergi inte gynnas av förkylningsfeeling...

Knatade i allafall till stallet i lite duggregn och såg allt ljusna från nattmörkret och var galet glad över att jag slapp gå i det utlovade ösregnet. Var nästan först i stallet, men bara en kvart senare var det full aktivitet och förutom hästarnas mumsanden så kunde man höra och känna hur nervositeten spred sig bland alla som höll på att fixa med hästarna, utrustning, bandiskussioner och annat.

Hann både rykta och mocka innan det blev dags att gå banan och få in den i hjärnan. Det är märkligt hur nervös man kan bli även om det bara är en pay&jump = träningstävling på klubben öppen för både medlemmar och ekipage utifrån. När man blir nervös så blir ju hjärnan helt korkad och efter all depressionsskit är minnet inget vidare.

hur kan du binda fast
snälla lilla mig?

Men jag fick in banan i huvudet och gick för att fixa i ordning både mig och Lyrik. Lyrik som för övrigt blivit ett monster i boxen, skitgrinig är han numera när man ska göra i ordning honom, fast jag kan inte låta bli att tycka att han är rolig.

Men det finns gränser, han bet en tjej i midjan för ett litet tag sedan och är det nåt man inte vill ha så är det ett par stora hästtänder i sina love handles...Så när det är dags för sadeln så brukar jag binda upp honom och då stirrar han på en med sina stora ögon och förstår inte alls hur jag kan göra så mot honom...tokhäst. När han märker att man inte ändrar sig så blir han tvärsur...

sur de lux

Men jag gillar honom även om han är tung som jag vet inte vad och kräver att man rider honom rätt. Vi var med i två klasser med olika höjder och på den första rundan blev det ett nedslag. Naturligtvis mitt fel, tappade honom lite i galoppen och föll framåt i sitsen och som ett brev på posten så kom ett idiotiskt nedslag medan Carina, vår ridlärare som höll i dagens P&J vrålade åt mig att räta upp mig. Hon hade ju helrätt och jag var rätt förbannad på mig själv efteråt eftersom resten av banan gick jättebra, även långsidan där avståndet var klurigt och krävde att vi hade koll på galoppsprången och avstånden för att inte riva sista oxern.

Så inför andra omgången då hindren var lite högre och hela våran hoppgrupp skulle hoppa så var man lite nervös och jäkligt inställd på att göra en bättre runda. Särskilt som mina vänner i gruppen började rida felfritt.

Vi hade ju blivit uppmanade att ställa upp i dagens P&J utifrån att Carine ville se hur vi funkade i lite mer tävlingsstuk inför kommande tävlingar till våren. Ska vi börja delta i laghoppningar osv så kommer deltagarna plockas ur hoppspecialen så alla var taggade till tusen att göra bra i från sig. Det gick skitbra, hela vår grupp gjorde fina rundor och var asnöjda efteråt! Det har varit tal om hästbyten och andra ändringar efter den här tävlingen, men med tanke på hur bra det gick för alla så tror jag att vi kommer få fortsätta jobba vidare på de hästar som vi har nu och det är vad alla vill.

Hade varit kul att visa bilder, men hade ingen med mig, får bli en annan gång. Men det var skoj, för vi var ett tjugotal starter och det var en jättebra dag. Efteråt var vi rätt trötta och det blev en del fix i stallet innan vi hann med en massa eftersnack. Är ett himla schysst stall att vara i med en hel del goa människor. Finns en del mindre goa människor, men de verkar tack och lov vara få.

De flesta är avslappnade och väldigt schyssta med att dela med sig av uppmuntran, tips och råd och det gör det så mycket enklare. Är så glad att jag börjat rida igen och med tanke på hur det såg ut på min första ridlektion förra året i september då jag höll på att rida över ridläraren och höll på att ramla av när vi skulle hoppa så har det hänt mycket. Går förvisso inte så fort som jag vill, men jag rider igen och jag älskar det!

Efter allt hästfix tog jag spårvagnen hem till Ronija och Widar som samlade höstlov och kastanjer medan jag hann duscha och käka. Sedan ägnade vi eftermiddagen åt höstpyssel, hösttavlor, uppfinningar, barnprogram och helt plötsligt kom Matte hem och Widar blev jätteglad!

Sedan blev han ledsen för att finaste Ronija var tvungen att ta tåget hem till sig. Ibland önskar jag att alla han älskar att vara med bodde nära oss, men det är inte möjligt. Fick Widar som han ville skulle vi bo i samma hus som hans farmor, Lasse, farfar, Ronija, bästa vännen Gustav plus en stor hund och tre hundvalpar och en katt med kattungar och en snickarverkstad...ja, ni förstår ju, helt omöjligt, men väldigt gulligt. Men det gör onekligen lite ont i hjärtat att han blir så ledsen varje gång vi säger hej då till någon han tycker om och vi vet att det dröjer innan vi ses igen.

Hur som, kvällen blev bra i allafall. En stojig och glad-över-att-pappa-var-hemma-igen-Widar, en trött mamma med huvudvärk och en trött pappa som höll på att somna hos Widar i samband med saga och läggning. Blev många familjekramar, vår absoluta favorit som Widar alltid vill göra när vi kommer hem efter att ha varit på olika ställen. Tror dock att vi hade behövt en ledig dag mellan söndag och måndag!

finaste Lyrik

....

mm det kan man ju säga....
lite migränfeeling och hjärnbryt är
en dryg kombo...

gårdagen

I går när jag kom ut och skulle knata till spårvagnen så sken solen för första gången på ett tag. Hann bli smått chockad och sen lite grinig när när jag insåg att efter de senaste dagarnas regn och åska så låg solglasögonen hemma....

Men det var ju skönt att solen och en gnutta värme hittat tillbaka till götet. De senaste dagarnas höstfeeling försvann äntligen. Lite drygt om det ska bli höst redan i augusti liksom. Tänk förr, då var augusti bästa sköna varma månaden, men de sista åren så verkar det ju vara den regnigaste skräpmånaden!

Väl på jobbet så kändes det helt ok även om jag märker att jag lägger en massa kraft på att orka och fungera. Det är ju milt sagt tur att man har en bra impulskontroll! Men det är ju jobbigt för alla att börja ett nytt jobb och jag tar det lugnt. Tror det kan bli ett bra jobb och kollegorna verkar helt ok.

Det är en betydligt mer formaliserad verksamhet än fältarna och det är inte utan att man jämför jobben. Gillar ju friheten som fältarna har och deras jobb, men jag är också väldigt pepp på att få jobba behandlings och programbaserat! Men jag är väldigt trött och när jag lämnar jobbet så är det som om jag skakar inombords. Har ingen energimarginal liksom och känner mig både låg och känslomässigt trasig. Men det ska väl bättra sig. Det är mycket som pågår just nu och förhoppningsvis blir det bättre under hösten. Är galet trött och blodtrycket, men även en del mediciner gör att jag har konstant kraftig huvudvärk.

Ingen höjdare när man ska börja bekanta sig med Treserva, det datasystem som används vid dokumentation. Har inte hört några bra saker med detta system, snarare en hel massa negativa saker. Men nu måste jag lära mig det och då är det skönt om man kan vara alert och försöka begripa sig på det ordentligt. Som tur är verkar mina kollegor vara olika bra på Treserva så förhoppningsvis kan jag både få lära mig och få svära över det med kollegorna! Hade i allafall en rejäl packe papper om systemet och hur man ska hantera det, glatt märkta med mitt namn... Räckte med att skumma igenom dem för att inse att det här inte är särskilt enkelt...

Desto roligare var det att återknyta bekantskapen med återfallsprevention och förändringsarbete. Hade koll på manualen och arbetssättet och ska in i grupperna snarast och det ska bli toppenkul! Dessutom känns det kul med klienterna och jag har redan fått börja få egna klienter och det kommer bli fler framöver. Förutom gruppbehandling och individuella samtal och andra möten så ingår friskvård och miljöterapuetiskt arbete. Började mitt första pass i köket med att göra sönder deras mortel....kändes sådär, men det bjöd på en del skratt och annat så det blev en bra förmiddag ändå! Det blev en isbrytare mellan mig och klienten jag jobbade med så det var inte dumt alls...=)

Efter allt detta drog jag hem med megahuvudvärk. Kom hem en liten stund innan Matte och Widar och hann njuta av att se Charlotte D rida sin underbara Vallegro i VM dressyren! Hon vann den klassen och det var en fantastisk ritt som trots några missar gav drygt 86%. De är så duktiga! Var tvungen att ta några bilder av ritten trots att det var på tv:n. När man vet hur oerhört svårt det är så går det inte att inte bli väldigt imponerad! Kolla runt på nätet så hittar ni både filmklipp och bilder på detta fantastiska engelska ekipage!

blodtryck, jobb och musik

Jobbade som vanligt förra veckan även om det känns att jag snart inte jobbar där längre. Vissa klienter har man kommit nära och tycker verkligen om och det känns att lämna dem även om jag vet att de kan lita på mina fina kollegor. Gillar verkligen mina kollegor och det jobb de gör för människor som lever så utsatt som de vi möter gör. Att bibehålla engagemanget för klienterna dag efter dag, det är så himla bra!


Hoppas verkligen att jag kommer trivas, skratta och funka lika bra med mina nya kollegor! Ser i allafall fram mot nya jobbet den 25 med en skrämd förväntan och nyfikenhet. Funderar på om jag kommer gilla att jobba inne efter att ha jobbat så mycket ute som jag gjort sista halvåret? Men jag har ju velat ha ett behandlingsjobb inom missbruk och beroende länge så det känns som en riktigt bra möjlighet att testa om jag gillar att jobba med det!

Har fått ett turbyte idag så jag kommer jobba ett fältpass ikväll och det känns helt ok. Man vet aldrig vad som händer under fältpassen eller vilka vi träffar och det är verkligen roligt även om det ibland blir svårt. Vilar en del nu innan jag går på och det är väl bra för min blodtryckskontroll i torsdags gick inget vidare. Hade jobbat och tagit det lugnt när jag åkte upp till mottagningen.

Fick komma in i ett rum och blev tillsagd att sitta still i kvart innan de tog första trycket. 160/120 och sköterskan undrade om jag var stressad och hur jag mådde?Inte stressad sa jag, men huvudvärk, fast det har jag ju jämt. Hon undrade om jag tog mina mediciner vilket jag bekräftade och så fick jag lägga mig på britsen i 20 min innan hon kom och tog om trycket. Då låg det på 150/115 och trots omtagningar så gick det inte ner mer. Sköterskan pratade med nån läkare och efter en del dividerande där de pratade om inläggning, annan medicinering, sjukskrivning mm så fick jag det till en medicinändring och att jag ska på återbesök på tis och under tiden vila, vila, vila....

vilar

Väl hemma blev det vila och avboka en del roliga aktiviteter och minska på allt som var planerat medan jag svor över min korkade kropp som beter sig som den vill. Hur som så kunde det bero på mitt mående, att kroppen stressat upp sig när jobbet börjat igen, fast jag tycker att mitt jobb är lugnt, eller så kunde det vara något annat. Hur som, så måste trycket ner innan de blir nöjda. Jag själv märker ju inte av det så mycket mer än huvudvärk, yrsel, näsblod och att jag blir andfådd snabbt, hur det nu kan hänga ihop, men det gör det visst enligt läkaren.

Så helgen blev lugn. Mest vila. Följde med en kompis på Way out west vilket var toppen och roligare än att deppa över saker som inte blev av. Såg en hel del bra musik och fick tänka på annat, men givetvis gav kroppen igen.

På väg hem i lördags så fick jag värsta trycket i huvudet och två sekunder senare forsade näsblodet samtidigt som jag fick seriös yrsel. Har som tur är alltid med mig papper, är van att näsblodet kommer i perioder, så jag kunde få stopp på det efter en stund. Men såg så eländig ut att nån tjej undrade om någon hade slagit mig. Ser ju rätt tokigt ut med en massa blod... Men sedan har jag bara försökt vila. Vi hade kompisar hemma igår och Widar och deras äldsta kille hade skitkul och byggde en massa konstiga och roliga uppfinningar. Så mycket som händer i deras huvuden nu, eller typ alltid!

Hur som hoppas jag mina värden är bättre imorgon, vill inte vara sjukskriven eller annat dumt när jag strax ska börja nytt jobb och dessutom hinna med några dagar på Gotland tillsammans med Widar. Vi ska hälsa på syrrans familj och få träffa deras senaste lilla dotter! Blir fint! För övrigt kan jag tipsa om att ladda ner Way out west bandens musik på Spotify. Så himla mycket bra musik och nästa år ska jag kunna dansa och busa loss ordentligt som man ska på en musikfestival. Framför allt ska jag ha ork och inte behöva oroa mig för blodtryck och annat tjafs. Men nu, vila innan kvällspasset och för er som undrar så blir det lugnt. Jag jobbar tillsammans med en kollega som får göra allt jobbigt ;) ...

söndag

Inte mycket som gått min väg idag. Efter att jag gick av fältpasset vid ett i natt så var jag så uppvarvad att jag inte kunde somna. Trots nattmedicin så gick det bara inte så nu har jag inte sovit på två nätter vilket är fett jobbigt. Följaktligen mår jag inget vidare.

Hade tänkt åka till Gräfsnäs och fota riddarspelen idag, men Matte har tagit med den vettiga kameran till Sala där han och Widar är och jag kan inte hitta batteriladdaren till den gamla kameran och om jag inte kan fota har jag ingen lust att åka dit. Både kyligt och mulet ute så det är ingen höjdardag hur som.

Har städat, varit en sväng på stan och tvättat, allt för att inte stanna upp och tänka för mycket för idag är tankarna så svarta att det gör ont bara att andas. Huvudet värker och inte ens dubbla treo hjälper och jag fattar väl att det är sömn som behövs. Ska bli skönt att Matte och Widar kommer hem ikväll, behöver lite kramar! Behöver sätta mig och sy klart dopklänningen inför systersonens dop nästa lördag, men har verkligen ingen lust att sy överhuvudtaget. Ibland går det liksom inte.

Vill typ inte göra något alls så nu har jag parkerat i soffan med en stor portion oro och mörker i huvudet och magen. Ska surfa in något som kan pigga upp lite hoppas jag. Längtar redan till 3 aug då ridningen börjar igen!

blev visst ett inlägg om liten och moodswings...

En torsdag som rullade på med jobb, väderutbrott och en fyraårings enorma moodswings. Min PMS står sig slätt mot de utbrott som kommer stup i kvarten på Widar nu. I morse bröt han ihop för att han inte når att dra upp rullgardinen själv och i eftermiddag har han fått bryt för allt och ingenting och emellanåt fattar vi verkligen inte vad som är fel.

Trodde liksom att det här var över, men nu verkar utbrotten vara tillbaka igen efter en lite lugnare period. Men vi blir ju helt slut och man hinner inte med i svängarna och pendeln som går mellan skratt och utbrott på 3 millisekunder. Dessutom vill han inte lägga sig alls längre och läggningarna är nästan uppe på en timme igen innan han somnar och det är skitjobbigt.

Han verkar inte ha så ont av det, men vi blir trötta. Men antingen är det något som inte är bra eller så är det nåt utvecklingssprång för det är bryt för allt och inget och hans mardrömmar och uppvaknanden under natten är tillbaka fullt ut.


Jag hoppas det lugnar sig snart för det här är inte kul för nån även om jag ibland måste hålla mig för skratt när han blänger så hårt han kan under lugg mot mig och väser neeej aldriiig i liiivet när jag sagt till honom något. Skulle man råka skratta så ylar han nej och brister i gråt så det är mycket nu att bekräfta honom, sätta ord på känslorna och försöka stå ut i stormen och sedan prata med honom och kramas, många kramar. Men snacka om tålamodsprövande!

Däremellan är han en helgo unge med humor och en massa färdigheter som kan få en att bli alldeles varm inuti och på måndag fyller han fyra år! För fyra år sedan knatade jag runt, höggravid med foglossning och påbörjad havandeskapsförgiftning som gjorde att jag bara låg på soffan och hade ont de sista två-tre dagarna.

Eftersom barnmorskan sagt att jag skulle få en blixtrande huvudvärk om det var havandeskapsförgiftning så fattade jag inte att jag var så dålig som jag var. Jag hade ju bara min vanliga huvudvärk och det var inte förrän jag var på MVC på mån innan han föddes som det upptäcktes och det blev inläggning på special-BB på Östra i Göteborg. Tänk fyra år sedan, känns helt obegripligt. Men trots den långa vägen både före och efter och trots alla bryt så är han det finaste vi har och snart ska vi fira honom!!

Undenäskväll

En kväll i Undenäs  avnjuts bäst med goa vänner och ett och ett annat sällskapsspel. Ikväll blir det bland annat TP och kampen är hård. Dessvärre tycks jag inte vinna då resten av gänget får alldeles för enkla frågor i min mening... För det kan ju på intet sätt bero på att jag har bristande kunskaper eller hur? ;)

Är galet trött, har haft något knas i dag med plötslig superhuvudvärk och trötthet så till den grad att jag sovit en del på dagen och inte varit världens mest sällskapliga varelse. Viljan finns där, är ju med människor som jag tycker om, men orken finns där inte alls. Vill helst bara försvinna under en filt med något som tar mig bort härifrån, men så funkar det inte. Bara att försöka vänta ut en vändning. Som jag väntat på i en evighet typ.

Huvudvärken är delvis kvar och det gör livet lite jobbigare. Men vi ska sova här i natt och imorgon drar vi hem då jag ska gå på Jollyrooms bloggevent på eftermiddagen. Sedan ska vi gå och rösta och det känns helt ok att jag bestämt var jag ska lägga min röst. Att inte gå att rösta finns inte på kartan, man måste göra det för att försöka hindra att SD tar sig fram.

Åska

vackert

Åskar för fullt nu. Började för en stund sedan och jag hoppas den går rakt över ordentligt och rensar upp luften så man kan andas. Har varit kvalmigt hela dagen och min huvudvärk är därefter. Widar är också mosig och både han och jag har varit så trötta idag att vi knappt orkat äta och hållit på att somna till hela tiden. En riktigt trött måndag med andra ord och lite orolig blir man när liten säger att han har ont i magen osv. Vill inte ha en magsjuka också.

Nä, nu hoppas vi att åskan rensar ur allt och att vi vaknar strålande pigga imorgon bitti. Kan dessutom notera att tre hopplektioner och en avramling innebär att min kropp inte är så lycklig idag...Lägg till det hormoniellt månadstjafs och livet känns lite hånfullt...Åska är nog den bästa avslutningen på dan. Hade man varit pigg osv så hade det varit schysst att fota lite åska!

så trååkigt

Det suger verkligen att vara sjuk. Har ingen ork till något. Skulle vilja sy och pyssla, men för mycket rörelse innebär att jag mår ännu sämre. Gjorde middag till mig och Widar och fick slänga min mat, då jag höll på att kräkas av lukten. Widar var inte heller så hungrig och nej det beror inte på att jag lagade mat, han fick välja och då blev det köttbullar med pasta och en frukttallrik till efterrätt.

Hoppas innerligt att han inte håller på att bli sjuk. Vi har inte kräkts än, men jag har fortfarande feberfrossa, huvudvärk och ett konstant illamående som inte gynnas av yrsel och brist på mat. Går inte att äta.

Hade behövt blåbärsdryck, ska försöka orka köpa det efter att Widar gått till dagis. Och nej, mitt illamående beror inte på att jag skulle vara gravid. Lika bra att säga det annars kommer frågorna och jag orkar inte riktigt med det. Efter allt vi gick igenom för att få Widar så vet jag väldigt väl att detta inte har att göra med en graviditet. Bara galet illamående.

Widar, gullungen, valde en kort saga idag om Mulle meck och biltvätten för att som han sa"du orkar nog ingen lång saga nu mamma, du är inte frisk". Han har kommit i en go period nu där han kramas, säger att han älskar en, delar med sig av saker och vill vara nära. Så himla fin vår lilla unge. Ja, förutom när han bryter ihop vilket sker dagligen. Inte lätt att vara stor och liten samtidigt.

Men det är skumt vad de lär sig mycket nu, ord, betydelser, interaktion, språk mm. Det är som en svamp, man kan liksom visa och ge en massa och så tar det en stund eller några dagar så kommer det ut igen på ett så självklart sätt att man tror att han kunnat det hela sitt liv. Idag har han bäddat ner mig i soffan och hämtat vatten och tagit in posten, oerhört nöjd med sig själv! Kan själv och jag är stor nu, ingen bebis är viktiga ord i hans vardag just nu. Men vi saknar båda Matte nu! Matte som roar sig på kärnkraftverket i Oskarshamn, en plats jag aldrig skulle vilja vara på! Men han är där och fixar något och kommer inte hem förrän på torsdag. Då är vi friska hoppas jag!! Är så tråååkigt att vara sjuk, allt blir tråkigt då!

bored

feber, velanden, beslut och ett visst hat

Medan febern rasar och rösten havererar så velar jag fram och tillbaka över diverse beslut som tex jobbet och annat som är viktigt eller definitivt. Vissa beslut är ju definitiva på ett sätt som vardagsbesluten sällan är. I de flesta fall kan man ju välja och ångra sig och välja om, men för vissa finns ingen andra chans i livet. Det gör det hela så mycket svårare.

När det gäller jobbet så tror jag att en del av mig väldigt gärna vill ta chansen att testa, även om jag trivs bra där jag är. Skulle dock vara riktigt surt om jag inte skulle trivas i det nya jobbet, med tanke på att jag trivs så gott med folket och upplägget där jag är idag. Men jag har ju hela tiden sagt att jag vill jobba med behandling, har medvetet inte sökt vanliga socialsekreterarjobb då jag jobbat med det under flera år. Sedan är det lite trist att det bara är ett vik, men man vet ju aldrig vart det leder...

Dessutom skulle man kunna jobba extra inom någon av de organisationer som jobbar med hemlöshet så man fortfarande kan ha lite av det kvar. Är lite förvånad över att jag verkligen gillar fält och uppföljarbiten i mitt nuvarande jobb. Samtidigt så ska jag ju försöka lyssna på vad jag helst av allt vill, som om jag skulle veta det....Ett av mina problem enligt psykologen, du måste lyssna på vad du vill Bea, istället för att bara göra det som förväntas....hm jo, jag vet, men det är f-n inte så enkelt. Helst skulle jag klona mig och ha båda jobben...

Ringer runt och hör mig för om arbetsplatsen och vad man kan be om i lön. Verkar som om arbetsgruppen har gott rykte om sig och inte någon större personalomsättning och det är ju ett gott tecken. Sedan samlar jag mod och ringer viktiga instanser och blir så bra bemött att jag nästan börjar lipa i telefon. Fånigt, men vissa saker är oerhört känsliga och så är det väl egentligen med allt som är seriöst viktigt för en. Att då få ett gott och hoppfullt bemötande lättar oerhört. Särskilt som det stakar ut en riktning framöver.

Förutom allt sånt fick jag ett ryck och ringde och kollade upp fotoutbildningen som jag vill gå. Fick prata med den kursansvarige som sa att kursen troligen kommer börja i höst på kvällstid om de får tillräckligt många anmälda. Det är en fotogrundutbildning som är förberedande inför högskolestudier eller yrkesförberedande för de som vill starta eget. Så nu håller jag tummarna, kommer anmäla mig på torsdag när kurserna inför hösten släpps! Har ju en dröm att kunna ha en fotoverksamhet bredvid ett vanligt arbete samt kunna sy och göra en del smycken. Men allt det ligger på lång sikt.

Likaså fick jag häcken ur och mejlade min handledare om min kommande uppsats så trots febertjafset eller kanske pga feberyran så har jag vågat göra en hel del viktiga saker idag. Nu ligger jag däremot utslagen av febern och hoppas att vila och Alvedon ska få mig fit nog att hämta liten snart. Tror dock att psykologen skulle vara nöjd med att jag gör saker som är viktiga för mig och dessutom vågar dra upp framtidsplaner medan det fladdrar lite i magen!

Men nu, total vila och varmt citronvatten! och ett seriöst hat mot hantverkarna som byter panel på huset och som driver mig till vansinnets gräns med sitt bankande och sågande...utanför vårt fönster....Jag vet att de bara gör sitt jobb, men det krävs seriös impulskontroll för att inte slita upp ett fönster och skrika sluuuuta med en avgrundsröst så de trillar ner och inte hamrar mer...men annars är allt lugnt och bra...typ

funderar på båda

sjuk

Mår riktigt pissdåligt. Frossade och svettades genom natten och i morse var det bara att ställa in dagens jobb. Såg halvdöd ut i badrumsspegeln när jag plockade fram alvedon och annat. Har legat med ashuvudvärk, yrsel, rosslig hals och ett konstant illamående.

Har än så länge sluppit kräkan, men så har jag ju inte fixat att äta heller. Inte enes orkat kolla allt på datorn som jag brukat utan legat i soffan med tjocka fleecefilten medan tv:n varit på stundtals. Hoppas innerligt att jag mår bättre imorgon för det här är ju heltrist. Dessutom ska Matte bort på jobb i några dagar och då vill jag inte att jag och Widar är sjuka. När man är själv med allt så vill man bara att allt ska flyta på liksom.

Finns inget kul att säga om den här dagen så jag avslutar här.

:)

regnig söndag

Blev inte mycket sömn i natt, borde nog tagit nåt att sova på ändå. Låg bara och snurrade och gick upp till slut strax efter fem och kollade på tv:n och datorn. Halv åtta kom Widar upp och två timmar senare var även Matte uppe. Vet inte hur han alltid lyckas sova till sig sovmorgon på helgen?

Men vi har iallafall en lugn dag framför oss. Ute regnar det och är tvärgrått så det passar bra med en sväng till vårt uppfräschade stadsbibliotek och en del hemmafix. Jag är lite sugen på att sy lite, velar mellan en tunika till mig eller tröjor till Widar eller sy något helt annat.

Widar är redan igång med sitt snickrande =) Nu i maj har han snickrat i två år och visar inte ens en tillstymmelse till att tröttna, helt otroligt ju. Det funkar dock så där när jag som idag har seriös huvudvärk.

:)

gårdagens första maj

på väg ut till en av öarna

Gårdagens första maj präglades av jobb istället för demonstrationer, men det funkade det med. Hade dock gärna lyssnat på Gudrun Schymans valtal och gått med i deras demonstrationståg under lördagen. Är spännande att Fi äntligen börjar ta plats och till och med mobiliserar fler demonstranter i sitt tåg än sossarna!

Men jag jobbade och dagen började med möte hos vår chef som bor på en av öarna i norra skärgården vilket nästan alla andra i arbetsgruppen också gör. Jag är nästan ensam om att vara göteborgare och stadsbo...hm...Hur som, är ju alltid tokfint ute på öarna och tänk att ha hus där du från fönstret ser havet!

vår chef hade fixat en massa god mat

Är i och för sig konstant avis på folk som har hus, trädgård och utrymme. Jag hade dock fått spader av att ha grannhusen så nära. Vet inte hur jag ska komma över det här med att ha grannar nära. Jag gillar verkligen inte grannar, vill inte ha folk som ser rakt in till mig och jag vill inte se in till grannen och behöva höra än det och än det där...Jag är mer för sköt dig själv och vill få vara ifred.

och en väldigt god blåbärskaka

Längtar efter hus och utrymme, men vill inte ha grannarna direkt in på knuten, jag fattar inte ens att människor kan gilla det, men alla är vi olika. Ja, men du bor ju i lägenhet säger folk till mig, ja men jag gillar inte grannar för det och jag umgås inte med dem. Den sociala biten står Matte för och det räcker fint. Har inget behov av att dutta runt med grannarna som kan få för sig att helt plötsligt måla om portarna i en idiotfärg osv. Nä, varför umgås med dem när man kan umgås med sina vänner som man valt själv?!

Nog om det, efter möten, mat och trevligheter så åkte jag och kollegan tillbaka till stan för att jobba fram till midnatt. Blev en kväll med en hel del jobb och ett antal märkliga möten.

en del av vårt arbete är att kolla av
platser där vi fått tips om att någon
sover/bor

Vi hann med att hitta en mindre brand som vi larmade räddningstjänsten om, vi hjälpte folk till boende, skjutsade till sociala jouren, hann äta mat, jobba uppsökande och nätverkande, prata med personal på olika enheter, se en underbar solnedgång från olika platser under kvällen, gå ett antal tusen steg, försöka inge hopp och allt annat som kan dyka upp en torsdagkväll/natt i götet.

Man möter väldigt många människor och ännu fler livsöden och än fler känslor. Vi var seriöst trötta när vi ställde av bilen och överlämnade vid midnatt. Åkte hem och sov några timmar innan jag gick upp och jobbade på övernattningen under förmiddagen innan jag tog helg vid lunch idag.

Nu blir det en lugn helg med familjen och ridning. Rider lektion imorgon och har hoppträning på söndag! Kan bli kul om nu min förbannade huvudvärk går över. Har gått med seriös migränkänning och mediciner sedan igår och än så länge håller jag den på avstånd, men den ligger alldeles bakom mig i huvudet och dessutom på vänster sidan vilket brukar innebära ett anfall from hell....

det var en vacker, men kylig majkväll igår

första maj

1 maj demonstration

Hade jag varit ledig idag så hade det kanske blivit en sväng i demonstrationståget som avgår idag. Men idag börjar jag jobba halv tolv och jobbar till ett i natt på fält. Snart dags att åka hemifrån. Håller nog på att bli sjuk igen, ont i halsen och ett huvud som känns asjobbigt trots många timmars sömn och mardrömmar i natt. Mådde illa hela dagen igår, men det verkar iallafall ha lagt sig. Känner mig inte alls pepp på jobb idag, men det brukar bli kul på fältet iallafall.Hur som, första maj är en viktig dag och i dessa tider när klyftorna ökar och de utsatta är än mer utsatta finns det mycket att demonstrera mot och för!

migrändag

Fullständigt meningslös dag. Var ledig idag då jag jobbar imorgon och hjälpte Matte och Widar komma iväg till Sala. Matte ska på spelhelg och Widar ska busa med sin farmor hela helgen. Pratade med honom tidigare i kväll och han hann knappt prata med mig då han hade fullt upp med att snickra och göra kul saker med farmor. Det värmer verkligen att han har det så gott med henne! Han har sett fram emot helgen med farmor hela veckan så det är kul när det blir bra.

Så Matte och Widar åkte i morse och jag tog det lugnt innan jag gick ner till psykologen för 45 min meningslös tjafs. Hade migränkänning och rätt jobbiga tankar och jag tycker verkligen inte den här psykologmänniskan fattar vad jag pratar om. Hon på MVC verkade i allafall fatta en del, den här människan är bara så fel. Eller kanske börjar jag bli klar med allt psykologtjafs, fast jag undrar det med all röra inom mig.

Hade tagit Imigran innan besöket så det höll väl migränen lite i schack, men i solljuset och på spårvagnen hem så bara vällde den fram. Pulserade i högersidan av huvudet, ljud och ljuskänsligheten bara ökade och illamåendet vällde fram. Hann precis hem innan jag började kräkas och fick lägga mig i mörker bara för att höra att de förbannade hantverkarna som byter fasaden på huset började hålla på med en såg. Trodde jag skulle bryta ihop innan jag somnade ifrån allt och vaknade några timmar senare.


Hade det på känn redan i går, men då höll det sig med hjälp av medicinen och jag trodde att nattens sömn skulle hålla ordning på det. Hade liksom tänkt att fota en massa idag och sedan dricka vin med en go vän. Nu var det bara att lägga ner och försöka ta sig igenom dagen. Nu har det mesta lagt sig och jag har börjat kolla på Supernatural på Netflix. Har bara sett den senaste säsongen på tv:n, men nu ska jag se alla säsongerna på Netflix. Brukar aldrig kolla på Netflix annat än tillsammans med Widar.

Är mest Matte som använder Netflix, jag har liksom inte haft ork och lust att kolla på någon serie och de flesta filmerna som ligger där är ju gamla. Men kan inte se för mycket på tv:n el datorn när huvudet är som ett getingbo med fördröjning. Blir till att ta medicin så jag verkligen sover ut i natt och orkar jobba på fältet imorgon. Börjar två och slutar ett på natten och då behöver man vara pigg och alert.

Så min lediga fredag som jag hade tänkt göra en massa av blev bara skräp och snart ska jag lägga mig igen. Försöka att inte fundera på allt utan bara sova. Saknar mina killar. saknar kramar.

fasadbyggarna driver mig hemifrån

Mår rätt pissigt idag med, men lyckades faktiskt sova två tim på förmiddagen med hjälp av nässpray, alvedon och lite annat. Men sedan vaknade jag av att det lät som hela huset höll på att rivas och mycket riktigt, tittar ut på två jeppar som sliter ner plankorna från fasaden. Det är ju något som de anställts för att göra, vår fasad är tydligen rutten och måste bytas ut, men seriöst, det går inte att ligga och vara hemma och vara sjuk samtidigt.

rätt likt mig idag tyvärr

Note to self: ha inte migrän under de sex kommande veckorna! Eller låt oss säga de närmsta två månaderna för sånt här blir ju aldrig klart i tid. Skulle behöva vara pigg och studsa ut ur lägenheten och ut i den soliga vårdagen som visar sitt ansikte där ute. Men det finns inte någon större kraft och energi till det. Snyter och hostar mig trött istället och önskar att byggarna snart ska ta helg innan mitt huvud spricker....

Deklarerat

min deklaration gick bättre än Nemis

Kollade igenom min deklaration på nätet och jag får tillbaka på skatten tack och lov. Tänk vad smidigt det är med e-legitimation! Man kollar igenom allt, gör någon justering och signerar och sedan är det klart. Kan i och för sig sakna att lämna in en papperversion på sista dagen vid skatteverket, det var lite speciellt att göra det tillsammans med alla andra som var ute i sista minuten.

Fick dessutom lön idag, första lönen på tre år och det var så himla gott att se siffrorna på kontot. Ingen superlön, men det är lön och slår lätt a-kassa och försäkringskassan. Har betalt räkningar och terminens sista ridlektioner. En dyr hobby, men det är så värt det. Men det hade varit bra om det var billigare, men nu är det som det är och med lön blir det lättare att unna sig det.

Hatar verkligen att vara förkyld, feberfrossa, halsont och världens surr i huvudet och inte kan jag sova bort det. Kan inte sova när jag är sjuk och man får ont i ryggen av att ligga i soffan och kolla på meningslösa tv-program. Orkar inte läsa och samtidigt så kryper det i hela kroppen. Huvudvärken blir inte mindre av jepparna utanför fönstret. De bankar, gapar och håller på, men inget verkar ju bli gjort och sedan tar de lunchpaus och den verkar vara lååång...

sjuk

snörvel

Jag är hemma och dunderförkyld med feber och annat mysigt. Inte mycket mer att säga om det förutom att de som ska renovera fasaden på huset valt att börja jobba utanför våra fönster idag...Känns ju måttligt kul när jag redan har huvudvärk och ville sova...