Höstfredag

förskolebus

Efter en förfärlig och sömnlös natt med den vakna Mr Kinkis bebisen så klev vi upp. Så trötta. Inte ens Matte kunde sova sig igenom allt Widar sysslade med under natten. Vi hoppas alla att den här natten blir bättre...

Widar

teater med inlevelse, kolla
minerna!

Det är illa när inte ens Matte kan sova då han vanligtvis kan sova sig igenom det mesta som Widar hittar på nattetid.

Men vi tog oss ändå iväg till gruppen på Spira och Widar hade riktigt kul som vanligt trots att han borde varit toktrött. Var nog bra, det blev barnteater och temasnack med hösttrötta mammor som behövde lite pepp.

Är skönt att snacka lite och låta småttingarna busa, fast idag låg jag mest på golvet, var så trött. Widar busade järnet, så till den grad att han somnade efteråt och sov en hel timme! Rekord den här veckan.

Väl hemma tog Matte över och fick uppleva en busig Widar och gnällig Mr Kinkis som överreagerar på minsta lilla motgång. Ojoj om man gör fel numera. Jisses, det gråts och skriks å det vildaste. Vete 17 om han övar inför kommande trotsåldrar?

Kvällen blev lugn, packade lite inför helgbuset med Linda och satt en del i telefon. Såg dessutom Inception, ja jag vet 50 år efter alla andra. Skum, men bra film!

höstpromenaden hem

höst Göteborg

Har tagit mig igenom dagen med en obehaglig känsla av meningslöshet och att människor inte tycks fatta att allt är meningslöst. Asjobbig känsla. Man gör det man ska och hela tiden så gnager meningslösheten i en och jag tittar på människor jag möter och undrar varför de inte ser och känner den. Meningslösheten i det vi gör, det vi är, det vi lever. Men för all del, vi fortsätter ju så man ska väl inte gnälla eller hur? Jag bara undrar lite.