Stannar upp och minns

Ibland gör jag det, stannar upp och minns. Tittar på bilder och ser att vi har haft så många fina stunder trots att jag ofta minns barnskrik, sömnlöshet, trötthet, mörker och ledsamhet. Kollar efter bilder att förstora och rama in och det kommer bli en del på Widar så klart. Älskade tosseungen vår! Kan minnas när han var ytte pytteliten och satt som en liten groda i min famn och bara luktade liten bebis. Eller som på bilden när han helt nöjd ligger och leker en fingerlek i soffan.