Att hänga på östra sjukhuset dag ut och dag in

Ja, är nog bäst med ett lugnande blogginlägg. 

Är hemma några timmar på dagpermis från Östra sjukhuset och har tillgång till en normal internetuppkoppling. Kan börja med att konstatera att jag inte håller på att dö, inte det minsta. Är snarare väldigt frisk förutom det fullständigt vansinniga blodtryck som jag troligen gått runt med ett tag. Sökte för en annan grej i onsdags, en lång historia, men iallafall så gjordes en rutinundersökning och då var mitt blodtryck 208/157 . 

Jag var inte särskilt berörd av det, har ju alltid ont i skallen mer eller mindre och de senaste månaderna har jag haft konstant huvudvärk, men är liksom van vid det. Några som inte var lugna var personalen som upprört mumlade omkring mig, undrade hur jag mådde, tog blodtrycket igen, bytte manschett, tog fram en elektrisk mätare , lät mig vila 40 min och gjorde om hela prociduren medan de gång på gång undrade hur jag mådde, hade jag känslobortfall, yrsel mm. Då började jag bli orolig också, men mådde ju som vanligt. 

Östra sjukhuset, väldigt grått...

Personalen ringde medicinjouren och jag fick åka rullstol dit för nya undersökningar, väntan, prover, stroketest mm. Hela tiden mådde jag som vanligt och fattade inte riktigt hysterin. Men när trycket inte gick ner blev det inläggning på en av medicinavdelningarna och där är jag kvar. Bor i sal tio i säng två och kallas därför säng 10:2, rätt märkligt. Vad dricker säng 10:2, vad väger säng 10:2 osv. I allafall här inne har jag sjukt tråkigt. Är ordinerad vila och olika blodtryckssänkande mediciner medan de febrilt letar vad som är fel. Har mest huvudvärk som attan och mina armar och fingrar är sönderstuckna efter allt blod som de tappat mig på.

i huset bakom helikoptern ligger jag,
på femte våningen med utsikt över helikopterplattan

De kör värsta screeningen och tycks bli mer och mer frustrerade över att de inte hittar vad som är fel. De upptäckte blödningar i mina ögon, pulsen är för hög och blodtrycket går inte ner tillräckligt trots mediciner. Jag har fått ta massor av blodprover, urinprover, hjärnröntgen, ultraljud, hormonprover, ögontester, sköldkörtelprov, trycktester mm. Allt verkar vara ok el ligga inom rimliga nivåer. 

Likförbenat får de inte ordning på trycket utan mumlar oroligt om risker med för högt blodtryck, att man kan få en tia (liten hjärnblödning tror jag) och hur extremt ovanligt att någon så ung (ja de kallar mig ung) har så högt blodtryck. På måndag blir det mer prover och veckan innehåller fler undersökningar och allt jag vill är att komma hem. 

Jag hatar sjukhus. Tycker det luktar död och sjukdom i korridorerna och det är märkligt att så fort jag åker till akuten i nåt ärende blir jag inlagd. Sålunda åker jag ytterst sällan till akuten såvida det inte gäller Widar. Personalen är bra, men attan vad de har att göra och det är många patienter som är gamla och förvirrade. Jag skulle inte orka ett sånt jobb, så det är grymt att det finns människor som gör det! Sen avskyr jag sjukhusmat, köttfärsgrytan och currygrytan smakar ju det samma och denna eviga råkostskål...suck. 

mina finingar!

Så idag när jag är på permis lagar Matte en hel del gott!!! Trist nog måste jag åka tillbaka ikväll för blodtryckskoll och mediciner, men det e ju bara för att få ordning på allt. Så nu vet ni det, ingen fara med moi, verkar vara friskare än de flesta tack och lov. Ja såvida de inte hittar nåt i de sista proverna... Hur som är det otroligt skönt att få vara hemma en stund, vara med Matte och Widar!