...

just saying

Hästtapeter!

Never tamed

Hur häftiga och roliga är inte de här fototapeterna med olika hästmotiv? Dyra som attan och passaar inte var som helst, men oj vad fina! Finns hos Photowall här!

walking along the beach

winter rumble

ångest

...

Den känslan, när ångesten tar över, hur hela kroppen skakar, hur man knappt förmår att andas, hur allt gör ont, skakar och tappar fäste. Ångesten som bara rullar in över en, dränker varje sund tanke och man inte vet hur man ska komma upp igen. Den känslan som slår undan benen på en, som tvingar ner en i mörkret där själen bara skakar. Det är inte vackert, inte vackert alls

tungt

Oerhört tung dag idag.  Kunde inte sova i natt, en massa mardrömmar och uppvaknanden. Klev upp i morse, senare än jag tänkt då jag försökt sova vilket inte funkade trots att jag tog en tablett att sova på. De är dessutom skitkass för jag sover ju ändå inte och är bara seg och tung på morgonen. Tar dem bara när jag tänker att nu måste jag försöka sova lite, åtminstone ett par timmar, men det är svårt.

När jag gick upp hade jag dessutom en seriös huvudvärk. Gick till jobbet och tänkte att om huvudvärken inte ger sig så kan man ju gå hem tidigare, men med en kollega ledig och en sjuk så funkade det inte att dra hem utan det var bara att jobba. Gillar ju deltagarna, att hålla i återfallsprevention mm, men idag med huvudvärk och yrsel så var det svårt att funka. Dessutom är jag seriöst svajig inombords och i huvudet, antar att det är den nya medicinen som jäklas med mig. Måste verkligen fokusera på vad jag sysslar med och på att hålla i hop mig och funka för jag funkar inte riktigt.

Ja, jag har varit med om värre, men idag är det tungt och meningslöst att överhuvudtaget behöva existera. Hade tänkt att skriva en massa i slutet av dagen, men det gick bara inte idag utan gick hem, hämtade Widar och försökte få huvudvärken och släppa. Det gick sådär även om Widar försökte bota den med en huvudvärk och ett glas vatten, gullungen min. Som tur var behövde inte Matte jobba borta utan kom hem ikväll och kunde ta Widar medan jag försökte få huvudvärken att ge sig. Men den ger sig inte kan jag säga och allt känns bara oerhört meningslöst överhuvudtaget ikväll.

Allt skulle ju varit i ett annat läge nu om saker gått som de skulle och det finns en tröstlöshet i det, gör fysiskt ont att tänka på. Sedan känns det så klart att jag måste leta jobb igen, att ridningen i helgen är terminens sista och att det sedan är flera veckors uppehåll och att allt bara känns så oerhört meningslöst. Gör ont att behöva vakna och vara människa och det är ju galet när man ju egentligen har allt man har och behöver. Men mörkret gör sig oerhört påminnt och det är inte lätt att handskas med och jag vet inte hur mycket jag orkar handskas med det heller... Ibland vill jag verkligen inget annat än att ge upp, jag är så oerhört trött.

panikfeeling

...

Känslan inför morgonsdagens hopptävling är PANIK! Måste dessutom försöka sova....med panikröran i huvudet...jisses

gurkor med ångest

typ så

Mest ångest hela förbannade tiden. Hade en natt med mardrömmar, ångest och ältande så var galet trött när jag vaknade vid fem i morse. Inte mycket sömn trots en tablett att sova på. Det spinner på i sån fart i huvudet så sova funkar bara inte trots att jag är galet trött. Huvudvärken är inte heller kul och helst hade jag velat bara skippa jobb och allt idag, men det var inte läge med bokade möten och annat idag. Blev en intensiv dag på jobbet och var helt vimsig i huvudet när jag åkte hem och bytte om för att dra till stallet. 

Väl i stallet så blev feelingen lite goare och även om Lyrik inte var den gladaste i stallet så hade vi en bra markarbeteslektion för Carine! Det är tossigt, man försöker få ordning på en sak i ridningen, lyckas hyggligt och vips så får man fem andra saker att jobba med istället för att bara kunna surfa på det som lossnar. Men det är väl det som är en utmaning! Är vansinnigt frustrerande att inte kunna rida på det sätt som man vill, men får påminna mig om att jag inte ridit så länge. Märks att jag inte är hundra än, blodtrycket spökar och jag är inte helt fokuserad och då får jag inte riktigt grepp i ridningen heller. Hoppas verkligen att jag kan peppa mig och fokusera på söndag när det är tävlingsdags. Ångesten och ältandet förstärker ju knappast självförtroendet, varför kan det inte vara positiva tankar man ältar liksom? 

Peppförsök lagklass Alleby ridklubb 90 cm

Fortsätter försöka peppa mig, denna film är från Alleby, deltävling två där vi slutade på en fjärdeplats. En runda med både bra och dåliga inslag och där man ser vad som händer när jag tappar kontakten med Lyrik, faller framåt osv. Men han är en pärla, en duktig pärla! Kritiken vi fick på inverkansbedömningen var att mer tempo och mer ställning önskas och man ser ju hur han går tex i vänstersvängarna som dessutom skedde framför domarna. Sedan blir jag störd på de tygeltag jag tar alldles i början när jag drar handen långt ut åt höger, något jag inte brukar göra. Ska inte hända igen!

Jag har mycket kvar att jobba på och medan man är inne på banan så hinner jag inte alltid fokusera på alla saker som jag verkligen behöver tänka på att göra. Men vi har kul och vi jobbar på det så om jag bara kunde ge f-n i att stressa upp mig så in i norden så hade det varit lite lättare. Som tur är så stressar inte Lyrik upp sig så mycket förutom i transporten och finalen går ju hemma på Storås så den stressen slipper både han och jag!

Pay and Jump 150419 Beatrice på Lyrik 90 cm

Försöker peppa mig själv lite inför helgens final i Bohuscupen genom att kolla på de senaste pay &jumpfilmerna och tävlingsfilerna. Ser ju att vi kan ju hoppa rundorna även om vi har mycket att jobba på, men självförtroendet och känslan är ju så låga att jag blir alldeles trött på mig själv. Vill så gärna fixa det på ett bra sätt, men hjärnspökena är absurt stora. Ändå hade vi ju en bra feeling på träningen i tisdags, vi kan ju, men varför kan jag då inte bara känna det?

Det här är förrförra pay &jumpen där vi dubbelnollade vilket vi klarade senaste gången också och på några av tävlingsrundorna. Borde kunna vila lite i det, men icke. Lägg till det en seriös dos nervositet och man kan undra vad jag håller på med?? Samtidigt så vet jag ju att jag kommer tycka att det är kul, för det är ju kul och det är ridning på älskade lyran och det räcker egentligen! Att jag sedan måste jobba på sitsen, hjälperna, rytm och sånt, ja det är ju det jag tränar för! Nåja, peppen pågår och på söndag får vi se hur det går!

Önskelista

Widar fyller fem år på tisdag nästa vecka så vi behövde knåpa ihop en önskelista. Liten är inte killen som vill ha allt och inget, eller vad som helst och svarade bland annat på frågan vad han önskade sig med "vi får se vad man får på sin födelsedag, en överraskning kanske"...han är för söt!

Men han har pratat om att bli fem år i säkert ett halvår och ikväll när han skulle sova ville han att han skulle fylla år i morgon istället, att man kunde bestämma att hans födelsedag var då istället! Vi har pratat lite om vad han kan önska sig och han vill ju egentligen ha en kattunge, vilket inte funkar för min allergi är värst på katter, och en egen snickarverkstad, vilket inte funkar i en lägenhet.

Förutom dessa två önskningar så önskar han sig Lego city-träskpoliserna. Han leker av och till med lego en massa. Sedan vill han som alltid ha glitterlim och olika sorters tejp. Brädor och spik är också en stående önskning. En bok om nya favoritdjuret delfiner och Casto målar finns med på listan. En robotfisk, haj den här gången önskar han sig också och Brio Build som är olika byggdelar som han har när han gör byggen och uppfinningar. Det har han byggt en massa uppfinningar i så det använder han verkligen! Guldfärg saknar han , han har alla andra möjliga färger när han målar och han gillar att måla med olika saker, lim, pennor, akrylfärg osv.

Ett nytt tuff-tuff tåg från biltema är också en önskan då det gamla blivit utslitet. Vattenspruta/vattenpistol så han kan spruta vatten på allt och alla och en såpbubbleblåsare, finns någon sådan skum pryl som går på batteri och blåser ut en massa roliga bubblor har han sett och önskat sig. När han funderat ut allt han kunde komma på och sedan gått för att sova så kom han på att ja, lite riktiga sedelpengar vore ju bra för han vill ju köpa en gosedjursdelfinkompis till Herr delfin och Herr mockasin ett så de kan bli en delfinflock för delfiner ska ju ha många kompisar! Efter att vi såg delfinshowen på Kolmården i höstas så är delfiner hans nya favoritdjur! Han funderar verkligen en massa och det är kul att höra hur han resonerar och tänker!

Han lär ju få lite praktiska saker som lite kläder vilket han inte önskar sig och annat som en mamma och pappa kan tycka att en liten femåring kan behöva, men det behöver vi ju knappast skriva ner. Nu var ju det roliga att se vad han kunde vilja ha och det blev ju en lista till slut. Tänk att för fem år sedan så hade jag världens mage, förlossningsskräck big time och påbörjad havandeskapsförgiftning utan att fatta det. Då visste vi inte att finaste Widar skulle komma till oss!

Widars önskelista

tung feeling

just saying
tung känsla i sinnet idag

tisdag, en salig blandning

jag och lyrik på framridningen i tanum
bästa sophie lundberg fotade

Lite glad trots att regnet öser ner idag och ikväll. Hade en halvdan början på dagen med taskig sömn och ingen jobblust alls. Väl på jobbet så piggade humöret upp sig lite när man träffar deltagarna och dagen rullar igång med friskvård. Varje tisdag åker vi till ett ställe, gymmar, konditionstränar och simmar som en del i rehabiliteringen. Min grej sedan ett i våras är att simma med ett gäng av deltagarna och det plaskas, kämpas, skrattas och simmas en massa längder.

För egen del är det bara bröstsim som gäller, det enda jag kan och många av deltagarna varvar mig lätt när de crawlar och flyter förbi, men det bjussar jag lätt på. Idag lyckades jag för andra gången att simma 1000 m och det är inte illa för någon som inte simmat så sedan högstadiet! Hade inte tänkt simma så långt idag eftersom jag visste att jag behövde pigga ben till ridningen i eftermiddags, men när jag kom förbi 500 m och sen 750 m utan allt för stora bekymmer så ville jag så klart fixa 1000 m igen och var seriöst nöjd att jag orkade det igen!!

Efter lunch så drog jag på läkarbesök och sköterskebesök. Den läkare jag hade idag har jag träffat en gång tidigare, yes, tänk att träffa samma läkare två gånger, det ni! Men han är en speciell varelse och idag fick jag en del tips som jag nog noterar som galna och inte alls kommer ta till mig. Läkare är oerhört märkliga. Men det blev lite mediciner att testa och kanske kan det balansera upp mitt mående en del och det kan behövas.

Helst hade en del av mig velat sätta in den medicinering som jag satte ut i höstas, men med tanke på de försök som görs så är de medicinerna inte ett alternativ. Nu handlar det mest om sånt som kan hjälpa mig att sova och försöka stabilisera upp måendet lite. Kan inte säga att jag har någon tilltro till det då jag haft dessa mediciner tidigare utan att få någon effekt och när jag sa det så hade läkaren ett tips på hur man optimerar tabletters effekter och då blev jag bara trött....för att inte tala om hur trött jag blev när han ville tipsa mig om livsåskådningslitteratur för att förbättra mitt mående....ja, jag skrev det förut, läkare är märkliga. Hade varit bättre han skrivit ut ridning på recept för det är något man mår bra av. Känns lite som ett misslyckande att behöva ta mediciner igen, men kanske ger det lite hjälp att orka? Måste hur som få ordning på sömnen!

Efter det märkliga besöket var jag förbi en sköterska för blodtrycket och det är fortfarande högt, men stiger iallafall inte och det är tur det iallafall. Blev tillsagd att vila så mycket som möjligt, men ändå ok att tex simma och rida om jag gör det lugnt och vilar. Känner mig klart lugnare nu än förra veckan då jag blev skraj. Ja, det är idiothögt, men förhoppningsvis blir det snart bättre och jag mår egentligen inte så dåligt av det. Men känner ju att orken är minimal och andfåddheten är påtaglig och huvudvärken är värre än vanligt, men det är ändå bättre nu än förra veckan. Så jag vågade knata genom ösregnet till spårvagnen och drog till stallet. Fick gå i regn från vagnen till stallet också, men sedan kom jag in i stallet till en sovande Lyrik och då kändes livet lite lättare.

jag och Lyrik, sophie lundberg fotade

Lyrik hade nog tänkt att han skulle kunna sova till kvällslektionerna började så han var skitsur i boxen, han har seriöst stora tänder när han är sur och en vacker dag lär han väl få tag i mig, men än så länge skäller jag på honom och han surar. Det ingår liksom. Å andra sidan fick jag klia honom i pannan idag så han nästan somnade, fina killen. Men väl i ridhuset, vi red inne eftersom himlen öppnade sig, så var han en pigg kille. Red fram tillsammans med Saga som jag skulle dela lektionen med. När Carine kom fick hon hjälp att bygga fram hinder och sedan började det roliga. Vi körde olika hoppövningar och band ihop det till en bana med hinder på 85-105 cm, varav ett par språng på en rejäl oxer och ett högt koppelräck.

Var skitkul och Lyrik var jätteduktig. Såklart blev jag trött och orkade inte riktigt hålla ihop honom och föll fram med överlivet vid två tillfällen och direkt kom nerslagen. Men förutom det gick det riktigt bra och det var en klar pepp inför helgens tävling. Dock skulle jag fan behöva silvertejpa överlivet i upprätt position....har inte riktigt funderat ut hur det ska gå till dock...Kommer lägga en del träning på corestyrka och kondition i sommar!

Saga och Tintan var också jätteduktiga, är så kul när man ser att ekipage utvecklas och det gör dessa två verkligen och de ska vara med i förklassen på söndag! Skulle också vilja ha en egen häst att träna och tävla! Men till dess är det jag och Lyrik, älskar den modiga hästen även om han inte är en piece of cake att rida. Blev en massa godis och fix till lyran efter träningen och jag hann putsa av träns och sadel lite också. I helgen blir det ju hästtvätt och putsning av alla hästgrejer! 

David filmade så det kommer nog filmer framöver, har inte fått dem än. Men vi hann kolla på dem efter träningen och där ser man såklart alla missar man gör, men också det som stämmer emellanåt. Man hör även Carine när hon ylar på oss och hon var på hugget, men det är häftigt för hon är med i vartenda språng vi tar, före, över och efter hindren och förhoppningsvis sitter det kvar till tävlingen. Sedan är hon ju rolig i hur hon på privatlektionerna bara höjer upp hindren flera hål på en gång och sedan ska vi bara rida på. Ingen tid till tvekan och lika bra är det. Sedan efteråt får man veta höjd och bredd och då bara ler man och klappar om bästa Lyrik. Nu gäller bara att jag rider ordentligt i helgen och inte faller samman av nervositet så borde det gå hyggligt. 

Startlistorna för söndagen har kommit upp på equipe och jag startar som nummer 19 i förklassen och sedan går laget ut som nummer två i lagklassen så jag kommer iallafall slippa vara nervös hela dagen, har startat sent de andra gångerna och hinner stressa ihjäl mig under tiden. Är skönt att vi inte behöver köra transport utan att Lyrik kan gå in i sin box och äta och dricka mellan starterna och jag vet var allt finns. Sedan kommer det vara skitnervöst att hoppa inför hemmafolket....ojoj liksom...

Kunde i allafall knata genom regnet till spårvagnen med en go feeling i kroppen, klart bättre än den totala känslan av misslyckande som fanns i lördags. Behövde verkligen den här träningen! Nu blir det lite lättare ridning i helgen och sedan tävling! Väl på spårvagnen så kom tröttheten i kapp och jag kände hur sjukt trötta mina ben var. Först simning, sen promenad, sen ridning och det krävs en del drivning på Lyrik och så promenad igen...Kom hem till Matte som fixat käk och Widar som var pepp inför att kolla på barnprogram med mig! Det är inte fel en tisdagskväll!

första juni i ett inlägg

typiskt väntrum, bild google

1 juni idag och det märks inget vidare på vädret. Kallt, regn och en gnutta sol och i morgon är det klass 1 varning på grund av blåst och regn. Maj har varit den kallaste och regnigaste maj på många år och det enda positiva är väl att alal blommor inte blomamr över direkt. Men jag har min utslitna vinterjacka på mig fortfarande utan att svettas ihjäl och det är ju helt galet. Nog för att den är tunn och jag har ingen fleece i den nu, men vinterjacka på första juni???? Nåja, det är vad det är, men förhoppningsvis vänder det i veckan. Kan eventuellt bli sol och 20 grader varmt i helgen vilket gör att ridbanan kan torka upp och det kan bli schysst att avsluta Bohuscupen på Storås utebana. 

Är redan skitnervös inför söndagens tävlingar och försöker hålla det ifrån mig. Ska ju bara försöka ha kul och bara vara glad att vi får försöka igen! Har dessutom varit modig och ställt mig på kö till dressyrspecialen så får vi se om jag kan lära mig lite mer av det också. Men det är fullt och kö så det händer inte den närmsta framtiden.

Har jobbat idag och hunnit med att sitta i olika väntrum. Så mycket väntrum jag har suttit i de sista åren, alla dessa väntrum. Är en märklig känsla i väntrum, vad är det man väntar på? Väntar bort tiden. Känner mig ofta både obekväm och ångestpåverkad medan jag väntar. Idag har det handlat om att kolla blodtrycket som tack och lov visade på lite lägre än 190/125 som i förra veckan. Det är inte mycket minskning, men betyder ändå att kroppen försöker svara på medicinjusteringen. Har försökt vila jättemycket också och köra avslappningsövningar igen. Inte helt lätt när ångesttåget rusar genom huvudet och bröstet, svårt att stoppa när det kör över en och jämnar en med marken. Slår under fötterna på en så man bara darrar eller snarare skakar. 

japp, mitt blodtryck förra veckan 190/125....
lite lägre idag tack och lov

Skulle för en enda gångs skull ha en ångestfri dag, en dag utan negativt ältande där man bara kunde känna att det var ok att gå upp och vara, men det lär väl inte hända den närmsta framtiden. Det andra väntrummet var hos psykologen och dagens samtal var skitjobbigt. Hamnade i gamla minnen och höll på att få panikbryt. Hon försöker rucka på allt negativt som pågår i mig och det är inte lätt. Det gör ont när hon visar på att det jag tyckt varit normalt egentligen är åt helvete och inget en människa skulle behöva acceptera, men som för mig blivit mitt eget under åren som gått. Det är märkligt och det är oerhört svårt att tro på förändring och förbättring när man upplever att man balanserar på kanten hela tiden. 

Väl hemma var jag helt slut, något Widar och Matte också var så vi var rätt utslagna under kvällen. Fick iallafall mysa med liten och det gör gott. Det gör gott i själen att kramas med lillkillen, eller bara ligga tillsammans i soffan och kolla på barnprogram medan hans älskade Herr delfin simmar efter fisk på vardagsrumsgolvet. Prata om hur dagen varit på förskolan, om uppfinningar, ideer och kittlas till liten nästan kiknar. Måtte han aldrig tappa sin glädje och nyfikenhet! 

Imorgon blir det fullt upp igen, drar tidigt till jobbet. Blir friskvård, troligen simning och träning med deltagarna på förmiddagen, köksfix, pappersarbete och sedan vid halv två ska jag vara på läkarbesök och sköterskebesök. Sedan blir det full fart till spårvagnen och ut till stallet för hoppträningen inför finalen och tävlingssnack. Längatar som attan till stallet, men innan dess är det en hel del pappersjobb och annat som ska fixas. Mår för det mesta väldigt bra i stallet och då är det väldigt skönt att vara där! Lär dock bli dyngsur när jag går från spårvagnen till stallet då jag inte har bil imorgon... Nu är det väl snart dags för att försöka sova, kommer ett inlägg om sömnen och sömnutredningen snart, men ja, jag har tydligen en seriös sömnstörning....haha vilken nyhet...

jag och lyrik för några veckor sedan,
längtar till min surmört imorgon