Valborg

valborgsbrasa

Hoppas ni får en underbar Valborg idag och ikväll och att ni tar hand om varandra! Här blir det lugnare än lugnast då sambon är sjuk och liten är alldeles för trött för att vilja bli släpad till Slottskogens majbrasa som häxorna tänder ikväll. Jag hade gärna gått, men det får bli nått annat år. Har varit där flera gånger tidigare så jag överlever. Förvånansvärt så har vi uppehåll trots alla kraftiga regnvarningar och förmiddagens enorma regnmoln. Hoppas på bra väder för utflykt och ridning imorgon!

feber och kräkan

Jobbade för fullt på jobbet när en av kollegorna kikade in och upplyste mig om att han var tvungen att dra hem och VAB:a på grund av sonens kräkningar på dagis. Han undrade om jag ville ha lite baciller och jag bad honom uttryckligen att hålla sig på avstånd då jag inte ville ha kräkan!


En halv timme senare så ringer Widars dagis och när jag svarar så säger pedagogen att Widar precis börjat kräkas på förskolan och är febrig....Höll på att få bryt, men det var inte mycket att göra tyvärr. Hur stora är oddsen att man skämtar om kräkan och sedan får veta att ens egen son fått kräkan liksom?! Var bara att packa ihop och göra som min kollega, nämligen att upplysa de andra kollegorna att även jag måste VAB:a...


Åkte och hämtade en liten ledsen febrig son som grät för att han kräkt ner pölen som de sitter och myser och läser i. Fick tillsammans med pedagogen förklara att de bara skulle tvätta tyget så skulle det bli bra igen och att liten skulle få gå hem och vila. Väl hemma blev det till att krypa upp i soffan, slå på Findus och Pettsson och myspysbädda. Allt hann bli lugnt och jag hann tänka att det nog bara var något tillfälligt innan megakräkan Allan kom liksom och så har det fortsatt. Tur att vi har en egen tvättmaskin!
Stackars Widar blir helt förstörd, han avskyr verkligen att kräkas och vem 17 gör inte det liksom?! Tvålen och handspriten går åt och jag och Matte hoppas på att slippa bli sjuka, men oddsen är väl dåliga kan jag tro. Matte ska VAB:a imorgon och på torsdag då jag har saker jag verkligen behöver få gjort, men jag anar att deltagare och kollegor kommer hålla ett visst avstånd när jag dyker upp imorgon. Såvida inte hela familjen ligger och kräks... Jag orkar bara inte med en magsjuka...

Förr kunde jag bli avis på folk som vabbade, men alltså allvarligt, VAB är inte kul alls! En liten som mår dåligt och som man inte bara kan göra frisk och arbetsuppgifter som staplas på hög. Nä, VAB är ingen som helst lyxvila...

om fysiska sjukdomar behandlades som psykiska....

ligger en del i det

sjuk

Jobbat hela dagen med tillväxande förkylning och migränbrus. Åkte till silverlerakursen och mådde inget bättre. Skapade två ringar och ett hängsmycke och gjorde två grejer till som jag får bränna nästa vecka. Materialet är verkligen kul att jobba med och man kan skapa allt möjligt.

Men idag orkade jag inte bli glad över det. Gick på treo för att orka och sedan var det bara att ta spårvagnen hem till soffan, alvedon, näsdroppar och näsdukar och lite migränmedicin för det har varit lite väl nära ett seriöst anfall idag. En allmän skitdag med glömd låstagg och glömd jobbtelefon och i den stilen har det fortsatt. Har bara varit asjobbigt med allting.

Trots solen känns det som jag försöker släpa mig fram i en gråmörk smet och jag orkar inte försöka gå mer. Men det går väl över, är ju sjuk och har eländet, det främjar ju inte någons mående. Lägg därtill sömnlöshet och att all koncentration och kraft går det att fungera på dagarna. Plussa på med lite febersvallningar och halsont och där hittar ni mig...very happy NOT.

måndagströtthet och en önskan om att allt hemskt skulle försvinna... blogg100 24/100

Dålig sömn som vanligt och dessutom med ett illamående som tack och lov inte utvecklats till kräkan. Kräkan vill man inte ha, inte på något sätt och än så länge verkar jag klara mig.

Dessvärre är jag inne på andra dagen med migränkänning som hanteras med imigran och frågan är väl hur länge jag kan hålla migränen stången? Att jobba och vara ljud och ljuskänslig är måttligt kul och dessutom blir jag lite vimsig och disträ av huvudvärken och medicinen. Skulle behöva sova ett par dygn och jag måste nog ta upp sömnbristen med läkaren snart. Det kommer inte fungera i längden, sova måste man göra.

Men det är mycket som snurrar runt omkring och inom en. Folk blir sjuka, allvarligt sjuka och vart man än vänder sig just nu så är det allvarliga sjukdomar och olyckor och det är en pärs. Människor som står en mer eller mindre nära som kämpar mot cancer och annat otäckt. Om jag kunde skulle jag trolla och cancer, stroke, bilolyckor skulle bara försvinna tillsammans med krig, svält, kvinnomisshandel, fattigdom och allt annat djävulskap som existerar i den här världen.

För mig är det ofattbart att man i denna värld kan vara religiös och ha en tro för det är så oerhört mycket elände. Kan bli livrädd när jag tänker på allt som ligger framför Widar, går sönder när jag tänker på allt som kan hända. Är så mycket skit som händer hela tiden. Tar liksom aldrig slut.

Då har man liksom inte ens tänkt på allt som händer i världen. Ibland när Widar vaknar och gråter på natten och har drömt något hemskt så tänker jag på barnen i Syrien tex, som vaknar av mardrömmar bara för att befinna sig i en levande mardröm, eller barn som far illa i Sverige. Inget jag kan ändra på mer än att ge bidrag till olika föreningar som arbetar för att ändra på situationen.

Måndagströttheten blir liksom inte mindre av allt sånt. Det är svårt att se meningen i allt sånt här och i livet i sig.