I sista minuten

Jag är onekligen en som gör saker i sista minuten och förr i tiden så funkade det fint. Under press och kaos presterade jag och levererade så gott som alltid. Detta funkar inte längre. Sedan depressionen drog igenom min hjärna så slutar mina sista minuten aktiviteter i kaos, irritation och ett innerligt hat mot diverse saker.

Ikväll handlade det så klart om dopklänningen. När jag skulle göra en av de sista sakerna nämligen sy knapphål och sedan sy i knapparna så ballade symaskinen ur, instruktionsboken var helt plötsligt borta och inte ens internet och diverse googlande hjälpte.

Matte försökte så klart hjälpa till med följd att jag både fräser och snäser åt honom trots att jag helst vill lipa och slå sönder symaskinen. Efter en massa letande på nätet visar det sig att jag glömt fälla ner en grej och sedan funkar maskinen igen och jag minns att ja så här skulle man göra. Sedan blir hålen sneda och att repa upp sydda knapphål är inte det lättaste.


Till slut fick jag hygglig ordning på det, men då var jag så trött och uppvarvad att jag inte längre kunde tänka hur jag skulle sy fast spetsen på snyggast sätt med följd att nytt bryt är på väg. Då sa min smarta sambo, att du, ta med dig maskinen och sy det imorgon. Så nu gör jag så, syr fast spetsen och det blå bandet på klänningen hos syrran.

Så det sista av kvällen gick till att packa, få bryt över vad jag ska ha på mig och nu, medicin och lite slösurf innan jag kan somna. Har dessutom skrivit på mina anställningspapper samt andra papper som kommer påverka våra liv resten av livet oavsett utgången och resultaten av vårt gemensamma beslut. Självklart är allt signerat i sista minuten...Det är inte lätt att göra rätt här i livet, men fy 17 vad vi försöker ändå.

Den enda av oss som haft en lugn kväll är Widar som tro det eller ej äntligen har börjat somna själv på kvällarna efter saga och kramar. Inte för att han för den sakens skull sover nätterna igenom, men det är stort att vi inte måste vara kvar inne hos honom hela tiden till han somnar och att han inte börjar vakna efter en halvtimmes sömn och ylar på oss. Håller tummarna för att han kanske blir en sovande kille! I allafall nattetid...

sova...