söndag

Började dagen på bästa sätt i morse! Efter en kass natt så gick jag upp i morse och såg solen gå upp. Innan jag drog till stallet hann Widar vakna och ta lite frukost medan Matte fick sovmorgon. Väl ute vid stallet kvittrade fåglarna och det var vår och sol ute. Var helt klart utridningsväder, men vi hade lite träning att ta i först.

Fixade i ordning Lyrik och sedan blev det en knapp timmes träning innan vi tog en sväng på skogsslingan. Träningen gick helt ok, i slutet stundtals hyggligt bra förutom att Lyrik envisas med att ta vänster galopp när han ska ta höger galopp. Blir galen på det. I vänster varv tänker man galopp och han går fram i rätt galopp direkt, i höger ballar han ur och kan lätt gå i alla varianter av fel och förvänd galopp om han slipper fatta höger galopp.

Lite jobbigt när man över dressyrprogram och ska utföra rörelsen mellan två exakta markeringar på banan...Sedan lämnar ju min sits en del övrigt att önska, men nu kunde jag iallafall sitta ner och jobba honom utan att skaka sönder. Är ju en träningssak, verkligen! Måste ju börja någonstans och det är ju tjugo år drygt sedan jag red och tränade dressyr på hygglig nivå.

Jag och Lyrik på banan och slingan, fina killen!
Hans klippning verkar dock ha havererat....

Sedan tog en sväng ut i vårsolen på skogsslingan tillsammans med Anna och Colle, första utesvängen för i år! Så himla gott ute och hästarna var pigga och goa också! Snart får det bli nån rejäl uteritt, har en känsla av att Lyrik skulle uppskatta det lika mycket som jag. Väl tillbaka fick Lyrik gå ut i hagen till sina kompisar och den perfekta lerfläcken att rulla i...Jag fick fixa boxen och snabbputsa grejerna innan jag åkte hem.

målgången med årets dalkulla

Kom hem lagom till att se en norrman vinna årets version av Vasaloppet vilket tydligen mest bestått av snömodd...Fattar inte grejen med att skida sig igenom en massa mil i snömodd, men alla gillar vi väl olika. Ännu drygare att en norrman vann, men så var det med det ;) Hann slöa i soffan en sväng och leka med Widar och käka lunch innan det bar iväg till nästa grej. Blev till att spendera en del av Internationella kvinnodagen på sahlgrenskas kvinnoklinik och jag antar att det finns sämre ställen att spendera kvinnodagen på.

sött va?! herregud vad det ser ut...

Förra året gick jag i demonstrationståget, idag satt jag på Kvinnokliniken. Har iallafall tur som bor i ett land där man kan få vård på en specifik enhet för kvinnovård när kroppen inte beter sig som den borde. Hade Matte och Widar med så jag inte var så ensam för man känner sig så oerhört liten när man är på sjukhus iklädd vita fåniga jättesockor som går upp på låren och en alldeles för stor sjukhusrock. Men man tar sig igenom det med, om än med en overklighetskänsla. Efter det joxet så satsade vi på lite mys och Widar önskade sig kanelbullefika och det blev det. Kvällen har fått vara oerhört lugn med tv, tvätt och kramar. Inte illa det inte!

Widars älsklingsfika

sahlgrenska, blodprov och tankar

sahlgrenska en torsdagsmorgon i nov

Sov inte så mycket i natt, men det jag sov, sov jag som bäst innan klockan ringde vid sex. Pallrade mig upp och drog till Sahlgrenska för att hinna vara en lydig nåldyna innan jag skulle till jobbet. Ruggigt som attan ute, mörkt och med regn i luften, hade hellre legat kvar i sängen eller nåt. Men hade redan missat en provtagning och med tanke på hur kroppen beter sig så är det inte så smart. Var där strax innan halv åtta och tog hissen upp till medicinmottagningen bara för att konstatera att man kan ta två trappor och de går fortare än den tröga hissen som man är alldeles för många människor i.

visst låter det galet, nuklearmedicin? min mottagning
är inte lika spännande, medicinmottagning...

Labbet öppnar halv åtta på morgonen och även om jag var där lite innan så är man knappast själv. Nä, en hel hög människor som också ska leka nåldynor och där vissa tränger sig som idioter fram till kölappsapparaten och sedan svär högljutt och beter sig för att de måste vänta...Öh, ja vad tror de, att man kan gå någonstans och inte vänta liksom? De flesta som sitter där har någon annanstans som de ska vara sedan och alla måste vänta och det är liksom inget man kan göra något åt.

att man aldrig kan få vara nr 1...

Slapp i allafall betala idag, har precis börjat på att skrapa ihop till ett nytt frikort och dagens labbövningar ingick i kostnaden på nästa veckas specialistbesök. Så efter att blivit avprickad var det bara att gå till nästa väntrum, ta en ny nummerlapp, denna gång till själva proverna. Alla dessa väntrum, alla dessa evighetsstunder som man spenderar i väntrum. Som om man sitter i ett enda väntrum och livet går en förbi. Alltid denna väntan, väntan på vad egentligen....Jag hatar väntrum, hatar sjukhus, hatar hela skiten. Men jag vet att de gör ett bra jobb på sjukhusen, men jag avskyr verkligen att vistas där.

Fick iallafall nummerlapp två på labbet så efter en stund var det dags för prover. Såklart märks det att jag avskyr det och sköterskan låter mig ligga ner under provtagningen. Rör efter rör fylls på efter att hon fått sticka två gånger för att få till det. När det är klart vill inte det förbannade blodet sluta rinna utan det blöder snabbt igenom tejpen och papperslappen och sköterskan bara ; oj vad det blöder, tryck här osv. hatar det verkligen! Blev mer papper och tejp och självklart en förbannad blodfläck på klänningen, suck. Inte var det kul att höra att blodtrycket var för högt både vid början av provtagningen och efter de tjugo min obligatoriska liggande vila. Blir så trött, så förbannat trött på det.

Åkte till jobbet efteråt och genomförde en hygglig dag på jobbet. Mår pissdåligt, men lyckas ändå hålla lite fokus. Ringer kontaktpunkten i ett försök att få tag på min läkare som har hand om medicinerna, men får som vanligt bara framföra att jag vill ha kontakt och att situationen håller på att bli ohanterlig. Jag måste få sova snart och det funkar illa att hålla ihop allt när gråten bränner i bröstet och ångesten väller i varenda por i kroppen. Att folk omkring mig inte känner det är lite förvånande. Tycker hela jag är ett enda ostabilt skakande, men det tycks ändå stanna i mig. Är väl bra det antar jag eller nåt.

borde köpt rosorna i mörkret

Har kramat lite extra på Widar ikväll och hjälpt honom packa. Imorgon flyger han och Matte till farmor i Sala och Widar har en massa planer inför helgen. Han är så go med det! Sa att jag kommer sakna honom ju och smarta lillkillen hade en lösning, vi kan skypa mamma! Så klart vi ska skypa och jag ska dessutom ha hans gosisar bredvid mig då han är orolig för att de gosedjur han inte kan släpa med sig till farmor ska sakna honom. Så jag och hans gosedjur kommer sitta i soffan i götet och skypa med honom i Sala. Fick tio kramar på raken ikväll, han räknade dem noga och konstaterade att jag nog inte skulle glömma bort honom. Kan man bli annat än varm i hjärtat? Han vet det inte, men han är verkligen ett ljus, ett ljus som når igenom mörkret som hotar kväva det jag är. Kommer sakna både honom och Matte i helgen. Det är en lättnad varje kväll som man kommer hem till dem. 

Men har sett till att boka upp mig i helgen. Imorgon blir det stallet efter jobbet och efter ridningen blir det skräckfilm på Biopalatset. På lördag blir det en förmiddag och lunch i stallet med lektion i hoppspecialen och eftermiddagen ska jag fixa lite inför tävlingen på söndagen och sedan blir det sy och ha ett Supernaturalmaraton på Netflix. På söndag är det hopptävling ute på ridklubben så då är jag i stallet från åtta till halv tre. Stallskötsel, persedelvård, hästskötsel, banbyggning, hopptävling och eftersnack. Sedan hem och duscha innan en vän kommer och vi roar oss med en syeftermiddag. Ska försöka knåpa ihop lite julklappar och ev börja med en julklänning! Ska försöka ta lite kvällsfoton också i helgen alt morgonfoton när jag har bilen och inga tider att passa. Vill egentligen fota mitt mörker, men det låter sig inte göras i en handvändning. 

Sedan är helgen slut och på måndag börjar en intensiv jobbvecka och Matte och Widar kommer hem på måndag eftermiddag. Tänker att jag borde bli trött och sova samt att jag undviker att sitta själv med min ångest och nojja genom att hänga i stallet och boka upp mig på annat. Att sitta ensam en hel helg och må som jag gör är inte så himla smart, det är alldeles för mycket ångest och elakt negativa tankar som får härja fritt då. De går ju inte att stänga av och får de leva ut sitt vansinne så går jag sönder. Slits i småbitar och jag pallar inte det. Balanserar på kanten som det är, det är svårt nog. Önskar att jag bara kunde få andas fritt, att det inte gjorde ont bara att vakna. Men det är vad det är.

yupp

så mycket

En lång och blandad dag efter en sömnlös natt. Började med intressant förmiddag på jobbet som innehöll organisationsutvärdering och vett och etikett på sociala medier. En hel del diskussioner och intressanta tankar och jag som varit borta från jobblivet länge kan inte låta bli att gilla allt sånt här. Att ingå i ett sammanhang, ett vettigt sammanhang känns riktigt bra.

Efter lunch vidtog en klart stressigare del. Åkte till Sahlgrenska och lämnade prover kring blodtrycket och som vanligt var inte värdena de bästa. Anade det med tanke på dålig sömn och gräslig huvudvärk. Men tack och lov är inte värdena farliga heller och jag är seriöst medicinerad för det, ska bara försöka vila lite också....Sedan får vi se om det blir någon medicinjustering när jag träffar läkaren nästa gång.


Från Sahlgrenska åkte jag till psykologen och vi råkade komma in på en del riktig tung skit som jag fick bryta i för jag mådde seriöst illa och hela rummet började snurra. Inte så bra. Råkade är väl egentligen fel ord, vi har rört oss mot det och psykologen är rätt skicklig i att föra mig till något speciellt, men jag var inte riktigt inne på det idag och reaktionen blev för stark.

Det som sker i samtalet i det rummet är väldigt märkligt och det har tagit tid att komma dit jag är nu, men det är också svårt och idag var det som att gå in i en vägg och på ett par sekunder reagerade hela kroppen och så stängde jag av. Vissa saker kan jag bara inte ännu. Eller om det någonsin kommer att gå. Ibland känns det som om jag alltid kommer må så här, att inget kommer bli bättre och att jag får lägga min kraft på att hålla ihop mig så att jag klarar av att jobba och fungera så gott jag kan.


För jag klarar ju att hålla ihop mig och jag tycker verkligen om att jobba igen. Att fokusera på något annat och så gillar jag ju människorna jag jobbar med, både brukarna och kollegorna. Efter mötet hos psykologen samlade jag ihop mig och hann med en fika på nya jobbet och det kändes bra! Jag tror faktiskt det kommer bli ett bra och intressant jobb och kollegorna verkar trevliga. Kändes synd att det bara är ett vik.

Det enda som är synd är att jag inte kan vara kvar på mitt gamla jobb för det gillar jag också. Men det är sällan man får napp på ett behandlingsjobb och jag känner att jag vill ta den chansen! Har man tur sedan så kanske det blir ett casejobb ledigt eftersom stan är lite på gång åt ACT-hållet och mot Housing first vilket jag är övertygad om är vägen att gå för klienter som har komplexa problematik! Tycker det är väldigt intressant och det ska bli spännande att följa. Under tiden kör jag ett år med öppenvårdsbehandling för människor med missbruk och beroendeproblematik och det känns väldigt kul!

Sedan är det lite tufft att det innebär att vi kommer bo i lägenhet ett tag till då jag hade behövt en fast tjänst för att vi ska kunna få lånelöfte till ett hus. Kan verkligen längta efter en trädgård och mer utrymme! Blir avis när man träffar syrrorna eller kompisar som bor i hus och där ungarna kan vara ute hela dagarna utan att man måste gå till en lekpark eller annan plats för att kunna leka loss. Men tids nog kommer det väl, vi får se var och när.

Efter fikan med kommande jobbet så stressade jag iväg för att hinna hämta Widar och jag antar att det var bra att inte blodtrycket mättes just då, men jag hann i allafall och hämtade en glad vildunge! En liten som berättade att brandlarmet gått och att brandkåren kommit, men att det tack och lov inte brunnit. Men Widar som fortfarande är rätt ljudkänslig hade blivit alldeles jätterädd av ljudet. Han hatar verkligen sånt och även om de pratat mycket om larm, varför osv så är han väldigt rädd. Det har blivit lite bättre, men det är ändå jobbigt för honom.

Annars hade dagen varit bra och han var laddad inför vår mamma-Widar kväll och hade bestämt middag och kvällsmys. Matte är på aktiviteter och afterwork med jobbet och lär väl komma hem sent. Så det blev jag och Widar som fick fixa mat och mys fram till han somnade full med planer inför våra lediga dagar som börjar imorgon!

Är lite trött ikväll, men får se hur det går med sömnen. Den kommer inte än iallafall.

tisdagstankar

Inte mycket spännande i götet idag. Vaknade till hällregn som fortsatt dagen igenom och som vanligt kan man konstatera att det är meningslöst att använda paraply i den här stan. Givetvis kommer regnet snett underifrån, ovanifrån, framifrån osv.

Det enda som funkar egentligen är ju en regnponcho modell X-large. Det enda som är bra med regnet är att nu lägger sig pollenkaoset och det blir lite lättare att andas igen.


Men jag kom iväg till jobbet, jobbade och svor över hur svårt det ska vara att få tag i socialsekreterare. Det är mycket telefontider i stan och det skiljer sig från när jag själv jobbade och hade telefonen öppen utom när jag satt i möten. Sedan är det verkligen skillnad på socialsekreterare och socialsekreterare och socialkontor och socialkontor i attityd, bemötande och fritänkande.

Vissa saker kan man inte ändra på och våra lagar måste följas, men det kostar inget att ha ett gott bemötande och försöka hitta flexibla lösningar och det är oerhört olika beroende på vem man jobbar med. Det som funkar på ett kontor med en handläggare behöver inte alls vara ens diskutabelt på ett annat kontor och då gäller det ändå invånare i samma kommun, i Göteborg. De borde ju rimligtvis kunna få samma besked och bedömning oavsett om ärendet handläggs i ena stadsdelen eller den andra.


Kan bli rätt frustrerad över det, samtidigt som jag vet att man jobbar med frågan om att du ska kunna få samma beslut avseende samma ansökan i stan, men det är onekligen en svår sak. Både handläggare och klienter är ju människor med alla sina olikheter. Men ibland blir jag lite galen på alltihopa och idag var en sådan dag. Förhoppningsvis är morgondagen en sån där dag då man möter folk som gör det lilla extra så allt flyter, såna dagar finns ju också.

Efter jobbet drog jag hem i regnet och hämtade liten och han var klart piggare än jag. Han hoppade och sjöng dinosauriesången hela vägen hem. Tänk om man hade hans energi! Han kom hem och drog in i sitt rum för att leka medan jag råkade halvsova i soffan. Så oerhört trött, hela tiden. Orken är liksom helt borta. I morgon blir det en sväng till psykologen och jag kommer väl älta bristen på ork och sånt där också. Sedan blir det en sväng till Sahlgrenska för att lämna en massa prover innan jag kan åka hem och hämta liten.

vardag

vandra

Har ingen ork att skriva något vettigt. Dan har väl varit ok, men feelingen är inget vidare. Det bästa idag var att Matte och Widar kom hem och kramades! Saknat dem! 

Gick hyggligt när jag var på Sahlgrenska i förmiddags innan  jobbet. Imorgon blir det mer jobb och läkarbesök innan jag hämtar liten för en hemmakväll medan Matte lär en av sina kollegor att brygga öl. Hoppas på att jag efter morgondagens läkarbesök kanske får lite mer sömn för nu är jag astrött och ändå sover jag bara ett par timmar per natt, blir lite jobbigt. 

Ute har sommaren fortsatt, men jag hade gärna tagit lite regn nu för pollentjafset gör att mina ögon känns som sandpapper och huvudet är så segt...Nåja, nu får jag gå och sova lite precis som Widar!

tungt

Vissa dagar är inga bra dagar och nu är jag väl i nån neråtgående spiral och livet blir genomtungt trots solsken och annan munterhet. Får långa kramar av liten och försöker fokusera på det som måste göras.

Lämnat flera rör blod för tester i morse på Sahlgrenska och ett blodtryck som låg milt sagt fel. Nästa vecka blir det mer prover och besök hos specialisten och troligen medicinhöjning. Funderar på allt så att jag snurrar in i ångest och panikbryt och det gynnar ju knappast blodtrycket.

I morgon blir det en sväng till psykologen och jobb. Jobbet är ändå bra för då får jag fokusera på något annat än mig själv, men det tar energi att hålla ihop sig. Kramar sambon och försöker fokusera på det som är gott. Finns ju en massa bra, men det når inte riktigt fram. Men imorgon är en ny dag och nu ska jag försöka sova så jag kommer upp i tid för att lämna liten på förskolan i morgon. Få saker värmer så mycket som smala armar som kramar en så hårt att man hör hjärtat banka, tänk att man kan känna en så stor kärlek till en liten tossevosse som Widarungen min!

bra dag, men låg feeling

Har egentligen haft en fin dag med Matte och Widar i vårsolen och grillning tillsammans med Linda och hennes familj i Slottsskogen. Riktigt fin annandag påsk och det kommer väl ett bildinlägg när jag hittar minneskortläsaren...orkar inte leta.

Är trött och känslan är så låg att jag blir alldeles trött på allt. Skumt att en bra dag inte bara kan få vara bra i själen liksom. Det känns onekligen jobbigt. Ångest som pyr och lägger sig som en våt filt över mig. Inte mycket man kan göra, antar att helgen tog mycket energi och när jag tappar orken så faller man lätt ner i grubblerier och får fett ångestpåslag.

Har två veckor framför mig nu med en massa läkarbesök och prover. Börjar imorgon med att lämna en massa prover på Sahlgrenska inför besöket hos specialisten på blodtrycksmottagningen nästa vecka. Sedan ska jag träffa psykologen och försöka jobba på att må bättre och sedan träffa läkaren och se över medicinerna. Gillar inte alls att äta alla dessa mediciner, men så länge blodtrycket lever rövare får jag stå ut och detsamma gäller måendet, allergierna och migränen. Det är tur att vi har högkostnadsskydd i Sverige för många av mina mediciner är svindyra trots att apoteket alltid försöker finna ett billigare alternativ.

Förhoppningsvis ska allt i kroppen och skallen stabilisera sig på en bra nivå så man kan fasa ut alla mediciner och slippa alla läkarbesök. Men det tar visst lite tid. Under tiden får man väl vara nöjd med att de flesta prover visar att jag är en hyggligt frisk människa!

Imorgon blir det alltså en sväng till Sahlgrenska för att få armarna sönderstuckna och sedan blir det jobb vilket det blir resten av veckan. Ska försöka sy lite och hinna vara ute i solen och vårvärmen. I helgen jobbar jag och Matte tar med Widar till Sala för bus med farmor. Då ska jag rida, jobba och sy/måla/fota och förhoppningsvis sova lite!

friday och knasiga värden

Äntligen fredag efter en lång vecka med en massa ups and downs. Nu blir det iallafall helg och ikväll kommer ena syrran! Hon ska ta hand om Widar mellan lördag och söndag medan jag och Matte har ett lugnt dygn på Särö spa. Dagen har gått rätt fort så här långt. Medan Matte lämnade liten var jag på fredagsmöte med AF mfl och sedan blev det en sväng till Sahlgrenska där mitt tryck gått upp igen och det blev tillägg i medicinlistan och jag fick lite åthutning om att VILA, inte stressa....

Troligtvis så är ju mitt mående en faktor till att trycket ballar ur också. Ska dessutom gå igenom ett ultraljud till och sen får vi se. Balanserar hela tiden på gränsen till inläggning så det var skönt att få gå därifrån. Vet liksom inte vad jag ska göra för att få ordning på det. 

Har vissa avvikelser på värden i kroppen, men inget jättefarligt, men ändå så går varken puls eller tryck ner ordentligt ens när jag sover och de värden jag har nu har jag ju trots mediciner sedan augusti. Sålunda borde kroppen bättrat sig, men det är segt. Inte blir det bättre av att jag har yrsel, huvudvärk, andfåddhet och en trötthet som är enorm. Det är dessutom svårt att utröna exakt vad som är mediciner, biverkningar och sjukdomssymtom...

Men nu blir det iallafall helgmys med familjen och syrran, sen spa och vila och nästa vecka har jag en inbokad jobbintervju. Så spännande! Är oerhört trött på AF tjafset, ska skriva något om det senare om jag orkar. Ni anar inte hur galet det ser ut i de verksamheter som jag är i. Snacka om förvaring och att snygga till statistiken...Men jag söker intressanta behandlingsjobb och hoppas på tur! Trots att det är slutet av budgetåret så kommer det ut lite spännande tjänster även om de mest spännande ofta ligger i Stockholm...*muttrar*

Ska strax hämta liten, älskade lillungen! När man har fokus på honom kan man skuffa undan mycket av kaoset i huvudet och det är bra! Fredag är bra även om det är tokgrått ute. Ha det fint där ute gott folk!