jieses...fotoutbildning

Gjorde det alldeles nyss. Anmälde mig till en fotoutbildning på Art collage i stan. Än så länge vet man inte om vi blir tillräckligt många för att den ska starta i höst, men du vet, bara att våga anmäla sig! Man har gott om tid att backa ur, men det här skulle verkligen passa mig.

Den går på kvällstid, med lärarhandleda workshops och man får många grunder. Är oerhört sugen på att starta upp något eget, men jag är för feg för att bara göra det utan att ha mer utbildning. Vet folk som bara skaffar en kamera och startar igång, men jag har inte världens starkaste självförtroende och då är det svårt att prissätta sina uppdrag och alster. Älskar att fota och försöka se något mer än bara bilden, men jag är ännu inte så metodisk att jag på ett par bilder kan gestalta just det där som efterfrågas. Det är rätt mycket tur känns det som.

så länge katten inte rör min Canon så...;)

Sedan tycks det som att bildbehandling också är en stor del i det hela och där har jag mycket att lära. Men tänk vad kul att på sikt kunna ta uppdrag och fota!!! Den här utbildningen avslutas med ett gestaltande uppdrag och en utställning, tänk att se sina alster utställda! Tänk dessutom vad mycket inspiration man skulle få av de andra som går av samma anledning, men som i sin kameralins ser något annat än det jag ser. Finns så många sätt att förmedla något och att nå andra genom sitt bildspråk.

Så nu hoppas jag att vi blir många nog och att jag inte fegar ur! Är inne i en liten period av att försöka ta beslut kring mycket som jag skjutit upp. Månne en begynnande 40 års kris kanske...;)

feber, velanden, beslut och ett visst hat

Medan febern rasar och rösten havererar så velar jag fram och tillbaka över diverse beslut som tex jobbet och annat som är viktigt eller definitivt. Vissa beslut är ju definitiva på ett sätt som vardagsbesluten sällan är. I de flesta fall kan man ju välja och ångra sig och välja om, men för vissa finns ingen andra chans i livet. Det gör det hela så mycket svårare.

När det gäller jobbet så tror jag att en del av mig väldigt gärna vill ta chansen att testa, även om jag trivs bra där jag är. Skulle dock vara riktigt surt om jag inte skulle trivas i det nya jobbet, med tanke på att jag trivs så gott med folket och upplägget där jag är idag. Men jag har ju hela tiden sagt att jag vill jobba med behandling, har medvetet inte sökt vanliga socialsekreterarjobb då jag jobbat med det under flera år. Sedan är det lite trist att det bara är ett vik, men man vet ju aldrig vart det leder...

Dessutom skulle man kunna jobba extra inom någon av de organisationer som jobbar med hemlöshet så man fortfarande kan ha lite av det kvar. Är lite förvånad över att jag verkligen gillar fält och uppföljarbiten i mitt nuvarande jobb. Samtidigt så ska jag ju försöka lyssna på vad jag helst av allt vill, som om jag skulle veta det....Ett av mina problem enligt psykologen, du måste lyssna på vad du vill Bea, istället för att bara göra det som förväntas....hm jo, jag vet, men det är f-n inte så enkelt. Helst skulle jag klona mig och ha båda jobben...

Ringer runt och hör mig för om arbetsplatsen och vad man kan be om i lön. Verkar som om arbetsgruppen har gott rykte om sig och inte någon större personalomsättning och det är ju ett gott tecken. Sedan samlar jag mod och ringer viktiga instanser och blir så bra bemött att jag nästan börjar lipa i telefon. Fånigt, men vissa saker är oerhört känsliga och så är det väl egentligen med allt som är seriöst viktigt för en. Att då få ett gott och hoppfullt bemötande lättar oerhört. Särskilt som det stakar ut en riktning framöver.

Förutom allt sånt fick jag ett ryck och ringde och kollade upp fotoutbildningen som jag vill gå. Fick prata med den kursansvarige som sa att kursen troligen kommer börja i höst på kvällstid om de får tillräckligt många anmälda. Det är en fotogrundutbildning som är förberedande inför högskolestudier eller yrkesförberedande för de som vill starta eget. Så nu håller jag tummarna, kommer anmäla mig på torsdag när kurserna inför hösten släpps! Har ju en dröm att kunna ha en fotoverksamhet bredvid ett vanligt arbete samt kunna sy och göra en del smycken. Men allt det ligger på lång sikt.

Likaså fick jag häcken ur och mejlade min handledare om min kommande uppsats så trots febertjafset eller kanske pga feberyran så har jag vågat göra en hel del viktiga saker idag. Nu ligger jag däremot utslagen av febern och hoppas att vila och Alvedon ska få mig fit nog att hämta liten snart. Tror dock att psykologen skulle vara nöjd med att jag gör saker som är viktiga för mig och dessutom vågar dra upp framtidsplaner medan det fladdrar lite i magen!

Men nu, total vila och varmt citronvatten! och ett seriöst hat mot hantverkarna som byter panel på huset och som driver mig till vansinnets gräns med sitt bankande och sågande...utanför vårt fönster....Jag vet att de bara gör sitt jobb, men det krävs seriös impulskontroll för att inte slita upp ett fönster och skrika sluuuuta med en avgrundsröst så de trillar ner och inte hamrar mer...men annars är allt lugnt och bra...typ

funderar på båda

Silversmide dag 2

Vi sandpapprade i en evighet och sedan skulle
allt i citronsyra badet upprepade gånger

Idag var andra dagen på helgkursen i silversmide och hela gänget blev klar med sina smycken. Jag och Ronija hann båda klart med våra ringer och få inspiration till diverse andra smycken, så till den grad att vi redan bestämt oss för att gå en fortsättningskurs i höst. Jag vill göra ett maffigt armband och syrran har liknande ideer.

min fina ring

Tror vi kommer få ha en verkstad/syhörna/målaratelje/fotostudio i ett stort uthus när vi flyttar till hus. Finns så oerhört mycket man kan göra både av nya material och sådant som är återvunnet. Hoppas att man på sikt ska kunna ha eget och jobba med olika uppdrag på deltid.

min och syrrans ring

Tror inte någon kan ana hur mycket slipande och hur många moment det är innan man sitter med det slutliga smycket. Inte underligt att handgjorda smycken kostar cash för det är en massa arbete och tålamod och stundtals även blodvite. Som idag då jag råkade slipa bort en del av tummen...ingen stor del för all del, men blodvite uppstod och min högertumme är lite känslig idag.

är galet nöjd med min ring som blänker som attan efter
allt putsande och trumlande

Hur som, är galet nöjd med min ring och det är kul att känna sig lite mer hemma idag bland verktygen och teknikerna. Sakta men säkert lär man sig, men oj vad mycket arbete det ligger bakom de som är professionella, jisses. Men silver är ett kul material att jobba med och man kan både mjuka upp och härda det i olika former vilket erbjuder en massa möjligheter! Ronija var minst lika nöjd och det var kul att göra något tillsammans, bara hon och jag!

Silversmide och ballonger

I morse knatade jag och Ronija iväg till Medborgarskolans silversmideslokaler på Viktoriagatan. Båda var hur pepp som helst. Var kul att komma in i verkstan och känna att man kände igen hur saker och ting fungerade och vad man kunde göra

Ronija i full gång med att såga ut grunden till sin ring

Vi blev tio stycken i gruppen, alla så gott som nybörjare och till skillnad mot förra smideskursen som jag gick för 1½ år sedan då vi var fem så innebar dagen en hel del väntande på sin tur. Vi fick en genomgång av verkstan och material, hur man tar ut ringstorlek och skissa en sketch av det vi ville göra. Sedan blev det till att mäta och såga ut det man ville börja jobba med.

redo för lödning

Precis som tidigare så blir man paff över hur mycket filande, putsande, sågande, lödning, kratsning som man måste göra på vägen och jag vet att jag förra gången var hur entusiastisk som helst över hur allt växte fram. Idag gick det helt ok, men känslan infann sig inte riktigt. Kunde liksom inte känna mig så glad i det jag gjorde utan mest grå och trött och silversmide är inte grått och tröttigt. Blev lite låg av det, eller egentligen är jag väl låg överhuvudtaget just nu.

min skiss och hur långt jag hann idag på min
droppformade ring

Tror hur som att min ring kommer bli fin och den liknar ingen annan ring jag sett så jag visste egentligen inte om jag skulle kunna göra den. Det är klart enklare att göra en vanlig rund ring som jag gjorde sist. Att försöka få ihop avsågade sidor är ett meck eller som läraren sa; nu har du skaffat dig ett pilligt jobb...hm ja så kan man ju säga!

Syrran gör också en ring, ska bli kul att se hur den blir. Alla tio på kursen gör olika saker och det ger onekligen inspiration. Gillar ju jobba med mina händer och då blir det lite lesset när det inte känns kul. Det är ju något jag egentligen gillar ju och ändå orkade jag knappt genomföra det idag...

något höll på att hända på Avenyn då de satte
upp ballonger i varenda stolpe

Både i morse och i eftermiddags när vi åkte hem såg vi en massa ballonger i alla lampposter på avenyn och diverse aktiviteter verkade pågå. Vet inte alls var det var, kanske någon vårdagsshopping eller nåt. Men ballongerna stod sig fint mot den i övrigt så gråa Avenyn.

massor av ballonger liksom....

Var hur som skönt att komma hem till en glad Widar medan Matte gjorde sig klar för att gå på öl och whiskeymässan som pågår i stan. En mässa som ingen av oss andra var särskilt intresserade av, men Matte lyckades lirka med sig en kompis och jag antar att de testar både öl och vin och således lär bli sena....Jag och Ronija myser framför tv:n med lördagsgodis medan Widar sover och regnet öser ner utanför fönstret.

silverlördag

I går kväll kom Ronija hit efter sin praktik och nu på morgonen ska vi dra på vår helgkurs i silversmide.Vad som ingår i kursen ser ni här!

Jag har äntligen lyckats sova lite i natt och det gör att huvudet känns lite lättare. Första natten på hela veckan som jag sovit mer än 2,5 timme under natten. Visserligen är jag ju van, men det blir jobbigt ändå.

Har skissat lite på ett smycke jag vill göra, får se om vi får till det. Widar är iallafall tossigt glad över att Ronija är här och han leker redan för fullt med henne och det lär bli mer bus efter kursen idag!
Ni får ha en go lördag därute!

Godmorgon fredag

Lite lugnare fredagsmorgon idag då jag inte behövde dra iväg strax innan sju. Egentligen skulle jag varit ledig idag, men hela arbetsgruppen ska på en föreläsning och workshop i problemskapande beteende vilket verkar jätteintressant.

Det handlar om hur vi som jobbar hanterar och förhåller oss till problemskapande beteende och lyfter upp vårt beteende och bemötande istället för att lägga problemet på barnet, klienten, individen. Har skummat boken lite och det finns mycket tankvärt i den så jag tror dagen kommer bli väldigt intressant. Ska snart ta spårvagnen så jag inte blir sen.

Resten av fredagen kommer gå i ett lugnt tempo och ute skiner solen så det blir en bra början på helgen. Så mycket helg blir det i och för sig inte för min del då jag ska jobba mellan 14-01 imorgon, men sedan har jag en helledig söndag och det blir skönt!

Hoppas ni får det gott därute! Själv försöker jag skaka av mig den våta klibbiga mörka deppiga smet som ligger i mig och fokusera på allt kul vi kommer lära oss idag och kvällsmys med Matte och Widar!

japp

Silverlerakurs

startkit med världens minsta
burk silverlera, 15g för 400 kr

Flörtkula målad med silverlera, liten
vattenburk, pensel samt den minimala
burken med silverlera

I dag har jag testat något helt nytt! Ikväll började jag på en fem veckors silverlerakurs på folkuniversitetet. Det är något jag varit nyfiken på länge eftersom det innebär att man kan skapa olika smycken och former i silver utan att behöva använda ugn eller en stor gasbrännare.

Senare i vår ska jag gå en silversmideskurs till tillsammans med min syrra Ronija och det ska också bli kul. Sedan kan man ju kombinera dessa tekniker och skapa spännande grejer! Silverlera är egentligen ett helt missvisande namn då det är finsilver uppblandat med vatten och pappersmassa som man använder. Det finns således ingen som helst lera i silverleran.

Vi är fem pers som går kursen och hon som håller i kursen har sysslat med silverlera sedan 70-talet, men är egentligen utbildad keramiker. Hon fick visa oss till rätta och efter en kort genomgång i början av kvällen var det bara att köra igång. Idag fick vi testa tekniken att måla på silver på olika former för att skapa smycken, hängen och silverkulor.

Helt tokigt, man penslar en flörtkula med silverlera i minst sju lager med torkning emellan och sedan bränner man det med en creame brulee brännare i 5-7 min och då krymper och härdas silvret och flörtkulan brinner upp. Eller om man penslat ett löv med silverleran i minst sju lager och sedan bränner det så brinner lövet upp. Sedan kyler man ner kulan eller lövet i kallt vatten och sedan återstår borstning och putsning. Grymt att något som ser brunt och oansenligt ut kan förvandlas till något jättefint!

bränning

Det är helt klart något jag kommer fortsätta med. Nästa gång ska vi jobba med fastare silverlera som man kan kavla mm och då ska jag bränna mina löv och kulor och göra en ringstomme till ett av löven samt hängen till de andra. Silverkulorna kommer dels bli en ring och dels till ett halsbandshänge. Har en massa kul ideer så det kommer bli några spännande kvällar.

Och nej, jag har inte gett upp ridningen, bara bytt grupp till lördagar vilket innebär att jag kommer få rida för den ridläraren som jag gillar mest. Visserligen är hon krävande, men hennes korrigeringar och beröm leder verkligen till bättre ridning!


Detta sena inlägg får bli ett av mina blogg100 inlägg. Går bra det här med dagliga uppdateringar! =)

Screentryckshelg

vackert

I morse, en kall och vacker vintermorgon drog jag iväg för att lära mig nåt nytt. Widar var pigg och uppe medan Matte den slöisen försökte få sovmorgon. 

Ute var det soluppgång och vackert, men humöret drogs ner av att spårvagnarna var försenade, fick vänta i tjugo minuter och då känns det att det är kyligt ute. Särskilt som jag är anti mössa och vantar, har först på senare år lärt mig stå ut med halsduk. Ska jag dessutom ha mössa på mig så får jag ju cellskräck. 

genomgång av beskickning, ritade ideer och
överföring till plastfilm

Hann nästan i tid till kursen iallafall, vilket för mig är att komma försent. Avskyr att komma sent, vill alltid vara i tid, särskilt till nya saker. Så stod vi där, 6 förvirrade varelser och en ledare. 

Vi är en rolig blandning, en äldre dansk dam, en jätteung tjej, två äldre tjejer kompisar där den ena är ingenjör och den andra kulturvetare, en kille i tjugoårsåldern som gör jättestora tigerhuvuden som han ska trycka, en tjej som gjort tryck av sina händer i olika mönster, låter tossigt men blir riktigt häftigt och jag med mina barnkläderstryck.

belysning av tryck, färg i ramen och
provtryck

 Rätt nervösa och försiktiga fick vi en genomgång i hur man beskickar ramarna med emulsion, gick igenom våra idéer och sedan rita över dem på papper, mäta, fixa, ändra, rita av på plastfilm, belysa trycket, skölja av, torka trycket för att sedan blanda färg och provtrycka innan vi alldeles innan dagen var slut få testa ett första tryck på våra papper och tyger.

Så himla många olika steg och delar och man måste se upp så inte färgen torkar och härdar i ramen för då blir trycket förstört. Tar man för mycket emulsion blir det inget tryck,  tar man för lite blir det ett trasigt tryck och sedan ska man inte glömma skvättfaktorn...jisses och sedan alla torkmoment. (gillar dock dagens ord, skvättfaktor!)


Jag har dessutom ritat tryck som ska passas ihop och tryckas i olika lager så man kunde ju gjort det enklare för sig, men inte jag inte. Trodde ju naivt att det bara var att lägga i de olika färgerna och trycka, men så funkar det inte. Istället trycker man i delar och olika lager och mellan dessa måste trycket och tyget torka och ramen måste sköljas av och sedan torka innan man kan trycka nästa lager.

Hade ingen aning om att det var så många steg och det hade inte de andra heller. De flesta av oss trodde att man bara kunde skriva ut ett tryck från datorn, kopiera det till  plastfilm, fixa trycket i ramen och sedan trycka allt och torka och voila ett färdigt tryck! Ack vad vi bedrog oss. Pilligt, kladdigt, svårt , men väldigt kul och spännande! Vår lärare är duktig och vägleder oss, men man anar att det krävs en hel del övning innan man kan trycka hela rapporter i stora längder. Jag har dock första fokus på att göra tryck till barntröjor och det känns helt överkomligt!