10 år sedan

Bild: Wikipedia, tvillingtornen
vid attacken

Oundvikligt att inte komma ihåg terrorattackerna i USA för 10 år sedan. Dels för att alla medier är fulla av det, minnesstunder, artiklar mm. Men också för att man varje år påminns om det som var helt ofattbart, så ohyggligt.

Det är fortfarande fruktansvärda bilder att se, ofattbara. Minns att jag var på praktiken på BUP i Hallsberg, gjorde långa socionompraktiken den hösten.

Tv:n slogs på och vi stod helt chockad och stirrade på bilderna och när man åkte hem så var det det enda som människor talade om och väl hemma så följde man nyheterna och fattade inte hur det kunde ske. Bilder av hur människor hoppade/föll ur tvillingtornen, hur allt rasade, referat av hur människor ringde och sa adjö till de sina.

Terrorskräcken, oron och kriget som följde. Alla som dödats, allt vansinne. Någonstans har ju alla varit barn, med drömmar, hopp, längtan och ändå kan man växa upp och döda oskyldiga. Det kan aldrig ha varit någon guds önskan att människor ska döda varandra oavsett vilka de är. Vägrar tro det och ändå så dödar folk i Guds namn på olika ställen i världen. Hur sjukt är inte det??

The 9/11 Memorial

I Göteborg greps i går kväll fyra personer misstänkta för planerade terrorattacker. För en kort tid sedan dog folk i terrorvansinne i Norge. Finns så mycket vansinne i vår värld att jag ibland undrar hur vi kan skaffa barn och låta dem växa upp i denna värld.

Ibland tänker jag att det finns inget helvete i livet efter detta, helvetet skapar vi alldeles utmärkt här på jorden, det är märkligt hur vi människor är funtade. Det har ju pågått i alla tider och det pågår än idag. Så meningslöst.

I allt vansinne går ändå stilla tankar till alla offer och drabbade.

Nedan är lite länkar med artiklar.

DN
TV4
GP
The new york times
Aftonbladet
Wikipedia