Hungerspelen

Har läst min första hela bok på 1 år och 11 månader. Jag har inte kunnat läsa, inte kunnat hålla koncentrationen eller orken när det gäller att läsa. Har känt mig så ledsen över det då jag annars älskar att läsa och har läst sedan jag lärde mig det under höstterminen i ettan. Det har varit min avkoppling i många lägen.

Alla tjatar ju om Hungerspelen som går som film nu så jag plockade åt mig den för nån vecka sedan inne på Pocketshop. Började läsa och upptäckte att jag kunde läsa igen och jag ville läsa. Jag ville knappt sluta. Dels så var boken rätt spännande och bra även om den inte är ett litterärt mästerverk. Men den är lättläst, lite spännande och kan ge en scary version av framtiden. Har svårt att tro att de lyckats behålla känslan i filmen, men vem vet? Ska nog läsa de andra böckerna också, ska visst vara en triologi även om jag var rätt nöjd med att boken tog slut där den tog slut.

Lite kort om storyn;

Varje år direktsänds Hungerspelen som en av de största mediala händelserna. Från varje distrikt väljs två ungdomar mellan tolv och arton ut att delta. De lottas fram, och skickas omedelbart till huvudstaden där de ska stajlas, tränas och visas upp i direktsända intervjuer. De måste se till att vinna folkets gunst för att få sponsorer. 


Varje år konstrueras en ny spelplats där ungdomarna släpps ut. Men bara den som överlever får åka hem!  Katniss Everdeen, vår hjältinna, är fjorton år. Hon älskar sin lillasyster Prim över allt annat, och försöker skydda henne från allt hemskt i distrikt tolv, men mot Hungerspelen har hon inget skydd. Det namn som dras i lottningen i distrikt tolv är Primrose Everdeen, och Katniss ser ingen annan utväg än att själv ta Prims plats i spelen...

Suzanne Collins har skrivit en obehaglig framtidsroman om liv och död. men det är lika mycket en roman om vår tids television - som är grym, rå, falsk och egentligen bara handlar om en sak - tittarsiffror. Hungerspelen är som en dokusåpa som möter Flugornas herre.