Jag vet inte, men idag kommer R sista provresultat och jag är så orolig. Ledsen. Trött. Jag är trött på allt som jävlas. Trött på att må dåligt, trött på att andra mår dåligt, trött på allt som inte är bra och som inte ger lite flyt. Kommer på mig själv med att längta lite till min timme hos psykologen. Är det bra det? Har följt hennes uppmaning att stolpa ner lite av det jag tänkt på sedan sist, när, var , hur jag mår dåligt, ett försök att se ett mönster. Alla dessa mönster eller brist på mönster?! Kan man vara både full och tom på känslor samtidigt? Så trött och ändå ingen ro. Borde gå i ide. Men då skulle jag missa allt bus Widar gör och det vill jag inte.
Men det tar enormt mycket energi att vara glad och go, en bra mamma och en något så när fungerande människa och sambo. Skumt, jag gör inte så mycket och ändå är jag så trött och kan inte sova. Läser på nätet hur farligt och dåligt det är att inte sova och att det är ett av de vanligaste depressionstecknen, men också nåt som kan leda till depression. Moment 22. Men jag har ju för jösse namn haft sömnproblem sedan jag var nio, har fått det konstaterat att jag har en sömnstörning och i vanliga fall klarar jag av det. Jag är så van att en god natts sömn för mig innebär max fem timmar. Betydligt vanligare med 0-4 tim och diverse uppvaknande. Nä, nog med gnäll, finner ändå inga vettiga ord, godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar