måndag igen

Måndag, helgen är slut och jag är genomtrött.

Widar har hostat en massa under natten och då blir det inte mycket sömn. Vi skulle hängt hos en kompis och hennes barn idag, men hennes lillkille är också sjukt så hon avbokade innan jag hann. Anar att dagisbacillerna är i full gång överallt nu. Så idag händer det inte mycket trots solskenet.

Ska på möte hos FK på torsdag, ska fylla i lite papper idag och lämna in dem. Hoppas att allt ska få lite fart. Lusläste AFs jobbannonser igår och givetvis hittar man de roligaste jobben i Stockholm. Ibland borde man flytta. Men jag gillar ju götet. Ska få igång träningen på friskis ordentligt i veckan också, får alldeles för ont i nacke och axlar när jag slarvar med träningen. Nä, nu blir det lite fix så dagen rullar vidare!

Orkar inte mer ju

Håller mig kort, orkar inte skriva just nu. Hittar inte ord. Har tjafsat med FK idag, tydligen anser de att jag ska ha mindre ersättning och att de har bet ut för mycket, men om detta tvistar de lärde och nu ska det räknas och argumenteras. Alltså jag orkar inte med den här skiten, kan det aldrig bli rätt?! Dessutom så har vi lite insiderinfo via släktingar som jobbar på FK som säger att handläggaren har fel...Alltså orka liksom..suck

Dessutom ska de ta ställning till mitt nya läkarintyg för situationen kan ju ha förändrats. Öh, det har den inte, jag mår piss, milt sagt.

Har hunnit med ett möte med psykologen också på förmiddagen. Hon tycker jag gör stora framsteg som idag bara vill emigrera istället för att göra nåt mer avslutande med mitt liv. Man får vara glad för det lilla. Som tur är är Matte hemma och tar hand om busungen för min ork idag är nada. Jag ska följa med dem och bada på Valhallabadet, kan nog vara bättre än att ligga ihopkurad under täcket och fundera på meningen med livet.

Så trött. Och ja, sjukgymnasten var bra igår, han lyckades massera lite, men han var sjukt förvånad över hur spänd jag var, mm det var ju det jag sa. När jag nådde smärtgränsen så sa han , oj, men jag tar ju bara på huden varpå jag sa, brukar du verkligen ta i mer? Ja, sa han med eftertryck varpå jag bara mumlade herregud...Jag klarar inte sånt. Efteråt var jag så omtumlad att jag höll på att ramla av britsen, tjena vad bra det hade varit om jag legat utslagen på golvet när han kom in igen...

Ha en bra dag därute! Jag ska öva mindfulness så jag inte deppar ihop totalt...

Försäkringskasseutlöst depression

Läste att läkare kan vittna om försäkringskasseutlöst depression något som är helt absurt, men som jag mycket väl förstår efter allt kaos med försäkringskassan sedan i september. Inte sjutton blir man frisk av allt tjafs med dem precis, men att det faktiskt fanns ett uttryck för det hade jag ingen aning om.

Man kan verkligen undra vart vårt samhälle är på väg egentligen och hur våra skyddssystem fungerar om det ska vara på det här viset! Inser att man måste vara frisk för att vara sjuk i dagens Sverige. Antar att ni som röstade in alliansen är nöjda!

Kolla artiklarna Aftonbladet, Dagens medicin, Lena Mellin, Metro. Ämnet diskuteras även friskt på olika bloggar.

Just nu har vi tekniska problem...eller Försäkringskassan, den kassaste myndigheten just nu

Den frasen har mött mig hela eftermiddagen och kvällen när jag ringer till Försäkringskassan, denna förbannade skitmyndighet som jag knappt orkar med längre. Det är nu 3 veckor sedan jag kompletterade och skickade in nya papper och då skulle få ett beslut snarast. Ursäkta mig, men kallas tre veckor för snarast när ärendet pågått sedan 24 september utan ett beslut som jag kan ta ställning till och ev överklaga?!!!! VA?!

Istället möts jag av svävande svar som jo, vi har lång utredningstid, eller ja i ditt ärende finns ingen dokumentation eller som nu, ja men när akterna inte går att nå kan vi inte hjälpa dig och vi kan verkligen inte ta ett meddelande till din handläggare eller jo det bästa var ju mannen som ringde en fredagsmorgon och hade fått mitt ärende på sitt bord för min handläggare var "försvunnen!. Fattar ni, försvunnen?

När det väl kom några papper så hade de bytt handläggare igen. Vid min senaste kontakt påtalade jag att jag har rätt att få ett beslut, inte bara att någon säger "att vi har för avsikt att avslå din ansökan då vi bedömer att du har full arbetsförmåga". Detta då man enligt någon förbannad riktlinje inte behöver vara sjukskriven vid en första depression eftersom det inte är så allvarligt.. Läs för jösse namn läkarintyget jag kompletterade med, det är ingen trevlig läsning, ej heller intyget från psykologen...

Fortfarande har jag inte fått varken beslut eller pengar och nu börjar det bli lite jobbigt alltså. Ringer och ringer utan att bli kontaktad, utan att få besked. Sedan fick jag helt plötsligt brev om att min arbetsgivare sjukanmält mig i december...öhh?! Jag är ju sjukanmäld sedan september och min anställning gick ut sista december, finns ingen som kan sjukanmäla mig och särskilt inte nu!

Hade vi skött oss så när jag jobbade inom socialtjänsten då hade klienterna och vi fått totalbryt...! Jag håller på att få totalbryt nu. Jag orkar inte med det här. Hur mycket ska jag behöva lägga på en myndighet när jag mår skit? Det är knappast så att jag mår bättre av det här...Är ju knappast sjukskriven och käkar medicin och sitter hos psykologen vecka ut och vecka in för att det är så extremt kul och jag inte har annat att göra...suck.

Ok, jag har ingen bra dag idag, men man blir så trött, arg och ledsen på allt krångel.