veckan som gick, långt inlägg

lite busig

Var ledig med finaste liten under förra veckan. Började förvisso veckan med att jobba fältpass till ett på natten så jag var måttligt pigg första morgonen ledig med Widar. Men vi fixade ändå att dra till lek och buslandet vilket Widar ville.

Men han hade helst gått till det på Backa som är stort som attan så Mölndals lek och busland som funkade fint när han var liten var lite klent. Det på Backaplan är stängt för tillfället och det märktes då det snabbt blev fullt där vi var och då tröttnade både jag och Widar och traskade hem via en lekpark och Ica. Väl hemma blev det legobygg, uno-spel och Snurran-läsning vilket inte var fel heller =)

en regnig sommardags underhållning

Under veckan har vi även hunnit med att göra experiment ur boken vi lånade på biblan, Russinhissen och en av dagarna gjorde vi den kissande flaskan vilket väckte både skratt och frågor. Man har en pet-flaska, gör hål i botten, fyller med vatten och håller upp flaskan och vattnet rinner så klart ur. Men skruva på korken på flaskan och se, helt plötsligt stannar vattnet kvar i flaskan trots hålet...Spännande eller hur? Sedan fick vi läsa och prata om lufttryck mm.

kissande flaskan

En av dagarna lämnade vi regnet, ja det vräkte ner på förmiddagen och åkte till kompisar i Billdal och där kom helt plötsligt solen och värmen fram så det blev krabbfiske och krabbrace. Inte fel alls, men vi var lite felklädda, hade packat regnkläder och hade brallor och allt på oss när vi borde haft t-shirt och shorts...

jakten på krabborna

Var väldigt skönt att hänga vid havet och sen gå hem och käka grillade hamburgare och bara vara! Hade inte varit fel att bo på gångavstånd till havet, bad och krabbfiske framöver. Har dock svårt att tänka mig att bo i radhus vilket kompisarna gör. Får lite cellskräck även om de bor himla fint! Å andra sidan skulle vi aldrig ha råd med en villa i ett område som ligger så fint vid havet, inte lätt det där med var man ska bo.

så fint

Vi har hunnit träna på att cykla utan stödhjul och Widar är ännu inte där att han kan cykla helt själv, men stundtals funkar det så snart kan han nog rulla ifrån oss. Han cyklade med lite stöd ner till Heden och så spelade vi minigolf, något Widar upptäckt att han gillar den här sommaren. Emellanåt så är han grym på det och emellanåt lackar humör och tålamod ur när han inte får bollen och klubban att göra som han vill.Men det är kul för det blir mer och mer så att vi gör saker tillsammans på ett annat sätt, han håller verkligen på att växa upp! Samtidigt är det lite vemodigt att han inte längre är min lilla småtting, eller ja, det kommer han alltid att vara, men han är oerhört noga med att jag inte kallar honom det längre, han är en stor Widar säger han då.

fina killen

Den dagen vi spelade så var det alla möjliga väder, regn, moln, asvarmt och regn igen, man blir alldeles trött av väderväxlingarna.

koncentrerad

Vi hade bestämt att vinnaren skulle bjuda på glass så efter spelet som jag till Widars besvikelse vann så bjöd jag på glass och då blev han onekligen gladare. Litens nya favorit den här sommaren är mjukglass med jordgubbssås, något han alltid har plats för i magen menar han =)

busungen

Trots allt kul under veckan så var nog Widars glädje störst när vi fick mess från bästa kompisens mamma att de var tillbaka i Göteborg och att kompisen ville leka! Widar höll på att krypa ur skinnet av glädje och var alldeles stissig timmarna innan vi gick till Stuxis för att leka. Sedan lekte de oavbrutet i drygt två timmar medan vi mammor satt och slappade i solskenet. Det är också en häftig grej, att se honom leka med egna kompisar i sin egen värld och bara studsa av glädje. 

Då känns det lite jobbigt att tänka på att vi letar hus och då kommer få flytta från hans bästa kompis. Det finns inte en chans att vi skulle ha råd att köpa hus där vi bor nu och dessutom är det sällan hus till salu här. Å andra sidan brukar barn hitta kompisar igen, men jag har med mig egna minnen som minner om mobbing och ensamhet och rädslan för att de skulle drabba Widar finns alltid där. Men i nuläget så är jag glad att han har en kompis som han vill vara med och uppfinna saker med!

bästisar

bästisar in action

Kuddkrig är ju en annan sak man kan pyssla med hemma, mycket skratt blir det innan allt nästan går överstyr. Finns mycket energi i en liten femårings kropp, mer än i en trött mamma. Men vem kan stå emot lite kuddbus?

vildungen

I slutet av veckan så drog ridningen igång för min del. Egentligen började den med dressyrspecialen som jag fått plats i under hösten och som drog igång i måndags. Men då jobbade jag på kvällen så jag fick stå över. Men på fredagkvällen åkte jag till Storås för att börja höstens ridning och fick glädjande nog finaste Lyrik på gubb&tantlektionen. Kändes direkt att jag haft riduppehåll under flera veckor i sommar, men det var ändå härligt att vara tillbaka i stallet.

fina Lyrik

Var både trött och lite lebruten efter ridningen och hade ett trist skavsår på fingret efter tygeln då jag ridit med trasiga ridvantar. Klen hud helt enkelt. Men fick tips att tejpa fingret inför lördagens lektion i hoppspecialen och det hjälpte. Red en kul och kämpig lektion på Lyrik och fick testa ett nytt bett på honom vilket innebar att jag inte behövde ta så mycket i honom. Han är väldigt stark annars och jag har ridit honom på vanligt tränsbett och tredelat tränsbett tidigare så det var stor skillnad med det nya gummipelhambettet. Nu får vi se hur han trivs med det och hur jag rider med det eller om vi ska växla tillbaka.

Kommer rida honom på tränsbett i dressyren fram till december då vi ska få testa kandar i dressyrspecialen, dvs om min ridning räcker till. Men det var väldigt annorlunda att bara ta lite i tyglarna och känna att han svarade direkt, men blev också tydligt att jag precis som innan måste möta upp med drivningen och bli finare i handen. Nåja, vi får se, vansinnigt roligt är det iallafall och helt klart en av de bästa antidepressiva mediciner man kan ta. Som tur är håller Carine ett vakande öga så jag inte gör något som blir tokigt för Lyrik och det känns bra, älskar den hästen även om han är tung som jag vet inte vad! Vi hade dessutom en skön mysstund i boxen i helgen så han gillar nog mig också =)

sårigt

Resten av lördagen gick till godisjakt på hemmakväll och bus i slottskogen med Widar och så klart lite Unospel! Widar gillar verkligen Uno och jag har upptäckt det igen, man glömmer ju sånt man spelade som liten, men med barn kommer det ju tillbaka.

bus i slottskogen

Unospelare =)

På söndagen åkte vi och kollade på ett hus med lite mark och uthus i Härryda. Ett hus som på nätet verkade väldigt lovande, så lovande att det var massor av spekulanter och de hade utökat visningstiden med två timmar. Men trots alla förhoppningar, Matte var väldigt pepp så var huset fel, känslan var fel, litet, plottrigt och alldeles fel. Marken var sank och du var tvungen att köra över en bondes gård för att komma till ditt hus. Uthusen var inte så kul även om Widar tyckte det var mysigt med hönsgården. 

Nä, det blev bara fel och sedan ligger det lite åt fel håll, men det var vi liksom beredda att överleva om huset känts rätt. Men nej, hela känslan var, här kan jag inte bo resten av livet eller ens de år som Widar växer upp. Det måste kännas bra i någon form iallafall. Men vi satte upp oss på listan för liknande objekt och vi kommer leta vidare. Måste ju se oss omkring om vi ska hitta nåt vi gillar.

framsidan av huset

hönsgården

Så vi åkte hem i regnet trots att mobilappen påstod att det skulle vara uppehåll. Widar är lite fascinerad över att appen i mobilen kan ha fel... Det är mycket han har kvar att lära sig ;)

taskig app

Lite skillnad i hoppningen på ett knappt år

jag och Lyrik 20/4-2014 foto Paula Valo
man kan ju undra om jag ska hoppa ner i marken liksom...

Hittade lite gamla bilder på Storås facebooksida och kunde inte låta bli att jämföra dem. Det är tre bilder från förra årets ridskolecup då jag hade Lyrik och råkade komma med utan att fatta att det ens var uttagning till cupen på den vanliga ridlektionen. Det var första gången jag hoppade Lyrik på lektionen den veckan och andra gången jag hoppade honom när vi var med på finalen. Vi red felfritt i grundomgången och då blev jag taggad och red som en tossa i omhoppningen. Var snabbast men rev sista hindret och som Carine som jag rider för i hoppspecialen har sagt efteråt, vi hade vunnit om jag inte legat över hästen. Hon har ju rätt för jag ligger verkligen över honom så snacka om att göra det jobbigt för honom i hoppet!

en beaklassiker som brukar leda till att Carine ylar, vem hoppar först, vänta
på din häääääst! från cupen 2014

Vet i 17 hur jag tänkte men jag ville hjälpa Lyrik och hoppa och följden blev att jag slängde mig framåt och då rev han så klart, precis som i dag om jag inte rätar upp mig. På cupen förra året kom vi fyra pga nedslaget och jag var tvärsur så jag var ju laddad i år, men fick chocken när jag kvalat på älskade Lyran , men fick rida Karton som jag aldrig hoppat innan. Nu gick det trots allt bra och vi vann, men det var inte den vettigaste rundan precis. Men det jag egentligen vill ha sagt är att det är skillnad på dessa språng och mitt liggande över Lyrik och 1½ termins träning i hoppspecialen! De undre korten är från första tävlingen i Bohuscupen där jag var sjukt nervös och hade fyra fel i förklassen och var felfri i lagklassen, men med halvdana inverkanspoäng och slutade nia. Gick ju bättre i Alleby där vi blev fjärdeplacerade!

Lyrik lika glad som vanligt jag oerhört klumpig cupen 2014 Började rida i sept
2013 efter 20 års uppehåll så jag var rätt ny på att rida och hoppa här

Carine ylar fortfarande att jag måste räta upp överlivet när vi tränar nu, men hon säger också att det är klart bättre och det märker jag med. Ska lägga en massa träning på kondition och bålstyrka under sommaren så jag och lyran kan fortsätta träna tillsammans. På söndag nästa vecka är det final i Bohuscupen och jag är redan nervös, men det ska bli kul också. Var skönt att nolla i söndagens pay&jump, jag vet ju att jag och Lyrik kan hoppa 90 cm bra, men mitt självförtroende är ju pinsamt dåligt... Inte så lätt att lösa när man har en massa negativt tänkande malande i huvudet. Depressionsmonstret gör ju knappast livet lättare, särskilt inte i sällskap av ångest. Tur att inte Lyrik plågas av dylika tossigheter! 

jag och Lyrik på framhoppningen i tanum, bohuscupen april 2015
fina kompisen i hoppspecialen sophie lundberg fotade

Älskar den hästen även om han är långt ifrån de heta och tossiga/känsliga hästar jag red som ung. Lyrik är av många sedd som stallets slöaste och segaste häst, men när man lär känna honom så är han en pärla även om jag ibland verkligen önskade att han hade mer egen motor. Kritiken vi får i hopp och dressyrbedömningarna är att mer tempo och mer ställning önskas. Lyrik är 15 år och rätt stel. Han har gått som ridskolehäst i fem år och lika lugn och fin som han är med nybörjarna och i handikappridningen, lika oerhört seg och stel kan han vara när man vill lite mer. Men vi börjar lära oss varandra och jag har blivit starkare i hela kroppen av att driva och rida honom även om vi har långt kvar. 

jag och lyrik i 90 klassen på bohuscupen 2015
bästa anna jorhage fotade!

Men jag älskar att han gillar att hoppa och liksom taggar upp och att han har ett modigt hjärta och om jag inte sätter honom helt fel framför hindret så hoppar han och gör allt han kan för klara det, även om jag varit en idiot och tryckt av ett språng för tidigt på en stor oxer. Han är en pärla! Han har verkligen fått mig hoppsugen, var ju en dressyrtjej i ungdomen och nu har vi börjat nosa lite på dressyren också. Men oj, vad jag har mycket att lära! För det märks ju att om jag gör rätt då kan Lyrik, men om jag inte gör rätt eller verkligen menar det jag gör så maskar han undan, han inte dum ska ni veta. Hade jag massa cash skulle jag rida och träna med honom varje dag och på sikt en egen häst, men där är jag inte, särskilt som jag i nuläget bara har jobb fram till slutet av augusti. Syns ju att jag fortfarande har en del att jobba på i hoppningen, men det är ett jobb jag gärna gör! Särskilt som Carine verkligen hjälper oss framåt hela tiden, hon är grym på det!

jag och Lyrik på framhoppningen tanum 2015

Imorgon är det träning igen och på söndag ska jag rida dressyr på morgonen och testa att rida LB:1 programmet på egen hand. Red ju LC:1 på pay&ride med ok resultat för två veckor sedan med tanke på att jag inte tränat dressyr för tränare. Så nu ska jag testa LB:1 och innan pay&ride i aug ska jag försöka rida dressyr och program för Carine så man får lite hjälp. I september är klubbmästerskapen och får jag/lyckas jag boka Lyrik så ska vi nog testa både hoppning och dressyr då, men det får vi se.

Hoppas att han ska hålla sig fräsch och inte råka ut för något, vore hemskt om han skulle bli halt eller något. Kommer ha tillräckligt med häst och ridabstinens när hästarna är på sommarbete fem veckor i sommar! Men först är det ridning i helgen, sedan hoppträning på tisdag, ridning på fre, hoppträning lördag och tävling på söndag! Sedan är det bara drygt en vecka kvar innan stallet stänger. Varvat med det ska jag jobba, hänga med Matte och Widar samt lyda läkaren och vila...Kanske kan jag tom stänga av en del av mörkertankarna som får mig att balansera på kanten hela tiden, det hade ju varit fint! Där är det ju Widar, Matte och Lyrik som är min hjälp helt klart, det är tur att de finns! En kul bonus när man kollar på korten är ju att man ser att jag tappat lite vikt, har mycket kvar, men lite skillnad är det ju trots allt!

tävlingsnervositet och sömnångest

lyran och jag på väg till hagen i sön på
medryttarridningen, avskyr att jag står
och putar ut magen...

Dax att försöka peppa upp sig inför söndagens deltävling! Är så attans nervös så fort jag tänker på det, får nästan yrsel av det. Oerhört fånigt eftersom vi ju är med för att få erfarenhet och ha kul med resten av gänget. Bara det att jag fått förmånen att hoppa för laget en omgång till är en sån bonus att jag egentligen bara ska vara nöjd och gotta mig åt att jag och Lyran får försöka igen!

Har kollat igenom filmerna från de två senaste pay&jumpens och förra deltävlingen för att få koll på vad jag gör fel, men också vad jag gör rätt när vi får till det. Försökte lägga upp filmerna på bloggen, men det bara strular så det blir pepp med bilder istället. Jag vet ju att jag och Lyrik kan hoppa, särskilt om jag rätar upp mig och håller ihop det.

Men man ska också veta att fina Lyran är en häst som är både lång och tung och helst undviker att samla sig och kräver att jag rider ihop honom så gott det går och jag är ännu inte duktig nog att få ihop honom helt än. Ibland när man ser honom gå lektioner så är han lång som en långtradare och gör inte en millimeter mer än han behöver. Å andra sidan blir han alltid happy av hinder på banan och det är väldigt sällan han stannar. Då är det helt enkelt för att jag satt honom alldeles för snävt mot hindret eller att jag inte rider framåt ordentligt.

fina lyrik på tävlingen i tanum 12 april

Förstår inte hur jag ska stå ut utan att rida honom i sommar, men med all oklarhet kring jobb osv så funkar det varken ekonomiskt eller tidsmässigt att hyra honom i sommar. Har antagligen bara en knapp vecka ledigt och hade det varit under ridskolans igångsättningsvecka så hade jag bokat in mig på honom då, men den veckan jobbade jag både kväll och dag så det funkade inte. Som tur är börjar ridningen i slutet av juli så uppehållet är inte jättestort, men ändock...

vi på framhoppningen

Nästa tävling är i allafall på Alleby ridklubb och det är tack och lov inte så långt att åka, inte som när vi åkte till Tanumshede sist. Kommer antagligen att komma hem i lite bättre tid den här gången och jag är inte lika skräckslagen över att behöva köra med transport! Dessutom vet vi nu att herrn inte är lättlastad så linor och godis är framplockat så att vi förhoppningsvis slipper en stressad häst och en människa med sönderdragen axel (läs jag). Startar i senare delen av förklassen och skulle bli grymt glad om vi nollade och jag fick med en rosett hem =) Startordningen i laget bestämmer Carine samma dag, men storås lag startar sist av lagen så man kommer antagligen hinna förbereda sig bra!Lyrik är rätt stel så man behöver skritta fram honom en lång stund för att komma igång. Trist nog såg det ut som att det kommer regna på söndag och hur kul är det att behöva skritta fram och hoppa fram i regn...?! Nä, hoppas vädret stabiliserar sig!

På lördag är det iallafall lektion i hoppspecialen (längtar som vanligt) och sedan ska jag hämta transporten och efter det är det tvätta och fläta hästar som gäller samt putsa upp alla saker och packa transporten. Sedan ska jag hinna hämta grejer och ev pengar från lördagens barnmarknad innan jag åker hem och försöker sova utan att få psykbryt. Är vansinnigt trött efter en vecka med massor av jobb, hämtning och lämning och vardagspyssel då Matte jobbat borta i veckan samt att ångesten varit massiv vilket gjort att jag inte sovit mer än max ett par timmar per natt. Lyckades ju med konststycket att vara vaken hela natten häromnatten genom att älta allt och ingenting, fint jobbat liksom. Ligger fett efter med sömnen och det minskar ju inte ångestpåslaget precis. Hoppas verkligen att jag får en läkartid snart för det måste gå att få sova även om jag inte går på alla mediciner som jag satt ut. Hela jag vill och behöver få sova och likförbannat så är allt så uppvarvat och ångestmalande att det inte funkar. Inte bra laddning inför en tävling precis. Särskilt inte när man jobbar heltid och dessutom är förälder. Men man vänjer ju sig galet nog, fast jag är ju trött hela tiden, både mentalt och fysiskt. Nog om det, är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot helgens öden och äventyr!

hästabstinens

jag och lyran i galopp på framridningen i bohuscupen, tanumshede

 Har seriös häst och ridabstinens, red bara ett tillfälle förra veckan och längtar oerhört till helgen nu. Ska rida gubb&tant lektion på fre och då kan det blir Lyrik eller någon av stallets andra hästar, men det är ok vilket som eftersom bästa Carine håller lektionen. På lördag är det hoppträning på Lyrik för Carine i bästa gruppen, hoppspecialen! På söndag är det medryttartid och jag ska träna dressyr och program på fina Lyrik! Så tre underbara tillfällen ska jag vara i stallet och i allafall två av dem blir träning på älskade Lyran, saknar hästen som attan när jag inte är i stallet.

framhoppning

fina killen

så här kul kan vi också se ut, älskar bilden för vi
ser lika muppiga ut båda två

 Den 10 maj är det dags för deltävling två och den går i Alleby så vi behöver inte åka så långt som sist. Lär vara lika nervös och stressad, men samtidigt ska det bli så himla kul! Vet inte hur jag ska stå ut när ridskolan tar sommaruppehåll i dryga fem veckor, jag som får bryt när jag inte får rida nån enstaka vecka eller som nu när jag bara får in ett pass på en vecka. Skulle rida dagligen om jag hade fett med cash och mycket skulle gå till träning för Carine. Hon är grym helt enkelt och boostar ens självförtroende och utveckling hela tiden med en schysst blandning av beröm och kritik. På fredag vid tre börjar min hästhelg! Än så länge håller jag peppen med bilder från tävlingstillfällena!

fina killen

om ni visste hur nervös jag var här...ojoj

han gillade verkligen att komma ut och hoppa

 

hoppade så fint

 

gillar verkligen i luftenkorten som bästa sophie fotat. Hon är jätteduktig
på att fota och skitduktig på att rida och ska vara med på en av ridskolans
nya hästar i nästa deltävling!

några hoppbilder

jag och Lyrik i förklassen 90 cm där vi tyvärr fick ett nedslag

Har inte riktigt ork att skriva om helgens underbara hoppträning och tävling ikväll då jag haft en milt sagt tung dag på jobbet och måendet är rätt dåligt. Men de här tre bilderna håller liv i känslan från tävlingen i söndags då jag och Lyran hade skitkul och Storås lag kom på en hedrande sjätteplats!

Betänk då att både hästar och ryttare var helt nya i tävlingssammanhang och alla hinder vi kom över var bonus. Vi var sjukt nöjda när vi åkte hem. Jag morrade dock en del då jag var snubblande nära en placering individuellt, men men man kan inte få allt. Nu laddar vi om till nästa omgång! Längtar redan!!!

För övrigt är måendet helt åt skogen och jag kämpar med att klara av jobb och att funka hemma. Får kärlek av Matte och Widar samtidigt som jag svär över att få en läkartid 4 maj....jag hade behövt den igår typ...Känner dessutom hur Widars förkylning nog attackerar min hals...orkar inte bli sjuk dessutom!

på framhoppningen innan lagklassen

lagklassen var på 90 cm med inverkansbedömning, vi nollade!

Bilderna är fotade av bästa Anna Jorhage som är grymt duktig!

Hoppträning och solgul tussilago

Idag flexade jag ut från jobbet efter lunch och drog till stallet. Lade allt fokus på ridning och hästar efter gårdagens bottenlösa elände. Vill inte tänka mer på det även om kroppen gör sitt bästa med att grina illa och påminna mig om att allt gick åt helvete. Orkar inte tänka på det, orkar inte ta i det nu. Så jag packar undan det, längst in och fokuserar på annat. Att dra till stallet hjälper. Det lindrar och tvingar mig att skippa tankarna och ångesten som håller på att riva sönder mig.

Eftersom Matte jobbar och vår bil är hans tjänstebil så blev det spårvagnen till Storås och en stunds promenad i solen till stallet. Kände att jag var rätt trött i benen efter förmiddagens crosstrainerträning med deltagarna på jobbet, kanske inte det smartaste innan ridningen, men men...

Väl i stallet var det bara att börja ta hand om Lyrik och göra i ordning honom och han var ovanligt kärvänlig idag. Fick kela med honom en lång stund innan han kom ihåg vem han var och försökte käka upp mig och hötte med bakbenet som vanligt. Han blir alltid surig när man ska rykta honom och sadla honom. Han verkligen avskyr sadelgjorden även om man bara drar den ett hål och man kan se glipan mellan hans mage och gjorden...Så jag han skälla på honom lite, men fick kela mer än vanligt och det kändes gott. En snusande hästmule är aldrig fel.

Elin som också rider i hoppgruppen kom ungefär samtidigt som jag och hon fixade i ordning Ballada så vi kunde skritta ut på slingan innan framridningen. Var en helt underbar vårdag och på skogsslingan blev vi sugna på uteritt, får helt klart bli det någon söndag framöver! Hästarna vaknade också till och de var framåt på framridningen inne i ridhuset. Sedan blev det privatlektion för Carine, något som inte kommer hända ofta då det kostar cash, men det blir billigare om man är två som delar på det så det var skönt att Elin också ville vara med. Vi fick träna hoppning, svängar och bana och att hitta rätt tempo och avstånd samt en del tips och råd. Båda hästarna taggade till och det var skitkul, men tog slut alldeles för fort. Lyrik låg på och blev lite stark mellan några av hindrena och när han blir det och jag faller framåt så kommer rivningarna som ett brev på posten. Det är verkligen helt absurt vad känsligt det är. Jag skulle ju behöva ett snöre som höll mig upprätt eller nåt. Sedan är det svårt att få igenom halvhalterna när han blir stark och lång, men när vi får ihop det så hoppar han verkligen!

Men vi fick till en skitsvår sväng flera gånger, i bra tempo och med bra anridning på hindrena och vet ni vad?! Vi fick in flera galoppombyten, utan korsgalopp och annat otyg samt att det nästan varje gång blev rätt galopp i höger varv!! Det är helt otroligt!! Kanske jag och Lyrik kommer få till bytena mer och mer framöver! Han var riktigt pigg idag och det var skitkul att rida honom, älskar den lilla surmörten för han är en pärla!

Har ju nojjat på att han kanske inte ens skulle gå in frivilligt i det nya ridhuset på tävlingen, men det löste Carine med att hon är med oss och om det behövs leder hon in oss i ridhuset och då la sig oron om att han ska bli istadig och bara häva sig bakåt och bete sig vilket han gör ibland när han inte vill. Hon är bra Carine, har en lösning för allt och är tydlig med att tävlingen bara är för att vi ska komma ut, ha roligt och få öva! Varken Lyrik eller Ballada har varit ute på tävling innan så det kommer vara lika nytt för hästarna som för oss och det lär bli sjukt mycket nerver...! Men jag längtar som f-n!

Efteråt skrittade vi av på slingan och bara njöt i solen innan det var dags att lämna över hästarna till småtjejerna som skulle rida vanlig lektion. Kan längta så vansinnigt mycket efter egen häst, träna och tävla, hästar är verkligen det bästa som finns och de stunder då man får till ridningen så är det grymt. För ett par timmar slapp jag tänka på allt annat och kunde knata till spårvagnen med lite happiness! Det blev inte sämre av att jag såg årets första tussilago dessutom! Tussilagos är verkligen ett vårtecken, det och solen värmer och ljusar upp en annars så dyster själ!

tilltufsad, men gul och stark stod den där i asfalten

Dagens pay & jump och utelåst

Vaknade halv fem i morse, behövde inte vänta in någon väckarklocka inte...Nervös, klarvaken och en molande huvudvärk på högersidan som skrek migränvarning. Mulade alvedon och försökte vila, migränmedicinen är ju utsatt i nuläget och sedan bad jag mitt förbannade huvud att skärpa sig. Körde avslappningsövningar när sömnen inte infann sig och strax efter sex klev jag upp.

En stund senare kom min älskade lillunge upp och vi käkade frukost ihop medan vi kollade på barnprogram. Kan nog alla barnprogram som finns och det är inte mycket som är bra kan jag säga. Men det är mysigt i soffan med liten uppkrupen nära mig tillsammans med diverse gosedjur som gör mig lite galen... Matte däremot lyckas alltid sova länge på helgerna vilket jag och Widar inte förstår oss på ;) Åkte i allafall iväg till stallet vid halv åtta vilket är förmiddag för mig och Widar, men tidig morgon för Matte.

Möttes av frukostätande hästar och glad stallpersonal. Älskar att komma tidigt och vara i stallet medan hästarna äter och allt är alldeles lugnt. Gick in i sadelkammaren och putsade av tränset och sadeln och bytte pannbandet på tränset mot mitt nyinköpta blingbling som jag bara älskar. Ångrade lite att jag inte köpte schabrak och huva också, men det blir fler gånger.

Hade redan igår bestämt mig att jag skippar att fläta manen, den behöver ryckas först för den är en ojämn historia efter att någon klippt honom för ett tag sedan. Måste fixa det innan Bohuscupen! Istället blev det lite kel, lite lufthugg med tänderna och lyfta bakben a la Lyrik, mockning och att rykta rent honom samtidigt som stallet började fyllas av tävlingssugna tjejer och killar. Tjejerna från hoppgruppen dök upp glada och laddade.

Banskissen och startlistan kom upp och det var dags att bygga banan. Drog en liten suck av lättnad när jag såg att banan inte var alltför svår eftersom jag inte är så säker på 80 cm än och vi bara hoppat 90 cm en gång tidigare och då fick vi 16 fel på grund av en rivning och två vägringar. Snacka om hjärnspöken så den här gången var jag helt klart inställd på revansch, men också attans så skraj och nervös. Vi höll trots allt på att gå omkull sist och det var jag inte beredd på. Har sett filmen från den rundan och jag vet inte hur Lyrik lyckas få upp sig för vi är gruvligt nära att krascha i landningen av sista oxern.

banbyggning, började på 50 cm för de första starterna

Vi började bygga tillsammans med dagens funktionärer och jag svor som vanligt när jag insåg att det förhatliga planket skulle vara med. Jag avskyr det där planket eftersom jag och Lyrik har rivit det nästan varenda gång vi hoppat det. Det pajade ridskolecupen och klubbmästerskapet förra året och jag har rivit det flera gånger på pay &jumptävlingarna bland annat förra gången då vi rev det på 90 cm rundan. Vi klarade det förvisso på 80 cm då, men likförbannat så har det gått troll i det och de andra tjejerna vet hur jag avskyr det och ska så klart skoja om det. Idag stod det dessutom i en sväng, fattar ni, ett 90 cm plank på flata hållare i en sväng, i Lyriks hopplösa högervarv. Tänkte stilla att då är det typ kört och sen tänkte jag att ja det kan ju inte gå sämre än sist och sen tänkte ja att för 17, det är ju bara ett rättuppstående och vanliga rättuppstående hoppar vi ju utan att dö liksom!

planket from hell som förstörde KM tävlingen och
ridskolecupen förra året, mitt hathinder...
hm kan ju också bero på min ridning...troligen

Men nog spädde det på nervositeten även om man kan skämta om det. Gick iallafall banan ensam och noga istället för att skoja runt med de andra som jag brukar när man går banan och försökte verkligen tänka på hur jag och Lyrik skulle rida, hålla ut svängar, rätta galoppen, samla upp och ha framåtläge. Sedan fixade jag i ordning Lyrik som var på sitt suraste humör när jag skulle sadla och tränsa. Fick med mig några av de andra och så skrittade vi slingan innan vi skrittade runt i väntan på framridning. Lyrik är väldigt morgonstel och svår att få igång så han behöver tid på sig och idag fick han skritta fram 40 min innan vi kom in på framridningen. Han är 15 år i år, men sedan länge stel i lederna och stel i kroppen.

finaste Lyran som brydde sig mer om lunchen
än rosetterna han kammat hem

Väl på framridningen blev det lite hackig trav och en bättre galopp innan vi fick hoppa fram. Han kändes väldigt seg, men hoppade upp sig lite på framhoppningen. I vanliga fall brukar han tagga upp lite när han kommer in på banan, men inte idag så jag kände nog att det kunde gå lite sådär. Samtidigt så ville jag verkligen fixa det, särskilt som Carina var med och kollade och coachade alla. 

Såg några av kompisarna hoppa fina rundor på 80 cm och så blev det vår tur och trots en seg början så hoppade Lyrik jättebra. Jag var lite ofokuserad, särskilt i slutet av banan vilket gjorde att vi kom lite fel här och där, men det klarade sig. På sista hindret, en oxer kom vi helt fel och jag hörde att det small i en bom och var helt övertygad om att vi dragit på oss fyra fel. Men vet ni vad, det var en underbom som ramlade ner och sådana räknades inte som ett nerslag när de övre bommarna ligger kvar!!! Så det blev en nolla och då släppte spänningarna lite. Med en ok runda var jag redo för nästa. Fick lite bassning av Carine för att jag kroknat i slutet av banan och tappat ridningen och det var bara att ge henne rätt, jag måste rida hela banan igenom annars slår det igenom direkt.

älskade lilla Lyran som gick för nära mobilkameran...
hopplös att fota är han allt

När alla gjort sina starter på 80 cm höjdes hindrena till 90 cm och ni kan inte ana vad de 10 cm får hindrena att se större ut. Oxrarna blir både långa och höga och mitt hathinder planket blev inte roligare. Men jag var iallafall besluten om att några fåniga vägringar skulle det inte bli. Men när 90 hoppningen började och det bara var vi fyra som ska hoppa första deltävlingen i Bohuscupen så blev jag nervös igen. 

När sedan första ryttaren ramlade av trots en fint påbörjad runda och den andra fick en massa vägringar och höll på att ramla av så knöt det sig i magen. Det var ju en upprepning av förra gången. Jag var start nummer tre och försökte få igång galoppen ordentligt innan hinder ett. Det gick lite så där, men vi kom igång och sedan rullade det på. Vi var inte i ett enda hinder och jag orkade rida hela banan igenom och vi nollade. När vi passerade mål så höll jag på att tappa andan och klappade om Lyrik allt jag kunde! 

Finaste underbara hästkraken hjälpte oss runt och jag kunde inte varit gladare. Det hjälpte onekligen till att reparera självförtroendet lite som inte var särskilt stort efter förra gången. Var helt slut och darrig medan jag satt på Lyrik och såg den sista av oss starta och fixa banan med några småfel och då slog det mig att det är vi fyra som åker till Tanum och testar på tävlingslivet den 12 april och jag längtar! Skitnervöst, men ja, jag längtar! Önskar så oerhört mycket att jag ska få råd att skaffa häst på sikt, det är som om den hästtokiga tjej jag en gång var vaknat och bara vill vara i stallet, med hästarna och med ridningen allt jag kan. Som om jag aldrig varit utan hästarna i alla dessa år.  Svårt att fatta att jag kunde glömma hur fantastiskt man mår av hästar, ja det vill säga om jag förtränger allergitjafset!

Hoppas innerligt att det ska gå ok på tävlingen, har ingen aning hur Lyrik kommer reagera. Han kan vara jättesjåpig och inte vilja gå fram på nya ställen eller när han ska gå först på slingan eller gå ifrån hästkompisarna. Då kan han bli istadig och börja vägra och rygga så vem vet vi kanske inte ens kommer in i det nya ridhuset...På Storås är han ju van och kan ändå hålla på att krångla så vi får se helt enkelt. Sedan ska ju mina nerver hålla och det är ju lättare sagt än gjort...

Men får väl tänka på att Carine sagt att det är på kul och för att testa, det gör inget om hela gänget vägrar ut sig, vi får börja någonstans. På sätt och vis känns det som om det varit enklare att vara med i dressyren, där ska du ju rida ett program som du kan öva in till max innan, nu i hoppningen vet man inte ett jota om varken banan, hindren eller någonting....Vill attan inte vägra ut mig! Som tur är deltar vi i förklassen som är en vanlig clear round så då får både jag och Lyrik känns på banan och hindren en första gång.

hjälm, rosetter och nya pannbandet som Lyrik fick ha idag, missade dock ta en
bild med det på...men snygg som attan var han i det!

Var himla bra att ha Carine där idag, hon hjälpte oss allihopa med att både pusha, stötta och berömma och det hjälper så galet mycket!! Älskar att rida för henne, hon är grym och på tisdag ska jag och en av de andra tjejerna ha en extra hoppträning för henne, ska bli spännande! Efter hoppningen idag skrittade vi av på slingan och trots blåsten så var jag bara glad! Sedan hoppade jag av och pysslade om Lyrik lite extra och han fick en massa godis och lunch. Fina hästen som sedan som vanligt försökte bita mig när jag lade på honom täcket. Han är ett litet monster i boxen, men man kan inte annat än att älska honom. Helt ointresserad av rosetterna, brydde sig bara om sin lunch såklart!

I sadelkammaren fick vi tjejer feedback och pepp av Carine och hann snacka igenom våra rundor lite och det var en go feeling hos oss. Vi var dessutom överens om att hindrena inte verkade lika höga och svåra den här gången och det lovar gott! Gillar verkligen alla tjejerna i hoppgruppen, alla är positiva, peppar varandra, goa med varandra och det finns ingen känsla av missunsamhet eller annat otyg. Blir så glad av att se hur det händer saker med allas vår ridning och hur ingen backar för utmaningarna även om det är svårt ibland. 

Tror inte att det hade hänt lika mycket med ridningen utan Carine, skulle hon börja träna någon annanstans så kommer jag följa efter henne haha...Men allvarligt, älskar att rida för henne lika mycket som för många år sedan då jag red för Ylva Lovén Swärd och Petrus Kastenman! Visst får man bassning ibland precis som av dem, men man får det man förtjänar och när man gör rätt får man beröm och du får känslan med hästen så du vet att du gjort rätt och det gör att man lär sig. Dessutom gör Carine som dem och tar en hela tiden ett steg längre än vad man själv tror, men inte längre än att man klarar det och växer ett snäpp till. Det är skickligt det!

Var tokigt trött och hungrig när jag åkte hem och huvudvärken vällde fram igen. Väl hemma insåg jag att jag glömt mina nycklar när jag åkte i morse och hoppades på att Matte och Widar skulle vara hemma. Det var de såklart inte. De var på Universeum och hade kul och jag stod trött, hungrig och svettig utanför dörren till lägenheten, utelåst...Jag menar hur förbannat svårt ska det vara att komma ihåg hemnycklarna när man drar till stallet? Är andra gången jag blir utelåst på grund av det och när man känner huvudvärken rulla in och hungern suga tag i en och man bara vill duscha av sig så blir man fett trött på sig själv. Fick ringa Matte och som tur var så var de nästan på väg hem så väntan blev inte alltför lång.

avslutade med att bli utelåst, hungrig och trött
ni ser ju minen...
och ja, jag är nästan 40 och gråvithårig...

Sedan såg jag på min bild att ja, jag ser trött ut, osminkad och rufsig och mitt hår behöver verkligen en vända hos frissan. Är ju nästan helt gråvithårig och ja, så är det visst när man närmar sig 40....Jag har ju egentligen mörkbrunt hår, men det tycks ha försvunnit, särskilt sedan vi fick Widar. Nu är det mest vitt, grått och beigebrunt...Skulle nog behöva en hel make over, fast det skiter jag nog i just nu för jag klarade 90 cm banan så det så!!

Bröllop

Fick idag ett roligt besked, det blir bröllop i sommar för en av de mina!!! Älskar att gå på bröllop!!!

Kommer bli toppen och det var ett uns glädje i en rätt pissig dag. Orkar varken tänka eller skriva nåt om skitdagen som varit. Ska börja söka jobb istället :)

Jag och Lyrik

Jag och Lyrik efter två clear rounds!

Fick de här fina mobilbilderna av en av tjejerna som också var med och tävlade i sön! Skitkul eftersom jag inte har så mycket bilder av mig och Lyrik. Ser ut som om vi båda behöver sträcka på oss lite, men med tanke på hur trötta vi var efter tre dagars jobb så är det helt ok. Orkade knappt hoppa av Lyrik efter att vi skrittat av på skogsslingan.Men glad var jag, glad och trött! Skumma perspektiv det blir ibland när man blir fotad, men ni anar hur vi ser ut.

Lyrik är en 13 årig halvblodsvalack som varit på ridskolan under fyra år. Han kan vara lång som en långtradare att rida, tung och stel, men han kan också vara en pärla när man får till det och han blir lika taggad som jag när vi kommer in i ridhuset och det står fullt med hinder. Till våren ska vi nog börja testa dressyrprogrammen också, vi ska bara öva och våga! Men vem trodde att vi skulle klara sånt här när jag förra september provred och höll på att rida över ridläraren och knappt kom över småhinder på provlektionen? Nu ska vi bara jobba vidare, jag har en hel del jobb att göra, men det är ju grymt kul!

Det bästa jag gjort, att börja rida igen! Synd bara att allergin är kvar, har kliat mig som 17 i helgen...Man blir ju sugen på egen häst, men det är inte helt lätt med allergin. Men det är ju annars en plats/miljö där jag tvingas släppa mitt dåliga mående och bara vara en stund. Att fixa med Lyrik, bara klappa honom och stå still, slita i ridningen, utvecklas, sköta honom, gnälla på honom och vara glad på honom, finns liksom inget utrymme för all självdestruktivitet medan jag är där, det är värt så vansinnigt mycket!

Fina Lyrik!