Ridning och mors dagbus!

Vaknade halv fem, oj vilken glädje...not... Men det var lika så gott att gå upp för somna om är inte min starka sida. Widar hann vakna och äta frukost med mig innan jag tog bilen till stallet för terminens sista medryttarridning på fina Lyrik. Det är tossigt, men oavsett humör, andra tankar, ångest och sån skit så försvinner det verkligen för en stund när man kommer till stallet. Den lättnaden är minst sagt beroendeframkallande, på ett bra sätt. För en stund kan jag slippa kaoset i huvudet och mtt inre och det blir lite lättare att andas, lite lättare att vara.

Hade en vansinnigt dålig feeling efter gårdagens skitlektion där det kändes som om jag inte kunde rida överhuvudtaget, som om jag borde ställa min plats i hoppgruppen till förfogande och definitivt låta någon av de andra duktiga tjejerna ta min plats i kommande tävling. Det gick på repeat i mitt huvud hela dagen igår, kunde liksom inte ens glädjas åt att jag och finaste Lyrik skulle få vara med en gång till.

Den klumpen fanns kvar när jag åkte till ridningen idag, men på något sätt lyckades Lyrik skuffa undan den när han som vanligt mötte mig med öronen framåt när han fick en morot och med viftande tänder och bakåtstrukna öron medan jag gjorde i ordning honom. Han är en seriös surmört och i morse var han på uruselt humör. Antar att han hellre gått ut i hagen med kompisarna än att bli i ordningfixad för en stunds ridning. Han avskyr sadelgjorden och man måste ju dra i ett hål i boxen, resten tar vi ute eller i ridhuset och då är det inga problem, men i boxen, attan vad sur han blir, samma med bogspännet på täcket, blir ett litet monster. Däremot hur snäll som helst att tränsa och han älskar att bli borstad på huvudet. Men under magen och i ljumsken, attan vad arg han blir.

Vi började skritta slingan eftersom solen värmde skönt och den är perfekt att vakna till och Lyrik gick med spetsade öron medan stallkompisen Midas såg ut som om han skulle bli anfallen av ett monster närsom helst. Helt absurt eftersom hästarna går slingan hur ofta som helst och hittills har ingen häst blivit uppäten av ett skogsmonster i någon form...

fina lyrik

Sedan kom molnen och vi gick in i ridhuset och red dressyr. Delade ridtid med Midas medryttare och attan vad duktig hon var, har fått hjärnsläpp och glömt hennes namn, men vad fint hon fick Midas att gå, värsta inspirationen. Lyrik och jag var inte på samma nivå kan jag säga...Jobbade på att mjuka upp Lyrik och att hitta takten i mig själv och idag kändes ridningen lite bättre. Visst är Lyrik stel och inte superpigg och jag trött och med bristande kunskaper, men stundtals får vi till det och det blev en go ridning. På slutet testade vi att rida LB:1 programmet för första gånge och jag kan väl säga så här, vi har en jä-a massa att jobba på och jag måste be Carine om hjälp för oh my good vad svårt det kändes...tio meters volterna blev inte vackra och ökningarna i galoppen inleddes med att Lyrik slängde sig i väg och drog tyglarna ur händerna på mig, jag skumpade hej vilt och formen som Lyrik var alltifrån riktigt hygglig till totalt formlös...

Nåja, han fattade iallafall rätt galopp på rätt ställen och jag kom ihåg programmet, men attan vad vi har att jobba på...försökte dessutom rida med långa läder och hua, det är jag inte van vid.... Men det ska bli kul att öva och själva programmet känns kul att rida och någon gång ska ju vara den första! Klubbmästerskapet går i september och jag skulle vilja testa att rida det om jag får boka Lyrik och då rider man LB:1 så ja, öva ska vi göra, framför allt på formen, vägarna och tempoväxlingarna! Får se om jag får rida honom i höst också, sånt vet man ju aldrig...

molnen drog in över ridhuset

Efter ridningen blev det lite häst och stallfix och den obligatoriska stallsnacksstunden med de andra som var i stallet samtidigt. Det är något man inte kan missa och det är himla goa människor som hänger på Storås, mycket skratt och peppsnack och man behöver inte känna sig dum för att man är lite lost av och till. Många roliga hästhistorier blir det också och på det hela så är det med en go känsla man kan åka hem igen!

Widar och Matte hade fixat en överraskning

Väl hemma var det tomt, men efter en stund dök liten och Matte upp och då hade Widar fixat överraskningen som han pratade om igår. Med Mattes hjälp hade de fixat blommor och biokort, men Widar beklagade att det tyvärr inte funnits stora röda rosor, men att det skulle bli bra ändå och vi kunde ju köpa röda rosor till pappa på hans dag....Kunde bara skratta, underbara unge! Han vet ju att jag älskar de stora röda rosorna som luktar ljuvligt och de är de som han också gillar, men just hans svar liksom att det skulle bli bra ändå och nästa gång kunde vi ju köpa de röda rosorna till pappa....Dessutom tyckte han att vi skulle gå på barnfilm typ Alfons eller fåret Shaun och inte en vanlig film för vuxna... Min fina unge!

fika vid Delsjön,
mina fina killar i solen

På eftermiddagen åkte vi till Delsjön och gick en vända, hittade en plats med lite lä uppe på berget med utsikt över sjön och gissa om det var skönt att ligga i solen en stund och bara ta det lugnt! Blev en del fotande, fika och molnstirrande samt funderingar över vart alla myror skulle. Widar är inte stilla särskilt länge, det rör sig både i huvudet och i kroppen alla dygnets vakna minuter vilket är både roligt och tålamodsprövande. Han är snart 5 år och har en alldeles egen idé om hur allt ska vara och hur allt hänger ihop. Både fascinerande och tossigt på samma gång och sen är det såklart en massa bus. Ibland med glada pigga föräldrar som är med på allt, ibland trötta föräldrar som bara inte orkar tjafsa om varför man ska borsta tänderna eller ta på sig skorna.... 

Men älskar honom över allt annat gör man och när han säger att han älskar en så smältar man. Han är det finaste som jag och Matte har och jag kan bli skräckslagen när jag tänker på allt som kan hända en liten kille som ska växa upp och stega ut i världen...önskar så innerligt att allt ska gå bra och att han ska kunna lita på att allt ordnar sig förr eller senare och att han är bra som han är, en tillit till livet och andra som jag saknar. Kan han växa upp med det så kommer det nog fixa sig, men gud vad gärna jag hade velat veta att allt gick bra! Man vill ju skydda dem från allt och det går ju inte, man kan bara ge det man kan så förhoppningsvis så blir det bra! Är så vansinnigt glad att han finns i våra liv efter allt vi gått igenom och att jag får fira mors dag med min älskade vildunge och hans fina pappa!

jag och liten som gör mig till en mamma till
finaste ungen man kan ha

Vårtecken

Det är väldigt mycket vår ute nu så här lagom till Valborgsmässoafton och det är så vackert! Våren och sommaren är så efterlängtad!

vackert

snacka om vår

körsbärsblom vid järntorget

blomning

reflektioner i kanalen

vackra reflexer i kanalen

mer körsbärsblommor vid järntorget

Finaste gladiolerna

Älskar gladioler, så himla fina blommor! Fick dem ibland när jag fyllde år och bodde hemma. Brukar köpa dem då och då så jag blev väldigt sugen häromdagen när jag gick förbi blomsterhandlarn i området ovanför där vi bor. Men hade varken plånbok eller lösa mynt med mig så jag fick nöja mig med att fota av dem. Lila var en superfärg på gladioler, så himla vackra!

finaste blommorna

Flower

Varför inte låtsas att man är ledig istället för att jobba? Med ett inlägg som andas sommarblommor dessutom. Låtsas att den sablans eländiga förkylningen gått att blåsa iväg lika lätt som maskrosens frön! Men icke, blir att jobba 11 tim idag med förkylning och under alvedonen anar jag febermonstret...

Men som tur är vill min kollega dra ett rejält lass så det blir nog en fin dag. Dessutom har hon redan föreslagit glasspaus tillsammans med en annan verksamhet vilket innebär både nätverkande jobb och paus! Tur att man har kloka kollegor som förstår att kombinera jobb med något milt för förkylningen! Ni får hålla till godo med lite blomster!

Rosor

Köpte lite rosor härom dagen, bara för att jag kände för det liksom. Något man gör alldeles för sällan. Hade man råd så skulle jag nog köpa nya blommor varje vecka, men det blir lite dyrt. Vi håller fortfarande på att bygga upp bufferten nu när vi äntligen har två löner igen. Är ju fyra år sedan sist. Men hur som, det är något vackert och fint i nya fräscha rosor och andra snittblommor. Absoluta favoriterna är vita liljor och stora blodröda rosor som doftar underbart! Blev en del foton också på rosorna, nästa gång blir det lite experiment med vattendroppar och rosor!

Marstrand 1 juni 2014, bildbomb

När jag piggnat till efter kvällens och nattens fältpass så tog vi en dag i solskenet. Vi lämnade Göteborg för en dag på Marstrandsön, en plats där vi inte varit på några år. Sist vi var här var Widar liten och låg i barnvagn så det är ett tag sedan.

Var en himla fin dag med sol och lite vind och trots att sillens dag och en båtmässa pågick lyckades vi få parkering nära färjan. Widar hann spana på maneter och småfisk medan vi väntade på färjan. Vissa av båtarna som gick förbi eller la till i hamnen var galet stora yachter med tjejer i minimala bikinis och tjocka män, helt enligt värsta fördommarna. Sedan fanns såklart en massa andra båtar och folk och en hel del turister som liksom oss tog västtrafiks färja LasseMaja över till Marstrand.

detta är en av de små båtarna...

Vi gick in i ett mindre bröllopssällskap som fotade och skålade efter vigseln nära Marstrands varmbadhus Båtellet. Vi sattes oss i gräset och mumsade i oss picknicken medan vi kollade på alla båtar som for fram och tillbaka. Var helt underbart att ligga i solen och slappa och bara känna hur sommaren sipprade in i en. Blir visst sommar i år också.

Widar gillar picknick, särskilt om det innehåller godsaker som färsk frukt bla svenska jordgubbar och så mackor. Vi hade gjort det enkelt för oss och plockat med mackor, frukt och dryck vilket funkade fint för liten. När han dessutom fick veta att Matte hade tagit med såpbubblor så blev lunchen perfekt!

fina busungen

stort segel

Försökte under dagen få Widar att ställa upp på lite kort vilket i dagsläget inte är det enklaste. Han gör grimaser, springer fram till kameran så han kan få en närbild på näsan eller vägrar helt...Så det gäller att vara snabb, rolig och lurig för att få några bilder och emellanåt så funkar det!

coolaste båten

fina blomster

Efter lunchen började vi vandringen upp till fästningen. Inte världens längsta väg, men det går uppför hela tiden och för en liten kille så är det nog en bra bit. Var dock lite oförberedd på det konstanta tjatet i form av: när är vi framme? jag orkar inte gå...var har de glass? jag vill ha glass nu? kommer vi aldrig fram? uppförsbacke är jobbigt....jag orkar inte...var är glassen?...

Promenaden upp blev vääääldigt lång kan jag säga, men liten fixade det och efter att vi kollat runt lite så fick han sin belöning i form av eftermiddagsfika, läs glass! Var en väldigt nöjd liten som kunde hålla med om att han hade starka ben och att man kunde se jättelångt från den högsta punkten.

Finns tydligen ett soldathotell vid fästningen och det i form av olika sorters sovplatser, här en minihusvagn.

Pågick någon form av seglingstävling eller träning. En massa båtar som seglade än hit och än dit. Widar trodde först att han kunde se till Thailand vilket är detsamma som att se så långt som han kan tänka sig, men vi fick förklara hur det låg till.

far och son i samspråk

jag och älskade ungen min

fästningen är gammal som ni ser

det växer stalaktiter eller stalagmiter eller vad det heter

nöjd kille

Vi hade en fin utsikt från cafet vid fästningsmuren och hann se vårens andra nyckelpiga efter glasspausen. Har varit dåligt med antalet nyckelpigor än så länge i år.Efter fikat blev det kanoninspektion och Widar ville helst rulla i väg dem och undrade upprepade gånger varför de satt fast. Det är tur att ungarna inte kan rulla omkring dessa kanoner hur som helst, tänk vilka skador och vilket kaos det skulle bli!

Matte lyckades få ett par schyssta kort på mig och liten och det är inte vanligt ska jag säga!

Det är långt ner till hamnen från fästningen, men nerför knatade Widar lätt. Vi gick runt lite och kollade i alla mysiga affärer. Hittade en del fint, men attan vad dyrt det var. En sån där vanlig mössa som jag syr i ekojersey tog de 219 kr för, precis samma tyg och modell som mina. Jag har ju bara provsytt och gett bort mina så jag höll på att smälla av. Över 200 spänn för en mössa...jisses. Undrar hur många de får sålt?

Mina fina killar var inte så pigga på affärerna. Eller som Widar säger, jag gillar bara snickaraffärer mamma....

Så de väntade snällt utanför i skuggan innan vi gick till lekparken där Widar hann gunga en del innan vi upptäckte att klockan hunnit bli rätt mycket och vi behövde ta oss hem.

Så vi tog färjan över till fastlandet och drog hem. Men på vägen blev det ett stopp för att fota årets första vallmo och blåklint. Eller iallafall, mina första vallmo och blåklint för i år.

Väl hemma var vi rätt trötta och kunde höra åskan mullra på avstånd. Min huvudvärk talade sitt tydliga språk och jag hade gärna sett att det åskat loss ordentligt, men det enda vi fick var en regnskur. Rätt kvalmigt ikväll kan jag säga. Sedan var det tur att vi smorde in Widar och oss för man kan lugnt säga att solen tog idag! Men det var en skön söndag och det var skönt att komma ut även om jag var trött. Kommer hem vid tjugo över ett, halv två på natten när jag jobbar på fältet och sedan tar det ju tid innan man kan sova så på söndagen är man rätt seg. Lätt att bara ligga hemma då, men så mycket skönare att komma ut!