Fredag-ösregn, jobb, AF och lite solsken

jag med larm och tagg

Fredag och vilken dag det blev, är helt färdig. Däckat i soffan och som tur är sover liten än så länge. Blev inte mycket sömn i natt precis...Men jag kom upp i morse samtidigt som Widar fick en hostattack och också klev upp för att börja dagen, tio över sex.

Matte som VAB:at idag var lite sliten när jag kom hem, inte lätt att vara hemma med en liten som både är sjuk och pigg...Stackarn har ju en tokhosta som på natten blir till kruppliknande anfall. Vi har medicin sedan innan, men det hjälper ju så där.

bye bye af

Jag kom iallafall iväg till jobbet i morse. Gick ut i ett mörkt och regnigt Göteborg. Göteborg suger verkligen när det regnar från alla håll och blåser samtidigt. Sedan när regnet väl lättat var det ju genomgrått ute och dimmigt så man inte såg slutet av kvarteret.

Men lagom till att jobbet var slut för dagen och jag skulle gå till Af för att avsluta min kontakt där så kom solen helt chockartat fram. Trodde knappt det var sant när jag gick från jobbet med solen i ansiktet och medan fåglarna kvittrade så kunde jag ana värmen och våren! Lite hopp! Jag är så sjukt trött på skitvädret! Men så är jag ju trött på rätt mycket saker och mest är jag väl trött, bara genomtrött.

Gick i allafall på AF mötet och förhoppningsvis så kommer jag aldrig mer behöva sitta där och känna mig som världens minsta människa. Det är något som har varit under hela tiden som jag mått dåligt, att känna sig som världens minsta sämsta människa, i möten med vården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, överklagningsinstanser, aktiviteter osv.

Bemötandena har varit ok eller mindre ok, men jag har genomgående känt mig som en sjuk person som inte klarar eller kan och jag har haft och seriösa skuldkänslor av att vara till last, inte bidra osv. Hela denna känsla av att ta dig samman, skärp dig...Ibland har det uttryckts, dock inte av den senaste handläggaren på AF, hen har väl istället varit försiktig med att peka ut någon väg och han var nog mest orolig över att jag skulle börja arbete och jobba heltid. Känns som hen uppfattat mig klara mindre än vad jag tror och det är också svårt. Kommer väl ett inlägg kring det och annat framöver.

domkyrkan i efterlängtat
solsken

Men idag avslutade vi iallafall och eftersom jag går på timmar den här månaden skulle det ju påanmälas till aktuell a-kassa och det var papper hit och papper dit. I såna lägen önskar jag att de samkörde registren i större utsträckning eftersom alla mina papper finns hos AF, FK och a-kassan. Men nu är det ny situation och trots att det är mindre än ett år sedan alla möjliga papper skickades hit och dit så ska det skickas igen eftersom jag byter ersättningsform...Det borde ju egentligen räcka med att bara fylla i ev förändrade förhållanden och sånt, men icke. Nåja, det är väl mest ett i-landsproblem så man ska väl inte gnälla.

När jag var klar var i allafall trycket över bröstet lite lättare och jag klev ut med en bättre feeling. Som en mer egen person med egen inkomst, eget jobb och en förmåga att bidra lite. Firade tom med att shoppa två schyssta klänningar på Indiska samt en överraskning till Widar! Om en månad får jag lön och vår ekonomi kommer bli betydligt rymligare! Kan säga att vi behöver stärka upp både vår buffert och vårt resekonto! Hoppas innerligt att jobbet blir förlängt om jag trivs eller att jag landar ett fast jobb någonstans så vi kan ta upp våra flyttplaner! Vill ju flytta till hus, det vore så skönt! Men för det krävs fast jobb så man kan låna det som behövs. Galet hur det är egentligen, men så är det.

Kom hem till mina fina killar, en pigg hostig Widar och en trött Matte med huvudvärk. Blev hemgjord pizza vilket Widar älskar och efter det däckade vi i soffan...Det är jobbigt att jobba, men ändå, det känns bra! Men goast är att komma hem och få kramar av mina killar! Det värmer!

Lite måndag och skräcken i form av en bärstol....

Hela förmiddagen var Widar
Mr Kinkis, inget var bra nog och
han var både trött och lite ledsen.
Ingen bra start på veckan. Men en
favvo är att läsa just nu även om det
bara varar några minuter

Alldeles innan lunch så somnade
han plötsligt. Troligen trött efter
nattens oro och mardrömmar

nyvaken sötnos

Lässtund igen. Klicka på bilden
och notera att tv:n i boken
är en platt-tv...jösses alltså

På eftermiddagen gick vi ner på
stan tillsammans med Matte

första stoppet var på skatte
myndigheten, kommer ett eget
inlägg om det kaoset

sedan gick vi till Naturkompaniet och
provade bärstol samt rygga med
sele till Widar

Widar trivdes bra med sin
Humlerygga så länge han
fick leka

Både Widar och Matte provade
väskor. Tror det blir en bärstol
för 1900 kr till Widar. En klar
julklappsönskan även om han inte
förstår det än

Allt han ville var att leka

så när han skulle provsitta
bärstolen tjöt han högt....
men det var en vanlig reaktion
sa killen vi snackade med...hm

vi traskade hem via Avenyn och Poseidon

BusWidar försöker hoppa ur vagnen,
ni anar varför vi nästan alltid
spänner fast honom va?!

På vägen hem gick vi förbi
näckrosdammen

ser nästan pigg ut ju

så här lidande ser man ut när
man vill ur vagnen och leka

Dammen vid universitetsbibloteket

Widar siktade in sig
på vattnet såklart

Widar

buskillen lattjade hur
mycket som helst

sedan blev det bus i gräset

trots allt bus så blev det mer
lek och kvällsbad hemma. Widar
har grymt mycket energi

På kvällen tittade brorsan och hans
 tjej förbi innan de skulle till Liseberg.
Glömde varna dem för Lotta Engberg
och allsången.

En gnällig och ohyggligt varm måndag. Vi borde såklart åkt till havet eller nåt, men eftersom jag skulle försöka hantera skattemyndigheten som är en märklig myndighet när man vill betala in skatt så var vi kvar i stan. Lite plaskande blev det ändå så Widar har haft kul.

Men lite ur gängorna har han varit, somnat och gnällt, men det är nog värmen och måndagsfeelingen. Visst är han tossig i sin hawaiiskjorta? Hans farbror Henka som införskaffat den och en sån här varm dag kändes det givet. Fast efter allt i dag får jag nog erkänna att skjortan gör sig bättre på stranden än hos skattemyndigheten...

Mr Kinkis är tillbaka och vi som ska till skattemyndigheten

Måndagsmorgon är som vanligt grinig och eländiga. Jag undrar varför det alltid blir så. Det är faktiskt inte så att vi går upp och tänker att livet är skit för att det är måndag. Men det är ett himla gnäll och krångel på måndagar...alltid.

Widar är på uruselt humör, kan bero på att stackarn haft mardrömmar och skrikit och sovit dåligt. Är för närvarande ett varannan kvälls fenomen. Han måste vara i någon utvecklingsfas eller nåt för han lär ssig och testar en massa nya saker, försvinner in i tankar, är orolig, sover helt hopplöst varvat med någon ok natt, är gnällig och samtidigt grymt nyfiken på allt, hela tiden samt har en synnerligen selektiv hörsel....Däremellan är han gosig och busig och vi får en del skratt åt alla tokigheter.

Idag försöker vi fixa en massa saker vilket bland annat föranleder ett besök på skattemyndigheten. Annat fix är att ringa lite samtal, augustiplaner, jobbkoll och försöka komma ur det våta mörka filt som ligger över mig full av meningslöshet, orkeslöshet och trötthet. Måste ju försöka eller hur?

Fy fan, försäkringskassan bränner pengar i Las vegas och tjafsar med mig och andra om sjukpenning

Läste den här artikeln på aftonbladet där det berättas att försäkringskassans personal åkt till Las vegas för kompetenshöjande utbildning för 112 000 kr. Reportern frågar en av deltagarna;
"

Resan kostade över 100 000 kronor, var det värt priset?

– Ja, jo, det tycker jag nog.

Vad lärde ni er?

– Ja, vi lärde oss mycket, men exakt vad kan jag inte riktigt sammanfatta. Vi var sju deltagare och samtliga har olika intressen. "

Fy fan säger jag bara! Kom de ihåg att det är skattepengar de håller på med?

rastlösa myror i brallan

mr kinkis i morse

till slut var ljudet så hemskt
så vi drog ut

på med kepsen och
gumpadojjorna

full fart framåt

å buskar=jord

cool väntan på vagnen 

efter mitt möte hos
psykologen så drog vi
till polisen för att hämta
mitt pass. vet inte om jag
ska visa bild, såg helt
hemsk ut suck

Widar börjar bli van vid
polisen nu, vi har gjort flera
besök

sedan strosade vi till Mölndal centrum
Fint med träden, men ack så
trist i övrigt

Widar på torget

Om dagen blev bra? Öh, nej och dessutom har Widar gnälliga rastlösa myror i brallan vilket gör att han är vild och hela tiden kryper iväg och gör bus samt vägrar sova...Om kvällen kommer bli trevlig? Öh, tänk själva när en bebis inte sovit som han borde...Matte ska dessutom på bostadsrättsmöte så jag kommer bli själv med mr kinkis som utbrister i tårar för minsta lilla alt gnäller högt utan en tår...Inte lätt att vara liten och alldeles för trött. Jag känner mig likadan...hm. Har dock lite bättre impulskontroll. Det bästa som kan hända är att vi båda somnar!

Jurist och begravningsfolk i en ofattbar tid

Blir en del allvarliga samtal idag. Kollar upp allt inför begravningen och bouppteckningen. Det mesta känns så jobbigt. Vill att allt ska bli klart och gjort. Men det tar tid, allt tar tid. Saker ska avyttras och slutbetalas, saker slutföras och det kommer hela tiden nya saker.

Kommer bli skitjobbigt och ledsamt imorgon vilket inte känns kul för fem öre. Men jag hoppas det blir lite fint också. Märkligt hur människor som jobbar med det här kan låta helt oberörda, glada och prata om vårvädret, men så är det väl.

De kan ju knappast gå omkring som deppiga varelser när de har ett jobb och göra och det är ju skillnad på ens egna nära och kära och andra. Man pratar pengar, psalmer, beställningar och blommor och allt bara är vad det är. Men för oss omkring så är det inte bara vara, det är en ofattbar dag i en ofattbar tid.

Just nu vill jag bara att allt ska vara över, eller ännu hellre att någon nyper mig och väcker mig så att allt kan återgå till en vanlig vardag. Det här är inte rätt.

Tillbaka på skatten=resepengar!

I morse klockan sju så öppnade skattemyndigheten upp så man med e-legitimation kunde gå in och se sin deklaration och skatteberäkning. 

Milford sound, Nya zeeland

Anade att vi skulle få tillbaka med tanke på att vi inte jämkar på lånen, men samtidigt så har man haft en del med försäkringskassan och annat strul så vem vågar tro på bra besked. Men det gick bra, skatteåterbäring och en hygglig summa och med det resglädje!!! Nya Zeeland hägrar!

Iallafall till sambon vaknat och gett sina praktiska synpunkter typ betala tillbaka på lånen och CSN. Men jag vill göra roliga saker innan frysen, spisen, tänderna eller något annat pajjar här hemma.

Vill du kolla och även deklarera på nätet kan du gå in här Skatteverket.

Håret på ända, bulor och påsar under ögonen...hua

Även om man inte upplever fredagspirret på samma sätt som när man jobbade så är det skönt när det är fredag. Inga måsten, familjen tillsammans, ingen annan som är här och hjälper till utan bara vi. Däremot inte sagt att jag ogillar all hjälp, är sjukt tacksam för all hjälp och stöd vi får och allt roligt som Widar har med familj och vänner när jag inte orkar fullt ut. Men jag längtar sjukt mycket efter att fungera och orka utan att få panik, ångest och svarta tankar. Att bli jag igen, jag med min lilla familj.

Widar har sovit en del i natt, visserligen blir han lite lätt besatt mellan två och halv fyra på natten, men annars så har det varit hyggligt lugnt. Jag gick och la mig tidigt, lyssnade på Karlavagnen och lyckades somna. Om badet gjorde Widars nattsömn lugn så hjälpte det inte mig. Jag har haft mardrömmar och vaknat hela natten igenom så när jag såg mig i spegeln i morse såg jag inte klok ut. Rödmosig, håret på ändå och dessa förbannade påsar under ögonen, hur stora och gråblå kan de bli egentligen? Måste typ lägga en förmögenhet på en ögonkräm och det vågar man ju säkert när FK vill ha tillbaka pengar och dessutom eventuellt inte godkänner det nya läkarintyget. Jag blir så trött.

Men bortsett från det är det väl en ok fredag. Widar vägrar förmiddagssova och börjar bli lite lätt gnällig nu, men i morse var han glad iallafall. Busade och knatade runt. Stackarn fick världens bula i bakhuvudet efter att han ramlade bakåt igår. 9 av 10 gånger hinner han el vi ta emot, men ibland slår han i ändå stackarn. Men efter en stund verkar han ju helt oberörd. Usch, vet ju att han har många vurpor kvar liksom...

Ikväll blir det filmmys och lite godis, får passa på innan hårdträning och lite sockerdetox så jag kommer i jeansen till jeansutmaningen, mindre än en månad kvar nu. I och för sig, ju mer Widar knatar omkring desto mer får jag slänga mig och springa fram så det är ju också motion...eller så är jag i soffan och ser Matte göra diverse räddningar, rätt underhållande kan jag säga!

Orkar inte mer ju

Håller mig kort, orkar inte skriva just nu. Hittar inte ord. Har tjafsat med FK idag, tydligen anser de att jag ska ha mindre ersättning och att de har bet ut för mycket, men om detta tvistar de lärde och nu ska det räknas och argumenteras. Alltså jag orkar inte med den här skiten, kan det aldrig bli rätt?! Dessutom så har vi lite insiderinfo via släktingar som jobbar på FK som säger att handläggaren har fel...Alltså orka liksom..suck

Dessutom ska de ta ställning till mitt nya läkarintyg för situationen kan ju ha förändrats. Öh, det har den inte, jag mår piss, milt sagt.

Har hunnit med ett möte med psykologen också på förmiddagen. Hon tycker jag gör stora framsteg som idag bara vill emigrera istället för att göra nåt mer avslutande med mitt liv. Man får vara glad för det lilla. Som tur är är Matte hemma och tar hand om busungen för min ork idag är nada. Jag ska följa med dem och bada på Valhallabadet, kan nog vara bättre än att ligga ihopkurad under täcket och fundera på meningen med livet.

Så trött. Och ja, sjukgymnasten var bra igår, han lyckades massera lite, men han var sjukt förvånad över hur spänd jag var, mm det var ju det jag sa. När jag nådde smärtgränsen så sa han , oj, men jag tar ju bara på huden varpå jag sa, brukar du verkligen ta i mer? Ja, sa han med eftertryck varpå jag bara mumlade herregud...Jag klarar inte sånt. Efteråt var jag så omtumlad att jag höll på att ramla av britsen, tjena vad bra det hade varit om jag legat utslagen på golvet när han kom in igen...

Ha en bra dag därute! Jag ska öva mindfulness så jag inte deppar ihop totalt...

Trafikverket tappar bort tåg

Läs den här lilla artikeln i GP, helt vansinnigt. Borttappade tåg mellan Göteborg och Vänersborg blev försenade...Ja, vad säger man, heja trafikverket...haha

Försäkringskasseutlöst depression

Läste att läkare kan vittna om försäkringskasseutlöst depression något som är helt absurt, men som jag mycket väl förstår efter allt kaos med försäkringskassan sedan i september. Inte sjutton blir man frisk av allt tjafs med dem precis, men att det faktiskt fanns ett uttryck för det hade jag ingen aning om.

Man kan verkligen undra vart vårt samhälle är på väg egentligen och hur våra skyddssystem fungerar om det ska vara på det här viset! Inser att man måste vara frisk för att vara sjuk i dagens Sverige. Antar att ni som röstade in alliansen är nöjda!

Kolla artiklarna Aftonbladet, Dagens medicin, Lena Mellin, Metro. Ämnet diskuteras även friskt på olika bloggar.

Plötsligt händer det! eller som försäkringskassekvinnan sa, ibland går det....

Ja så var känslan. Jag kunde lika gärna vunnit på lotto, så otroligt kändes det. Ringde Försäkringskassan på eftermiddagen, kom fram efter tre minuter, bara det var ju rekord. Muttrade till Matte att inget lär ju vara gjort...suck

Men i kundtjänsten svarar en underbar norrländsk kvinna som efter en del meck får fram mitt ärende och börjar läsa kort ur beslutet...

-rätt bedöms föreligga för sjukpenning på hel och halvtid för perioden...
-va? är det sant?
-ja, det kommer en utbetalning
-herregud...drar djupa andetag
-men är det sant, ja det har ju pågått i flera månader
-ja ibland går det säger kvinnan och småskrattar när jag stammar tack och annat huller om buller och nästan börjar gråta. Så lättad blev jag och bedömningen gäller för liggande sjukintyg februari ut, nästan, har återbesök i slutet av februari.

Hela kvällen har jag gått runt och mumlat herregud vilken tur till Matte som bara ler åt mig nu, men han känner precis som jag. Tack för att det gick vägen, nu kan vi andas ut lite och jag var ok när jag betalade de sista räkningarna idag.

Jag vet inte vad läkaren sa, eller jo jag kan tänka mig det med tanke på hur irriterad han varit på dem och att han vet hur jag mår. Har varit mer straight med honom och psykologen än andra man träffat när man var yngre. Beslöt att sluta låtsas att allt bara var ok hela tiden och tack och lov fick läkaren fram det så försäkringskassan fattade.

Jag tror knappt det är sant och jag hoppas att inget annat inträffar nu. Ska försöka komma i fas så jag kan minska sjukskrivningen, men för en liten stund kan jag andas ut. Är så oerhört trött och ledsen. Skumt, borde vara tokglad, men jag känner ingen glädje, bara lättnad och hur luften gick ur mig. De har äntligen fattat, erkänt mitt behov av stöd och sjukpenning, gett mig lite respekt för att det är en människa bakom orden på ett papper.

Önskar bara att de lyssnat på läkaren och psykologen och mig från början så hade jag sluppit en del av ångesten. Alla dessa samtal, mitt försök att klara av allt med minimalt med sjukskrivning för att ekonomin ska klara sig osv. Allt tjafs om att man inte behöver vara sjukskriven vid en första depression och att jag bedöms ha full förmåga att arbeta och ta hand om mitt barn när jag mår så absurt dåligt som jag gör. Man orkar inte bråka hur mycket som helst. Men nu är det över och jag fick rätt, nu ska jag vila lite i det och se till att komma i fas så fort jag kan. Längtar efter att få må bra och bli av med alla jobbiga saker!

Det rör på sig...

Så sa kvinnan på Försäkringskassan när jag slutligen kom fram och fick tala med någon. Förklarade vem jag var och att jag undrade vad som händer.
-Har det pågått sedan 24 september sa du? frågade hon.
-Ja
-Och du har inte fått något beslut ännu?
-Nä
-Det låter ju tokigt...
-Ja
-Vänta ska jag kolla...
Jo, men nu rör det sig ser du...
-Jaså
-Ja, idag har handläggaren ringt två samtal, ett till din läkare och bokat in tfn tid och ett till din arbetsgivare. Det står att din läkare försökt att nå dem...
-Står det saker i min akt nu alltså?
-Ja det gör det
-Ja, för det har de ju sagt att det inte gjort innan...
-Jaha vad konstigt, men nu är det på gång iallafall så ring på måndag så får du se vad som hänt.
-Står det något om eventuellt beslut? Jag borde väl få beslut snart?
-Ja, troligen avslag...men det vet man ju inte. 


Så det rör på sig, efter 4 (!) månader så får jag alltså veta att det rör på sig...Ja, jisses och troligen avslag...
Jag fattar inte hur jag ska orka med det här. Kan säga att luften gick ur mig lite igen, samtidigt så var det ju kul att höra att någon gör något eller vad man nu ska säga.

Just nu har vi tekniska problem...idag igen

Fattar ni, ringer försäkringskassan igen i hop om att få någon form av svar och möts av :
Tadaa
Just nu har vi tekniska problem....

Ursäkta mig, men idag igen? Hur förbannat svårt ska det vara att fixa fram en tekniker?! Får man ha tekniska problem på en statlig myndighet i flera dagar? Mötas av att ja, vi kan koppla fram dig, men vi kan inte svara på några frågor för akterna ligger nere...IGEN?!

Tisdag i januari

Widar dressad
 för förskolan

men först tog vi en promis på
stan med syrran

Ronja i Göteborg

januarigöteborg

Widar orkade busa efter
förskolan också

nybadad

bakpotatis och mozzarellakyckling,
Matte e grym i köket

Var en ok dag om man bortser från försäkringskassan och att vi kollat på
månadens excelark och konstaterat att ekonomin mår skit av att bara en av oss drar in pengar...suck. Widar hade kul på förskolan och det var en bra träff även om jag mest var trött och ledsen. Har ingen ork och lust.

På kvällen ringde C och vi bokade in datum för våren, nåt kul att se fram emot iallafall. Nu ikväll så kollar vi på handboll och sitter framför våra datorer alla tre, jag, Matte och Ronja, helt absurt. Widar sover för tillfället.