lördagsjobb

Ska snart till stallet vilket ska bli kul! Men är vansinnigt trött och har seriös migränfeeling. Har laddat med medicinintag, men det kommer bli kämpigt idag. Ska ta spårvagn och gå istället för bilen idag och sedan är det ridning, hästtvätt, fläta häst, putsa alla saker, göra irdning transporten, packa foder och alla saker innan jag kan åka hem ikväll. Någonstans däriemellan ska jag försöka få ordning på huvudvärken och min eländiga axel samt försöka hantera nervosisteten.

Kommer bli svårt att sova i natt, blir så vansinnigt nervös och stressad trots att det egentligen inte finns något att stressa sig över för det blir ju som det blir. Ser tyvärr att det ska komma regn imorgon på förmiddagen när vi är igång och framhoppningen är ute så det är ju milt sagt lite jobbigt. Men det blir skönt att komma till stallet och Lyrik och få hänga med goa träningskompisar. Min söta IBS-mage har dock bestämt sig för att bråka sedan ett par dagar och jag försöker få ordning på den för jag kan inte ha magbryt och nervosistet samtidigt på en tävlingsdag. Nåja, det ska väl reda sig tror jag, om jag blir lite mindre nervös typ....

Grattis Mattias

Grattis finaste Mattias på din 40 årsdag!!

finaste Matte

Idag fyller finaste Mattias 40 år och både jag och Widar är väldigt glada för att han finns hos oss! Trots min dag i migränhelvetet så fixade jag och Widar lite firande på kvällskvisten med tårta, presenter, sång och vår favorit, långa stora rosor som luktar ljuvligt! Widar har stenkoll på vilka rosor det ska vara och fixade lätt beställningen i blomsterbutiken och bar hem dem trots att de är nästan lika långa som han själv!

Liten med födelsedagsblommor

Man kan inte bara gå hem med blommorna,
man måste ju lukta på dem för de luktar ju underbart!

Var seriöst impad av Widar som lyckades behålla hemligheten om Mattes present, det är inte illa av en liten kille som oftast vill berätta allt i samma ögonblick som han får veta det. Men nu höll han hemligheten och var onekligen nöjd själv också. Att Matte dessutom gillade presenten gjorde inte saken sämre!

Matte gillar också stora rosor

ja det var ju tur att jag inte köpte en triss...

Det är ju fånigt att jag överhuvudtaget lät mig tro att en läkare skulle höra av sig innan helgen. Självklart hörde inte en kotte av sig. Var tydligen inga bra odds för det och det var väl bra att jag skipad trisslotten. Har väl inte varit någon höjdardag, men det kunde varit värre. Halsontet har lättat lite så det är väl bra och febern har lagt sig.

Försökte sova på förmiddagen, men det gick ju såklart inte. Pallrade mig iväg till avtalad tid hos blodtrycksläkaren som var allt annat än nöjd med mina värden. Puls och blodtryck låg alldeles för högt och nu har jag täta tider mm inbokat, allt för att slippa inläggning. Men hon är bra och hon kunde också resonera kring varför tryck, puls och allt såg ut som det gjorde i och med sömnkaoset, utsättning av mediciner som påverkar kroppen, höga ångestpåslag etc.

Så nu blir det medicinjustering och täta kontroller, blir det ingen förbättring inom kort väntar sjukskrivning, inläggning och sån skit suck. Jag känner ju själv att läget inte är bra, yrsel, hjärtklappning, andfådd och så migränen som viftar med sitt fula ansikte. En klart påverkande faktor är ju att jag inte sover och att kroppen ligger alldeles för högt på kortisol och stresspåslag, vilket den ju gör när jag inte sover och kroppen inte kommer i vila.

Lär mig hela tiden vikten av att sova och ge kroppen återhämtning och alla baksidor med att kroppen inte får det den behöver. Inväntar ju sömnutredning sedan drygt ett år och det kommer kanske igång innan årsskiftet, fast troligare efter årsskiftet. Galen väntetid så jag hoppas det är värt väntan. Hon log lite i allafall när jag sa att jag kör yoga och mindfulness på friskvården som vi har med deltagarna på tisdagarna på jobbet och att jag ska börja gå på ett söndagspass i yoga där 20 min går till avslappningsövningar. Ska vila så mycket jag kan och ta det lugnt på ridningen. Ridningen är ju en av de få platser/ situationer där jag kan släppa allt annat och det ger mig återhämtning vilket är viktigt och det är läkaren med på så länge jag inte tar i för mycket. Men sedan hoppas jag verkligen att det blir ordning på det här blodtryckstjafset för jag är så trött på det.

Efter den halvdana stunden med fokus på blodtrycket släpade jag mig till frissan för att fixa håret sent på eftermiddagen. Hade bokat om tiden 2ggr redan och orkade inte ändra en gång till. Sjönk ner i stolen och lät håret bli fixat medan jag fick dryck, skvallertidningar och ryggmassage. Allt medan hårtestarna rök och den vita hårfläcken mitt i skallen fick färg.

Gjorde onekligen skillnad och jag får klappa mig på axeln för att jag inte fick psykbryt vilket krävde en seriös kraftansträngning. Av och till så rullar ångesten över mig så jag tappar andan. Men jag fixade det och håret blev helt ok. Åkte hem och var med Matte och Widar.

Väl hemma så var orken helt slut. Jag och Matte har slökollat film och Widar var också trött och somnade utan bekymmer halv nio. Han är precis som vi verkligen trött på fredagarna. Nu sitter jag här och Matte och Widar sover. Oron kryper i kroppen och allt känns allt annat än sömnvänligt. Men snart dags att försöka ändå...Är trött ju, men sova är en annan sak...

gårdagens första maj

på väg ut till en av öarna

Gårdagens första maj präglades av jobb istället för demonstrationer, men det funkade det med. Hade dock gärna lyssnat på Gudrun Schymans valtal och gått med i deras demonstrationståg under lördagen. Är spännande att Fi äntligen börjar ta plats och till och med mobiliserar fler demonstranter i sitt tåg än sossarna!

Men jag jobbade och dagen började med möte hos vår chef som bor på en av öarna i norra skärgården vilket nästan alla andra i arbetsgruppen också gör. Jag är nästan ensam om att vara göteborgare och stadsbo...hm...Hur som, är ju alltid tokfint ute på öarna och tänk att ha hus där du från fönstret ser havet!

vår chef hade fixat en massa god mat

Är i och för sig konstant avis på folk som har hus, trädgård och utrymme. Jag hade dock fått spader av att ha grannhusen så nära. Vet inte hur jag ska komma över det här med att ha grannar nära. Jag gillar verkligen inte grannar, vill inte ha folk som ser rakt in till mig och jag vill inte se in till grannen och behöva höra än det och än det där...Jag är mer för sköt dig själv och vill få vara ifred.

och en väldigt god blåbärskaka

Längtar efter hus och utrymme, men vill inte ha grannarna direkt in på knuten, jag fattar inte ens att människor kan gilla det, men alla är vi olika. Ja, men du bor ju i lägenhet säger folk till mig, ja men jag gillar inte grannar för det och jag umgås inte med dem. Den sociala biten står Matte för och det räcker fint. Har inget behov av att dutta runt med grannarna som kan få för sig att helt plötsligt måla om portarna i en idiotfärg osv. Nä, varför umgås med dem när man kan umgås med sina vänner som man valt själv?!

Nog om det, efter möten, mat och trevligheter så åkte jag och kollegan tillbaka till stan för att jobba fram till midnatt. Blev en kväll med en hel del jobb och ett antal märkliga möten.

en del av vårt arbete är att kolla av
platser där vi fått tips om att någon
sover/bor

Vi hann med att hitta en mindre brand som vi larmade räddningstjänsten om, vi hjälpte folk till boende, skjutsade till sociala jouren, hann äta mat, jobba uppsökande och nätverkande, prata med personal på olika enheter, se en underbar solnedgång från olika platser under kvällen, gå ett antal tusen steg, försöka inge hopp och allt annat som kan dyka upp en torsdagkväll/natt i götet.

Man möter väldigt många människor och ännu fler livsöden och än fler känslor. Vi var seriöst trötta när vi ställde av bilen och överlämnade vid midnatt. Åkte hem och sov några timmar innan jag gick upp och jobbade på övernattningen under förmiddagen innan jag tog helg vid lunch idag.

Nu blir det en lugn helg med familjen och ridning. Rider lektion imorgon och har hoppträning på söndag! Kan bli kul om nu min förbannade huvudvärk går över. Har gått med seriös migränkänning och mediciner sedan igår och än så länge håller jag den på avstånd, men den ligger alldeles bakom mig i huvudet och dessutom på vänster sidan vilket brukar innebära ett anfall from hell....

det var en vacker, men kylig majkväll igår

migrändag

Fullständigt meningslös dag. Var ledig idag då jag jobbar imorgon och hjälpte Matte och Widar komma iväg till Sala. Matte ska på spelhelg och Widar ska busa med sin farmor hela helgen. Pratade med honom tidigare i kväll och han hann knappt prata med mig då han hade fullt upp med att snickra och göra kul saker med farmor. Det värmer verkligen att han har det så gott med henne! Han har sett fram emot helgen med farmor hela veckan så det är kul när det blir bra.

Så Matte och Widar åkte i morse och jag tog det lugnt innan jag gick ner till psykologen för 45 min meningslös tjafs. Hade migränkänning och rätt jobbiga tankar och jag tycker verkligen inte den här psykologmänniskan fattar vad jag pratar om. Hon på MVC verkade i allafall fatta en del, den här människan är bara så fel. Eller kanske börjar jag bli klar med allt psykologtjafs, fast jag undrar det med all röra inom mig.

Hade tagit Imigran innan besöket så det höll väl migränen lite i schack, men i solljuset och på spårvagnen hem så bara vällde den fram. Pulserade i högersidan av huvudet, ljud och ljuskänsligheten bara ökade och illamåendet vällde fram. Hann precis hem innan jag började kräkas och fick lägga mig i mörker bara för att höra att de förbannade hantverkarna som byter fasaden på huset började hålla på med en såg. Trodde jag skulle bryta ihop innan jag somnade ifrån allt och vaknade några timmar senare.


Hade det på känn redan i går, men då höll det sig med hjälp av medicinen och jag trodde att nattens sömn skulle hålla ordning på det. Hade liksom tänkt att fota en massa idag och sedan dricka vin med en go vän. Nu var det bara att lägga ner och försöka ta sig igenom dagen. Nu har det mesta lagt sig och jag har börjat kolla på Supernatural på Netflix. Har bara sett den senaste säsongen på tv:n, men nu ska jag se alla säsongerna på Netflix. Brukar aldrig kolla på Netflix annat än tillsammans med Widar.

Är mest Matte som använder Netflix, jag har liksom inte haft ork och lust att kolla på någon serie och de flesta filmerna som ligger där är ju gamla. Men kan inte se för mycket på tv:n el datorn när huvudet är som ett getingbo med fördröjning. Blir till att ta medicin så jag verkligen sover ut i natt och orkar jobba på fältet imorgon. Börjar två och slutar ett på natten och då behöver man vara pigg och alert.

Så min lediga fredag som jag hade tänkt göra en massa av blev bara skräp och snart ska jag lägga mig igen. Försöka att inte fundera på allt utan bara sova. Saknar mina killar. saknar kramar.

sjuk

Jobbat hela dagen med tillväxande förkylning och migränbrus. Åkte till silverlerakursen och mådde inget bättre. Skapade två ringar och ett hängsmycke och gjorde två grejer till som jag får bränna nästa vecka. Materialet är verkligen kul att jobba med och man kan skapa allt möjligt.

Men idag orkade jag inte bli glad över det. Gick på treo för att orka och sedan var det bara att ta spårvagnen hem till soffan, alvedon, näsdroppar och näsdukar och lite migränmedicin för det har varit lite väl nära ett seriöst anfall idag. En allmän skitdag med glömd låstagg och glömd jobbtelefon och i den stilen har det fortsatt. Har bara varit asjobbigt med allting.

Trots solen känns det som jag försöker släpa mig fram i en gråmörk smet och jag orkar inte försöka gå mer. Men det går väl över, är ju sjuk och har eländet, det främjar ju inte någons mående. Lägg därtill sömnlöshet och att all koncentration och kraft går det att fungera på dagarna. Plussa på med lite febersvallningar och halsont och där hittar ni mig...very happy NOT.

inte så många ord 25/100 blogg100

Blir inte många ord idag. Har migränbrus i huvudet och dessutom är tydligen en förkylning med halsont under utbrytande. Så skitjobbigt. Lägg till det månadseländet och en massa ångest och jobbiga tankar så anar man att dagen kunde varit roligare. Men vi har ätit våfflor ikväll och Widar var glad över att få hjälpa till. I övrigt en skitdag och det lär väl hålla i sig ett tag...

Ridning, tygmässa och tankar

Efter en natt med taskig sömn, sover verkligen uruselt nu trots att jag fått ut min medicin igen. Tog upp det med psykologen igår, men jag vet faktiskt inte om hon fattade och egentligen vet jag inte vad mer man kan göra. Väntar på en sömnutredning, men det är ett års väntetid. Att jag remitterats för en sömnutredning beror inte på min taskiga sömn utan mer att det kan vara en orsak till mitt galna blodtryck. Det kom upp när jag hade blodtrycksmätaren på dygnet runt och det visade sig att mitt blodtryck inte gick ner ordentligt på natten heller samt att jag inte riktigt kom ner i vad som kan bedömas som vilopuls.

en av mina favvohästar, men honom red jag inte idag

Att ständigt vakna och inte kunna somna om stressar ju kroppen och under alla provtagningar så såg man även att jag hade förhöjd halt av stresshormonet cortisol. Ja, men tjena vilken nyhet...Nåja, på grund av det väntar jag således på en sömnutredning. Det är egentligen inget jättebekymmer förutom att jag är trött, har sovit dåligt sedan jag var nio så det är väl en befäst sömnstörning.

Jag och Widar började i allafall dagen tidigt, medan Matte hade sovmorgon fram till halv tio då jag gjorde mig klar att åka till stallet för veckans lektion. Blir på bra humör bara jag kommer till stallet. Går runt och andas häst och blir fånigt glad av det. Kollade hästpärmen och såg att jag skulle rida Nalle, ett arabiskt fullblod som jag inte ridit tidigare och som inte är helt lätt att rida då han går och slår med huvudet och kickar bakut så fort han inte vill vara med. Fick dessutom veta att ridskolechefen skulle hålla lektionen och då blev man lite nervös.

Men det blev en riktigt bra dressyrlektion! Älskar när ridläraren kan korrigera ens ridning så att det ger resultat direkt på hästen man rider. Hade en slitsam, men skitkul timme och den sista tredjedelen av lektionen så red jag Nalle på tygeln i alla tre gångarterna och jag galet nöjd när vi ställde upp på medellinjen och hoppade av. För första gången på många år red jag skänkelvikning på rätt sätt och fick en känsla av att det jag vet från förr går att få ut i handen och i hästen och det var så jäkla underbart.

Visst kan det skita sig nästa gång, men idag gick det så bra att jag kunde minnas en tid när jag utan problem kunde rida en häst i rätt form utan att det kändes jobbigt. Hoppade av och gick ut från ridhuset med värsta leendet. Sedan åkte jag hem och klev in i duschen och då kan man ju säga att en timmes dressyr medan man sitter ner och jobbar hästen innebär en något skinnflådd häck...attans alltså. Men det var det värt! En annan fördel med att vara i stallet och att rida är att det finns inte utrymme för alla tankar och all oro i själen och huvudet. Du kan inte tänka på bilolyckor och annat hemskt utan du måste vara i nuet och ha fokus på hästen.
Det blev en kort stund hos Matte och Widar eftersom jag bokat symässan med en kompis som kom och plockade upp mig. Vi drog till Symässan på Kviberg och jag kärade ner mig i några underbara tyger varav några fick följa med. Bland annat planettyget som syns på bilden. Vi hade fribiljetter till mässan så då kändes det ok att gå in. Det är inte jättemycket utställare och säljare så hade jag behövt betala för inträdet så hade jag nog stått över.

Men det är kul att gå runt och få lite ny inspiration och dessutom fick jag ett tips på hur jag ska trä min overlockmaskin som på ett ställe är skitsvår att trä. Sedan hann jag testa Janome coverpro som jag gärna vill ha, men det kanske får bli en framtida present, typ 40 år eller nåt. Den är lite dyr....men jag vill....och min psykolog tycker att det är bra när jag vet vad jag vill och att jag ska lyssna på det hehe kanske kan få en coverpro bara därför eller?! Hade i allafall en bra eftermiddag och det enda jobbiga var huvudvärken som började dyka upp och som fortfarande är närvarande. Antar att det är det bortmotade migränanfallet som ligger och väntar på att få ta över...

Hm, detta var förresten mitt andra blogg100 inlägg. Jag var inne och kollade hemsidan och det var ju galet mycket människor som hakat på. Ska bli kul att se om man hittar nån ny kul bloggare att följa!

Alltså det här med mens...

Mår seriöst pest och pina, är en värre omgång än vanligt och jag blir så djäkla trött på det. Om det överhuvudtaget finns en gud i någon form så lär det inte vara en kvinna för ingen kvinna skulle tvinga andra kvinnor springa runt och må skit varenda förbannad månad från tidig tonår till de blir gamla nog att hamna i klimakteriehelvetet. Man kan ju tycka att evolutionen borde kunnat ta bort allt som gör ont åtminstone!

Ja, jag snackar om mens, montan, eländet, lingonveckan eller vad sjutton du nu vill kalla det. Jag vet att en del tycker att det är fantastiskt, att kroppen renar sig själv, att det är naturligt, kvinnligt och inte det minsta obehagligt, men det måste ju seriöst vara bullshit. Visste du att en kvinna i genomsnitt blöder i två år av sitt liv?! Två år av dagar med blod, mensvärk, svettningar, genans, tamponger, bindor, taskigt tajmade situationer och semestrar, tårar och seriösa humörsvängningar och kraftig PMS....

Jag har i hela mitt liv haft ett elände med mens, mensvärk och migrän. I högstadiet svimmade jag och kräktes av de kraftiga kramperna och blodet forsade. Ja, jag vet att det bara handlar om ett antal skedar blod, men upplevelsen var att det forsade blod och jag avskydde det. Lösningen blev p-piller och då blev det lite bättre och dessutom kunde man då dessutom reglera, eller ja försöka reglera när mensen skulle dyka upp istället för att bli överraskad en dag när man saknade bindor och hade lite väl ljusa kläder på sig.

Har man dessutom pco vilket jag först fick veta för några år sedan så har man oregelbundna blödningar och dessutom en massa smärtsamma blödningar. Det kan vara riktigt olidligt. Lägg dessutom till att du även om du inte är deprimerad i vanliga fall kan bli seriöst deprimerad ett antal dagar kring mensen, få rejäla humörbryt och inte att förglömma få en underbar hormonpåverkad migrän som en smärre bonus så anar ni att det här eländet som upprepas var fjärde vecka inte förgyller mitt liv. Det är skumt att jag kunnat gå runt med det utan att någon reagerat på det när jag berättat utan man har bara bytt p-piller, mini-piller osv. Fått diverse värktabletter utan att det hjälpt och annat och sedan när man gör en utredning för några år sedan så är det solklart. Alla gånger jag blivit hemskickad med att ta ett par alvedon, det är så här att vara kvinna, nu är du allt lite gnällig gumman osv....

Ända sedan tonåren så har folk, läs mammor, gynekologer, barnmorskor och andra kvinnor sagt att" bara du får barn så kommer besvären försvinna...."Så det var något jag såg fram emot efter Widar. Att vara gravid innebar ju en del struligheter, men jag saknade verkligen inte mensen, det var så himla skönt att slippa! Men precis som det mesta andra sagt om graviditet osv så stämde det ju inte. 5 veckor efter att Widar föddes var mensen tillbaka och det gjorde ont som f-n. Inte lika ont som att födda barn för all del och det kanske är därför folk säger att det blivit bättre?

Men jämfört med att föda barn så är ju att få en häst över foten och bryta alla ben i den som jag gjorde när jag var 18 ingenting ju. Trodde ju att jag skulle dö när Widar föddes. Nu gjorde jag inte det och jag gör inte det av mensen heller, men jag kände nog mest för att gnälla lite. I min värld så hade det schysstaste varit att killarna hade fått ha det här varannan månad så kunde de känna på hur himla kul det är istället för att komma med idiotiska kommentarer som man hört sedan tonåren. Jag kan inte fatta varför tjejer både ska behöva må som man gör 12 gånger om året i massor av år och dessutom behöva ha all smärta som det är att föda barn. Bara det borde ge kvinnor ett extra lönetillägg!

Hm, kanske skulle nämnt det på dagens jobbintervju...Verkade nog lite disträ, var tvungen att ta imigran i morse för att försöka begränsa migränen som pockade på. Trots det gick nog intervjun bra, eller ja det kändes ok. Traskade hem efteråt och låg i mörker med skallebank innan det var dags att hämta liten. Widar var hur gullig som helst och när jag sa att jag hade väldigt ont i huvudet idag så funderade han en stund och sen sa han "du ska nog lägga dig ner och vila mamma och kolla på mina barnprogram. Då mår du bättre" Jag höll med och kunde inte låta bli att le. Ingen ide att upplysa honom om att tv inte gynnar migränhuvudvärk... Han sa ju bara vad vi brukar göra när han mår dåligt, då blir det ofta mys i soffan med lite barnprogram.

tisdagssuck...

Dålig natt med dålig sömn, ångest och mardrömmar. Övergick i en tisdagsmorgon som jag och Widar höll på att sova oss förbi medan Matte gick till jobbet.

Med huvudvärk och sömngrus i ögonen fixade jag morgonpysslet till en liten kille som var en glad tosse. Lämnade på förskolan, en toppenlämning. Widar la in sina gosisar, gick ut på gården, vinkade hejdå, såg lite ledsen ut när jag gick, men tog sedan en spade och började gräva tillsammans med en kompis.

Inte en tår, inget, bara en huvudvärksmamma som vände på huvudet och kollade in honom flera gånger, men då satt han redan i sanden och lekte. Han är så himla bra, min lilla tosse.

Gick hem och la mig med en migräntablett då huvudvärken börjat bete sig migränigt...Har legat fram till nu och ska snart hämta tossen. Trots alla varningar så regnar det inte ännu, men det är skönt att det inte är strålande sol just nu. Fast det hade inte behövt blåsa så kallt ju...

I eftermiddag blir det klänningsletande till disputationsfesten för en kompis, läkarbesök, lugn lek och vila. Är så oerhört trött och ur lag liksom. Men nu, hämta liten tosse!

Bus och migrän

Morgonbusig

hm, undrar om jag hinner slänga ner
något i toan innan mamma ser...

Bus och migrän i samma mening är ingen bra kombination, men det sammanfattar dagen som för övrigt började med at Widar skrek en timme och var på ett av de uslaste humören ever innan det vände. Mitt huvud mådde väl som Widars humör även om jag försökte hantera det med Imigran. Slapp iallafall migränkräkningarna idag.

Men det har inte varit en bra dag, jag har bara velat ligga, Widar har bara velat busa och det hjälper inte med att Matte busar med honom. Dessutom känner vi oss ruggiga alla tre vilket tyder på förkylningsvirus. Önskar att vi var på semester, ett halvår typ...

Försökte muntra upp oss med Widars halloweenkostym, inhandlad på tradera för en billig peng, men han hatade den så hur vi nu ska kunna halloweenbusa på Spira imorgon begriper jag inte...Men det är klart, han kanske ville vara vampyr eller nåt, vad vet jag...Tänkte att han ville vara lite söt, men jag tror han hade en annan plan...tossen.

Dagen har mest varit ett enda stort migränbrus i huvudet, fikaplaner och annat blev inställt. Hoppas på mer mys i helgen. Widars farmor kommer ner och kommer busa en massa med Widar, blir väldigt bra!

I mammas munkjacka och
Roys stickade mössa

Psykbryt i sin fina
halloweendress

Måndagen som gick

En dag med migrän innebär inga spännande saker att skriva om. Lite lek, lite bus, mycket vila och mörker, huvuddunk osv. Boring! Imorgon blir det bättre hoppas jag!

Migrän och solsken-grymt taskig kombo

Kunde ju räknat ut med lillfingret att efter all skit och anspänning så kommer en lugn måndag utan måsten och med den migrän.

Fick börja morgonen med Imigran och det är inte bra än så jag kan inte hänga här. Men bara så ni vet, solsken och migrän är en förbannat dålig kombo när man inte har persienner i alla rum.

Ha det kul ni andra i vårvädret. Jag är just nu som häxan Mim i tecknade Svärdet i stenen, hon tjuter- jag haaaatar solsken....jag med...

1 mars

busgrabben försöker
gå i soffan

lek med liten bil

kolla frissan efter att Matte
varit ute med honom och
jag tog av Widar mössan

Mellis

Ja ha, nu ska våren börja, men inte fan är det vår i Göteborg för det! En grad och grått, astrist. Å andra sidan är man glad att det inte är strålande sol när migränen dundrat runt i skallen idag. Inte mycket vettigt gjort, mest vila i sovrummets mörker. Några stunder har tom jag och Widar lyckats sova lite. Widar har gått, klättrat, rest sig själv och satt sig ner samt vurpat en gång. Inte illa för en åtta månaders envis kille!

Besatt bebis å migrän lägger krokben

Mm tror vår son är besatt efter midnatt och det är inte John Blund som intar honom, nä det är någon som får bebisen att balla ur helt i spjälsängen och i vår säng. Han gnäller, jollrar, skriker, ylar, sjunger, slänger sig, snurrar, sparkar, fäktas, ska sätta sig upp, ska åla bort, ska leka, äta, försöka sova, skrika igen osv och inget hjälper. Detta pågår lätt ett par timmar och det spelar ingen roll om han sovit mycket eller lite på dan, om han lägger sig sent eller tidigt, om han äter mycket eller lite innan.

Innan midnatt sover han rätt ok, vaknar och gnäller lite och somnar om. Men efter ett på natten, framåt halv två, två så är det kört. Totalt kaos utbryter och det är inte så att vi tar upp honom på en gång, tänder och busar, nä precis tvärtom.

Vi är så tråååkiga vi kan och försöker bara lägga honom och lugna honom. Vi buffar, säger god natt och lugnar. Ändå tar det en evighet innan det blir lugnt och sedan börjar morgonen vid sex igen. Om man har tur så kan det hålla till sju, men då har vi varit uppe på natten ju. På dagarna är han vaken 5-6 tim i sträck...pigg.

Nåja, han är ofta glad i allafall och han busar med allt och alla. Nu det sista så är det syrran Ronija som är bäst, han dissar mig och Matte för att busa med Ronija. Rätt komiskt hur han gör. Först lite blyg när hon kom i torsdags och nu är de bästa polarna!

Jag ska vila i mörker ett tag nu, har ställt in Spira, huvudvärken och ljus och ljudfeelingen och illamåendet och synkaoset skriker migrän på ingång trots att jag tagit Imigran. Hatar det!
Ha det bra därute!

Möt familjen Kinkis efter en skriknatt

Inte en glad bebis

Ja så kan man säga. 2 tim skriket under kvällen var inte det enda. Det var orolig sömn med ständiga uppvaknanden och skrik och halv fyra så brast det trots mat nån timme tidigare. Widar freakade ur och gallskrek. Kul för Matte som varit på festligheter och började få huvudvärk. (skadeglädje, jag hade också velat gå på fancyfest!)

Familjen Kinkis i ett svagt
leende ögonblick

För egen del så kände jag klar migränvarning när allt äntligen lugnade ner sig fram på morgonen. Vi hittar ingen annan orsak än en eventuell tand som är på väg fram i nederkäken samt ev förkylningsbus i kroppen. Idag syns fortfarande inte tanden helt, men vi har en kinkig trött bebis och trötta föräldrar. Mr Kinkis i sitt essä, det gnälls över leksaker, över att byta blöja, över att behöva äta, över att vara på golvet, över att inte få stå upp hela tiden, ja över allt ni kan tänka er. Anar att Mr Kinkis kommer få träffa Pappa Kinkis och Mamma Kinkis också idag, det smittar ju...

Jag somnade halv sju och lite efter åtta så ville Widar ha käk. Skulle ha tränat med på Friskis med en annan mamma idag, men fick ställa in. Huvudet skrek Imigran (migränmedicin) annars tar jag över....Härligt efter som den förbannade solen lyser in och förstärks av snöresterna och jag är LJUSKÄNSLIG! Nåja, det är lite bättre nu, men långt ifrån bra. Nåja, Matte får ta Widar på promis, jag stannar nog här. Blir inte mycket data idag...jobbigt för skallen.

Hoppas ni har en go dag sötisar, jag hade gärna låtit lördagen försvinna!

Trettondagen

Vår Trettondag började halv fyra i morse med att Widar ville ha mat, lät det som. Han fick flaskan och kräktes ner sig själv och sängen. Sedan var det slut på sömn och allt. En ledsen bebis och två trötta föräldrar försöker fortfarande få lugn på världen. Liten har till slut ätit lite och Matte försöker lägga honom igen.

Jag har migrän på G och har pillat i mig tabletter och försökt vila också, men det har som ni säkert anar inte gått så bra. Ute är det ännu mer snö och i tidningen läser man att en kille i tonåren mördats i ett radhus och att en tjej i tonåren skadats allvarligt. Vad är det med folk egentligen?

Sverige schabblade dessutom bort hockeybronset i junior VM, någon som är förvånad? Varför gör Sverige ofta bort sig i avgörande matcher?

Vi vill ut, men hur det ska bli i det nya snökaos som drar in idag begriper jag inte. Är redan spårvagnsstrul. Men vi måste ut, vi blir galna och Widar blir ett babymonster av att inte vara ute och hitta på bus, träffa människor och åka i sittvagnen och kolla på världen!

Lördag

Idag är det huvudvärk, trött efter kinkig babynatt, lite solsken ute, barnmarknad i Majorna, kompisfika, ev lussebak, stress, lugn, huvudet ner och fötterna upp. Vi får se var dagen landar.
Ha det gott!

Skitnatt, skitmorgon

Liten ville inte somna för natten igår, men gjorde det till slut. Vid halv två var det dags för mat och sedan somnade liten sött och jag sa till Matte att lägga sig i extrarummet eftersom han skulle ut och köra långt idag. Tio över två bestämde Widar att nu är det sluts på sovandet. Det började med joller och slutade med skrik och höll på  i tre timmar innan han somnade vid fem, vaknade sex, ville ha mat och nu äntligen sover. Fint, skitbra, verkligen, verkligen.

Jag har således en helvetes huvudvärk och har sovit femtio minuter i natt och snart ska vi till gruppen och sedan till Sigtuna. Tror vi på migrän någon? Tror vi att liten och jag kommer ha ett skithumör? Tror vi att jag kommer freaka ur på SJ och andra kollektiva färdmedel innan dagen är över? Tror vi att jag kommer längta till syrran tar över en stund och jag kan sova?  Idag blir jag inte en snäll medmänniska så se upp därute. Det handlar inte om att ta en dag i taget utan en timme i taget och hoppas på att Widar bara haft en tillfällig ide och inte fortsätter så här.

Så hur summerar vi detta? Jo, skitnatt, skitmorgon och alla som säger att det bara är fluffigt och underbart och mysigt och enkelt med spädbarn kan bara knipa käft idag. Det är ju tur att det är "rätt" grupp jag ska till idag för hade det varit en massa sovande barn och fluffiga naturliga lyckliga föräldrar så hade jag fått psykbryt. Vi ser iallafall fram emot Sigtuna och allt bus och hur Widar ska hantera X2000!

Vår roliga onsdag...

Vår, min och Widars onsdag har varit fruktansvärt rolig, NOT. Den har sett ut så här....i sångversion;

Vers: Liten skriker, otröstligt 30 min
Refräng: Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, osv.
Vers: Liten tystnar i 20 sek, jag säger hej Widar med låg röst, han skrynklar ihop ansiktet och gallskriker otröstligt...
Refräng: Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, osv.

Vers: Liten tystnar efter 40 min skrik, han och jag är lika svettiga. Han somnar i min famn, vi sitter orörliga i soffan och ser nåt skitprogram. Jag vill byta kanal, sträcker mig efter tvdosan, liten tittar upp på mig, skrynklar ihop hela ansiktet och gallskriker. Inte gråter, inte gnäller utan gallskriker otröstligt.
Refräng:Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, samt ringer BVC och syrran för att få veta om detta är normalt och om 38 grader är feber. Får besked att detta är helt normalt, 38 är ingen feber och så länge han äter så är allt ok.
Vers: Liten tystnar och somnar på kudden jag haft honom på medan jag vyssjat honom i famnen. Efter en stund snarkar han och jag lägger ner honom på soffan. Det går två min, jag hinner på toa, sen skrynklar han ihop ansiktet och gallskriker igen....
Refräng: Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, osv.

Så här har våran dag varit från fyra i morse till tre i eftermiddags. För tillfället sover han helt utmattad. Matte kom hem på eftermiddagen och tog honom och det var välbehövligt.

Widar har skrikit när jag rört på axeln han legat på (måste, den somnar liksom), när nappen halkar på sned (mm varför ska han ha napp alls, suck vi ska vänja av den), när jag tittat på honom (schysst), när jag haft mage att le åt honom (ja hur kan jag med), när telefonen ringt, när jag bytt kanal, när Ninan ramlat ner i ansiktet på honom (han drog henne i örat), när jag lade honom på soffan, sängen, i gymmet, när jag hade mage att lämna honom ensam för att göra i ordning maten...Ja, ni förstår, vi snackar en övertrött liten som fram till för en stund sedan max sovit 20 min i sträck...

Sedan efter tre, efter mat, blöja, 30 min sömn så ler han stort och jag börjar tro att jag inbillat mig, men min kropp och huvud minns att han skrek så pyjamasen blev alldeles svettig trots att jag gick med honom i famnen runt, runt. Vissa dagar borde både han och jag stanna i sängen. Nu har jag tryckt i mig Imigran för att hålla migränen på avstånd, har den där obehagliga bultande känslan i höger sida och känner pulserandet. Inte bra. Men det är lugnt i lägenheten och Matte är och handlar, annars hade det blivit mackor idag, jag har inte ens fått plocka undan tvätten. Lade Widar på sängen och skulle börja, möttes av gallskrik trots att han brukar tycka att det är kul...