ok, idag blossar hat och ilska

Har ett skithumör och taskigt mående idag. Inget bra sällskap varken till syrran eller Widar som dessutom roar sig med att blänga och skrika åt mig. Antar att dåligt humör smittar, fast ibland flinar han gott åt oss! I övrigt hatar jag myndigheter, livet, alla förbannade nötter som går ivägen för barnvagnen, är ohjälpsamma, knuffar undan mig för att komma snabbare ombord på spårvagnen, idioter som påstår att en 13-årig flicka inte gör tillräckligt med motstånd för att man ska kunna döma 16-åringen för våldtäkt, vart är vårt samhälle på väg egentligen?! Blir bara trött och arg på den här världen.

På hemvägen är humöret uruselt, Widar vaknar strax innan vi går på spårvagnen och gallskriker, en kärring muttrar åt mig, en gubbe tränger sig och en idiot vägrar flytta på sig från barnvagnsplatsen. Kan säga att jag sa några mindre trevliga ord till vederbörande och sätter mig sen trött med en skrikande Widar.

Är så trött och ur led att när en kille kostar på sig att säga nåt snällt till Widar och snälla ord till mig håller jag på att börja lipa. Tror fan att han gav den trötta mamman en komplimang, kanske hade han synfel. Labil, jag? Inte alls... Ronja var ju med och passade Widar hela dagen, men hon hade några ärenden att fixa på vägen hem annars hade hon fått svära åt alla puckon.

Ikväll ska jag gå och se Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva på Stadsteatern med en kompis, tror den kommer passa mitt humör ypperligt. Sedan kanske jag kan uppskatta min egen värld lite och få lite perspektiv på saker och ting. Idag är en skitdag, förhoppningsvis blir det bättre imorgon. Vem vet? Suck

suck

Som vanligt, alla andra i lägenheten sover utom jag, på facebook har folk loggat ut, msn likaså...Jag måste sova, vi har ju för jösse namn besök och ska göra en massa kul imorgon och här ligger jag och kan inte sova...Med en huvudvärk som tilltar, likaså rastlösheten i kroppen. Hur svårt ska det vara?

Idag ska jag jävlas med en medmänniska

Ja, seriöst så tror jag att vissa människor har det som punkt nummer ett på sin agenda. Det är vansinnigt och jag blir arg och det är f-n sorgligt att behöva dela livsutrymme med dem. Men det kanske är så man ska göra för att må bra? Jag kanske ska välja en dag i veckan och jävlas med varenda människa jag möter, pratar med, ser så kanske jag mår bättre sedan. För just nu är jag arg på göteborgare, på föräldrar, på Försäkringskassan, på läkaren, på telefonförsäljare, på spårvagnsfolk, ja på varenda idiot jag stött på sedan i morse. Var kommer de ifrån egentligen och hur många nötter finns det egentligen??!!

Rök inte över mitt barn för helv....

Ok, jag erkänner att mitt humör inte är det bästa nu för tiden och jag kan nog uppfattas som lite mer lättretlig än vanligt. Men när det är som i morse så blir jag förbannad på omvärlden och idag verkar det vara en sån dag för det är den ena saken efter den andra. Jag blir så trött. Iallafall, i morse gav vi oss ut, Widar och jag i det snöblandade regn och blåst som vräkte ner över Göteborg. Hatar det. Naturligtvis gick tvåans spårvagn ifrån oss och vi fick vänta på fyran.

Står i väntkuren med Widar i vagnen när det kommer en lång kille i typ 25 års åldern, ställer sig i kuren och tänder en cigg. Till saken hör att i väntkuren får man inte röka eftersom röken då stannar kvar i kuren och detta påvisas genom ett stort märke på väggen med en överstruken cigarett.
Jag säger till killen som nu bolmar rök över Widars vagn, han vände sig inte ens bort, att skulle du kunna röka utanför kuren?
-Öh, det snöar ju...
-Ja, men du röker precis över vagnen och det är rökförbud i kuren...
-Jag röker väl var jag vill, det ska du väl skita i...
Ok, nu kanske jag freakade över lite, men jag har verkligen inget tålamod.
-Hörde du inte vad jag sa, det är förbjudet att röka i kuren och dessutom bolmar du på mitt barn..
-Ska väl du skita i, du kan väl gå ut med ungen
-Ursäkta, vad sa du?! Ska jag gå ut med mitt barn i snöyran för att du ska stå här och röka..Va? Sa du det säger jag gällt och nu stirrar resten av folket på spårvagnshållplatsen.
-Öh, jag röker var fan jag vill..
-Nu är det fan du som släcker cigaretten eller går ur kuren för helvete, du förpestar ju luften för oss alla som står här, fattar du inte din förbannade idiot. Släck ciggen eller ska jag släcka den åt dig gormar jag åt killen som tittar på mig lite lätt förskräckt, släcker ciggen och mumlar kärring åt mig.
-Va, fan säger du, va fan sa du ? gormar jag och kliver fram emot honom...
-Öh, inget, öh det var väl inte så farligt säger han och kliver ut från kuren samtidigt som spårvagnen kommer.

Kan säga att killen klev på vagnen längst bort från mig och ja, jag kanske överreagerade lite, det snöade ut och det är klart man vill stå under tak, men då behöver man inte stå och röka över andras vagnar, dessutom är det förbjudet. Visst jag hade inte brytt mig så mycket om jag varit själv, men idag orkade jag bara inte.

Så vi tog fyran till Valand och vanligtvis går vi gärna till förskolan ca 1,5 -2 km, men idag ville vi ta vagnen en bit till eftersom vädret var så kasst. Väntar in trean som naturligtvis kommer med ett gammalt vagnset där man inte kommer ombord själv. Ska fan vara funktionshindrad eller ha barnvagn i den här stan om man ska åka kollektivt med Västtrafik. år hur många gamla vagnset som helst. Förstår att folk tar bilen istället.

Iallafall, ber en dam i 40årsåldern att hjälpa mig med vagnen. Surt mumlar hon att jag kan ju vända på vagnen så kan jag dra upp den själv. Som om jag inte skulle gjort det om jag kunnat liksom. Men söta lilla tanten, det går fan inte att komma upp med en vagn för 4 höga trappsteg i en gammal spårvagn så därför ber jag om hjälp tänker jag stilla och förklarar att jag behöver hjälp varpå hon hjälper till under klagande om att alla jämt ska ha hjälp. Fan, vad trött jag blir.

Men tillslut kom vi till förskolan och där hade Widar en toppenförmiddag. Han busade, snackade med de andra bebisarna, dansade och deltog i sångsamlingen med sån energi att ledarna uppmärksammade det. Han gillar det verkligen. Sedan blev det bebismassage och Widar klarade av att ligga på en handduk i 25 min utan att pinka ner eller bajsa ner den!

Efter lite fika drog vi hem och Widar däckade i vagnen, jätteskönt för oss båda. Hann tom in på HM och köpa kostymdräkten som jag visade bild på igår. Nu blir det snart bebismat och jag har lugnat ner mig, finns fler idiotier att berätta från idag, men jag nöjer mig med att konstatera att göteborgarna inte är goa mot barnvagnsfolk idag tyvärr.

Försenade så klart....

Jaha, hur bra går det att åka hem från Ystad den här gången då? Så där ska jag säga. Första vändan från Caroline in till Malmö funkade fint, men sen du. Sedan är livet sig likt, förseningar och spårbyten i Malmö och nu fortsatta förseningar medan vi rullar mot Göteborg. Jag hatar verkligen att åka tåg den här sträckan, det funkar ALDRIG som det ska. Man kan inte lita på tågen för fem öre och yes, tjena, nu står vi stilla mitt ute i ingenstans, IGEN.

Ursäkta mig, men jag har betalat fullpris för den här biljetten och skulle allvarligt uppskatta om resan inte tog mer än fyra timmar. Jag vill hem nu, inte sitta i mellanutrymmet mellan två vagnar, mitt emot en toa dörr som av någon mystisk sinnessjuk anledning öppnas var 30 sek. Hur kul är det? Inte alls och tåget är för övrigt proppfullt. Detta är onekligen straffet för att jag inte bet 30-40 kr extra för en platsbiljett. Man ska inte åka tåg en sön i slutet av höstlovet utan platsbiljett. Nåja, vad ska man göra? Matte skulle i allafall fixa lite käk till jag är hemma vid niotiden och Widar verkar må lite bättre. Han äter iallafall som han ska och det är ju ett gott tecken. Jag är dessutom hungrig, men tror ni det finns en cafevagn? Öh, nä....Jag hatar att åka tåg den här sträckan. Tacka vet jag Stockholm-Göteborg!

Jag vill ha, nu!

Bilköer till förbannelse

Alla dessa bilköer, det har varit tätt med trafik sedan Örebro, helt absurt denna sista söndag i oktober. Är meningslöst att försöka köra om, det ligger ändå lastbilar, pensionärer i segkörning, bilar med släp, söndagsåkare och andra i vägen. Av och till kommer nåt pucko gasande och vräker sig in PRECIS  innan vederbörande smäller med mötande trafik och orsakar en enorm trafikolycka. Jag hatar att åka bil när det är så här. Helst skulle jag vilja ha fri väg och en snabb fartstark bil och bara dra på. Rimmar illa med barnstol och baby så istället rullar vi på i samma fart som alla andra i kön på väg mot götet sittandes i en volvo V50 som är Mattes tillfälliga tjänstebil.

Vi kör lagligt och lugnt och jag svär på alla puckon som gasar, bromsar, häver sig fram, ligger och trycker i häcken på en och sedan undrar jag varför i hel-te man kör i 85 på en vägsträcka med hastighetsbegränsningen 100??!! Jag vill påpeka att vägen är bra, det är 7 plusgrader, inget regn och fri sikt och lik förbenat så kör folk alldeles för sakta och VÄGRAR flytta på sig. OK om du vill smygköra, men se då för sjutton till att flytta på dig!
Ja var bara det jag ville säga....jag har tråkigt i bilen nu när Matte kör igen....

Viktiga nötter finns det gott om....

Vi kom ner på stan i morse trots allt, handlade ett par stövlar och ett par kängor samt en kofta med 20% rabatt, blev helt ok, men så var det väl ungefär färdigshoppat om man ska följa budgeten. Lite skillnad att leva på föräldrapenning istället för lön och samtidigt spara till Nya zeeland. Widar var en ängel i affärerna efter gallskriket på spårvagnen. Han jollrade, lyssnade och somnade.

Sedan tog vi vagnen hem, orkade inte gå. Tror du inte det står ett gäng nötter på spårvagnen då? Äldre eller ja medelålders herrar och damer står där barnvagnen och handikappade får vara, jag har inga problem att få in vagnen, men det kommer även en dam med rullator. Hon försöker visa att hon vill ställa rullatorn bredvid mig där de tre medelålders viktiga personerna står. Tror ni de flyttar på sig? Nä, då de fortsätter att prata om allt de ska göra inför helgen och hur jobbigt det är att åka spårvagn när alla ska på. Vagnen var inte full ens...

Damen med rullatorn ber de viktiga nötterna att flytta på sig varpå den ena herren flyttar på sig en decimeter...och är ännu mer i vägen.
Nu börjar jag bli irriterad för vagnen åker  och damen har svårt att hålla balansen.
-Ursäkta säger jag, men de här platserna är för barnvagnar och handikappade
Herrn tittar på mig och på tanten
-Ja men ni får väl plats här...
-Men ser du inte att hon inte kommer fram med rullatorn?
-Ja, men vi står ju här också...
Nu säger damen i sällskapet, ja men du kan sitta här, alltså längst in på en sits som åker upp och ner, bakom de viktiga nötterna.
-Nej tack säger damen med rullatorn, jag kan sitta på min rullator om jag får plats.
Nu är jag riktigt irriterad så jag svingar mig upp på den vita springaren för att rädda damen och fräser, flytta på er så hon kan sätta rullatorn bredvid mig innan hon ramlar....
Nu blir det fart på de tre viktiga nötterna, främst tack vare tanten i sällskapet, hon drar med sig herrn som haft svårt att fatta samt deras sällskap och går och sätter sig , japp sätter sig på de lediga platserna lite längre bak i vagnen.
Jag menar, hur trög får man vara och varför tar det aldrig slut. Har folk tappat allt vett? Kan jag inte få komma hem efter en bra resa nån gång? Eller det var orättvist, det händer att det fungerar. Men jag blir lika förvånad varje gång folk beter sig så här. Konstigt nog är de mest hjälpsamma på spårvagnen tonårsgrabbar och gamla damer. Funderar på att göra en fullskalig undersökning av detta.
Jag och damen med rullatorn himlar med ögonen och hon säger tack så nåt gott har jag gjort idag.

Nu räcker det!

Nästa människa som vägrar flytta på sig, blockerar vägen, tränger sig eller vägra hjälpa till kör jag över med barnvagnen och jag ska banne mig skaffa spikdubbar till barnvagnshjulen och sen kan vi se om jag kan få lite mer respekt på Göteborgs gator!

Jaha tänker ni, har inte människan lugnat ner sig sedan igår? Jo men ser ni, det hade jag till jag upplevde än mer skit idag.

widar på morgonen

Dagen började halv ett i natt med en kinkig bebis som kinkade hela natten. Vid fem fick han mat igen och vid det laget var migränen ett faktum som kullslog dagens planer ordentligt. Fick maila folk att jag inte kunde närvara och bädda ner mig igen i ett försök att vila. Det var kört och samtidigt som vi gick upp tog migränen över livet trots Imigranet. Nu hör det till saken att jag blir inte av med migränen om jag inte sover på tabletterna. Så illamående försökte jag och Widar hantera dagen medan Matte åkte och jobbade. Eftersom jag ändå var hemma så skulle jag ta Widar till sin vaccination och jag hoppades på att migränen skulle lägga sig, men tjena vilket skämt. Det blev bara värre och Widar var dessutom på dåligt humör efter den taskiga natten.

Tog huvudvärkstabletter och fick i ordning Widar och släpade oss till BVC och väl där stirrade sköterskan på oss och frågade hur jag mådde. Förklarade att jag hade migrän och knappt sovit varpå hon oroligt undrade om jag orkade med att Widar vaccinerades, jo men det var ju klart nu när jag släpat mig dit. Såg mig i spegeln, inte vackert, blek och världens tröttaste ögon. Mådde ju tok illa, dunkade huvudvärk, ljuskänslig och hur kul är det på BVC med sina starka lampor...

Men Widar uppförde sig, hade gått upp till 5975g och han höll mig hårt i händerna när han fick sina sprutor, en i varje lår. Gissa om han började skrika av den första och gallskrek när han fick den andra...Men han tog sig samman och vi kunde släpa oss därifrån.

Sedan började helvetet igen, jag ville ta vagnen hem, den är full och dessutom är dörrarna med låga ingångar stängda och blockerade...jaja vi tar nästa vagn, under tiden går jag och köper en tidning, var ju GI tips i expressens bilaga. Enda gången jag köper expressen. In i lilla tobaksbutiken, tar tidningen ställer mig i världens längsta kö eftersom en tant längst fram inte kan välja vilken tändare hon ska ha. Men det e ju ok eftersom liten slumrar ett par minuter.

Men vad händer, jo en kärring (ja jag kallar henne så nu) kliver in i kiosken och tränger sig i kön. Helt oberört kliver hon förbi min vagn, hur 17 man nu kan göra det? Det är ju inte så att jag är osynlig, kör ju en stor svart trehjulig teutonia som tar upp halva kiosken...
-Ursäkta säger jag trött, jag står i kö här...
-Jaja men jag har bråttom svarar kärringen och du har väl tid...
Nu blir jag väldigt irriterad särskilt som liten börjar skrika
-Du jag står i kö, jag har stått här i tio min, du får väl kö som alla andra
Kärringen står kvar framför mig och låtsas inte höra
-Du, du får faktiskt flytta på dig fräser jag och blänger på henne
Hon tittar upp och ser antagligen ett par arga trötta svarta ögon och börjar mumla att så farligt var det väl inte och så flyttar hon på sig...
Om blickar kunde döda så hade hon legat illa till. Men jag menar hur ohyfsat är inte det?! Bara kliva förbi och tränga sig, vad är det för fel på folk?! Kanske borde klä ut mig till Lisbeth Salander så inte ett enda pucko vågar gå/stå i vägen för mig.

Till slut kom vi hem och jag däckade i soffan medan liten sov en stund. Ikväll har han varit orolig och lite febrig, hoppas det inte blir värre. Min huvudvärk börjar äntligen släpa lite och Matte ska ta natten så jag får sova. Hoppas på en bättre dag imorgon och att vi slipper regnet som vräkt ner idag i diverse skurar.