Öh, nej.Trots allt bra och trevligt är det kamp varje dag att inte ge efter, falla i bitar, gasa för fort, släppa greppet och bara ge upp. Knäppt va?!
Borde ha vet att vara glad och tacksam för allt bra, bara det att jag har ett icke jordbävningsdrabbat strålskadat hem som i Japan och kan gå ut utan att bli skjuten som i Libyen. Men jag orkar inte vara glad och tacksam. Jag hör all skit och det bekräftar bara allt elände som finns i vår värld och i min tankevärld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar