Tisdag, ångest, semlor, internationell kvinnodag mm

Widar och farmor Lena

En massa ångest, men jag håller ihop mig får jag säga. Lyckas tom le och skratta, märkligt hur lätt människor köper det. Lättast så antar jag.

Widar hade en kaosnatt. Stackarn drömde och vaknade med panikskrik fem i ett på natten och när det väl lugnat sig ville han krypa, stå i brygga, japp han kan gå upp i brygga, begriper det inte, han sjöng, skrek, försökte rymma från sängen mm till klockan fyra då han utmattad somnade liksom jag.

På väg till Spira i solskenet

Som tur är är farmor här och kunde ta över och hon har också haft hand om Widar förutom när vi var på grupp på Spira och det behövs för jag mår inte jättebra. Var hos läkaren på förmiddagen och fick en justering på medicinen som vi ska utvärdera om en månad, annars blir det byte av medicin. Gillar det inte, men nåt måste jag ju göra för att få ordning på det här.

Efter Spira var vi på fika och Widar busade med Lena som försökte hinna mumsa på en semla, inte lätt med en trött bebis som powernappat 15 min. Den lilla sömnen höll han sig på till han somnade halv tio ikväll och han har redan vaknat två gånger. Jipiie öh not...

Widar och semlor på Spira

Hade tänkt att gå ner på manifestationen för kvinnor, men idag, i år fanns ingen kraft. Vet knappt om jag känner mig som en kvinna, försöker vara/ hitta tillbaks till att vara en människa.

Gick en stund själv på stan efter fikan medan Lena tog Widar, ville handla något, men irrade mest omkring med stigande ångest så det var bara att åka hem. Tittar på alla människor jag möter i vårsolen, de ser rätt glada ut och jag lär se ut som ett irrande vrak istället för en vettig småbarnsmamma. Stundtals gör det så ont i själen, i mig att jag knappt vet vart jag ska ta vägen eller göra och då funkar inte en enda förbannad kognitiv övning.

GBG i vårsol

Kan lugnt konstatera att det är inga bra tankar som rusar runt i huvudet då. Märkligt. Undrar vad lilla psykologen ska säga på fredag...hm antagligen att jag inte ska vara själv just nu....som tur är så är jag ju inte ensam. Vet att det inte är alla förunnat att ha människor att luta sig mot och ändå kan jag känna mig så genomensam, så där som när man fryser ända in till benen en riktigt rå  blöt vinterkväll när vinden blåser rakt igenom.

göteborg

Nåja, det har varit sol idag, Widar har haft kul på Spira och med farmor och det är inte illa en dag i mars 2011.

Lena

Widar och farmor Lena

Kvällsbus

Nalle Puh på tur