Vår roliga onsdag...

Vår, min och Widars onsdag har varit fruktansvärt rolig, NOT. Den har sett ut så här....i sångversion;

Vers: Liten skriker, otröstligt 30 min
Refräng: Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, osv.
Vers: Liten tystnar i 20 sek, jag säger hej Widar med låg röst, han skrynklar ihop ansiktet och gallskriker otröstligt...
Refräng: Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, osv.

Vers: Liten tystnar efter 40 min skrik, han och jag är lika svettiga. Han somnar i min famn, vi sitter orörliga i soffan och ser nåt skitprogram. Jag vill byta kanal, sträcker mig efter tvdosan, liten tittar upp på mig, skrynklar ihop hela ansiktet och gallskriker. Inte gråter, inte gnäller utan gallskriker otröstligt.
Refräng:Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, samt ringer BVC och syrran för att få veta om detta är normalt och om 38 grader är feber. Får besked att detta är helt normalt, 38 är ingen feber och så länge han äter så är allt ok.
Vers: Liten tystnar och somnar på kudden jag haft honom på medan jag vyssjat honom i famnen. Efter en stund snarkar han och jag lägger ner honom på soffan. Det går två min, jag hinner på toa, sen skrynklar han ihop ansiktet och gallskriker igen....
Refräng: Jag försöker vyssja, trösta, bära dansa, busa, mata, byta, osv.

Så här har våran dag varit från fyra i morse till tre i eftermiddags. För tillfället sover han helt utmattad. Matte kom hem på eftermiddagen och tog honom och det var välbehövligt.

Widar har skrikit när jag rört på axeln han legat på (måste, den somnar liksom), när nappen halkar på sned (mm varför ska han ha napp alls, suck vi ska vänja av den), när jag tittat på honom (schysst), när jag haft mage att le åt honom (ja hur kan jag med), när telefonen ringt, när jag bytt kanal, när Ninan ramlat ner i ansiktet på honom (han drog henne i örat), när jag lade honom på soffan, sängen, i gymmet, när jag hade mage att lämna honom ensam för att göra i ordning maten...Ja, ni förstår, vi snackar en övertrött liten som fram till för en stund sedan max sovit 20 min i sträck...

Sedan efter tre, efter mat, blöja, 30 min sömn så ler han stort och jag börjar tro att jag inbillat mig, men min kropp och huvud minns att han skrek så pyjamasen blev alldeles svettig trots att jag gick med honom i famnen runt, runt. Vissa dagar borde både han och jag stanna i sängen. Nu har jag tryckt i mig Imigran för att hålla migränen på avstånd, har den där obehagliga bultande känslan i höger sida och känner pulserandet. Inte bra. Men det är lugnt i lägenheten och Matte är och handlar, annars hade det blivit mackor idag, jag har inte ens fått plocka undan tvätten. Lade Widar på sängen och skulle börja, möttes av gallskrik trots att han brukar tycka att det är kul...