Så tidigt på julafton åkte vi 28 mil till Örebro igen |
Sverige var vackert, vitt, kallt och soligt |
Önskade att jag haft allt med mig och tid, skulle fotat hur mycket som helst, nu blev det bara bilder från bilen |
Allt var stängt så det blev ingen mat förren i örebro. Helt sjukt, varenda mat ställe på vägen upp var stängt, tom McDonalds |
Widar var på toppenhumör |
Julbord på sjukhuset |
Efter några timmar blev Widar trött, då fick han en sovplats |
Han älskade sina julklappar som delades ut efter Kalle Anka |
Avdelningen var jul pyntad |
Men det är med döden närvarande. Palliativa avdelningen på sjukhuset. Alla som ligger här håller på att dö och för att R skulle få plats krävdes att en person dog. Man får nämligen köa in till avdelningen eftersom det är fullt och plats ges bara när någon avlidit. Men det är lugnare än den förra avdelningen. Personalen är väldigt lugn, mjuk och go. De är otroligt fina med R som nu behöver hjälp med allt. Han får precis vad han vill ha.
På julafton fick han lite nubbe även om han bara kunde ta pytte pyttelite, han får ha besök som han vill, hans särbo får sova där och han har fri tillgång till morfin och smärtstillande. Men det är ändå så hemskt. Alla vet att han inte kommer hem såvida det inte sker ett mirakel. Ändå försöker alla inklusive han själv verka som om allt ska gå bra. Men personalen säger att han lever på lånad tid och han såg sämre ut på bara de dagar som gått mellan våra besök.
Men det var en fin julafton ändå, på något sätt. Men det är en jul i dödens väntrum, avdelningen är ju ett dödens väntrum. Blir så absurt med Widar som är i starten av sitt liv och R som är i slutet av sitt liv. Så orättvist. Overkligt. Jag var helt slut när vi åkte därifrån vid åtta på kvällen, helt slut. Tycker inte man får luft i rummen på sjukhuset. Hatar sjukhus. Folk bara dör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar