Hemresa, ingen pappa, flygförsening, affärsmäns skosnören och slutligen hemma!

Widar på flyget mellan Paris och Köpenhamn

Hemresan i går var lite av en pärs. Vi gick upp vid sju efter en natt fylld av ångest så för min del vart det inte mycket sömn. Tack och lov sov Widar bättre och han ville inte alls vakna. Men upp kom vi och efter en rejäl frukost och alla galna servetrisers handskakningar med Widar tog vi ryggsäcken, vagnen, bebisen och kabinväskan och gick till Triumfbågen och flygbussen. 

Väl där frågade han som lyfte in väskorna om var pappan var, varför var inte han med? Detta skedde på franska och jag försökte förklara men landade i non papa...öh...varpå han garvade ihjäl sig eftersom jag sagt att barnet inte hade nån pappa förklarade en medresenär...Hm inte det jag menade ju...

Iallafall vid tog flygbussen till Charles de Gaulle och väl där utbröt kaos vid självbetjäningen då en skolklass skulle trycka ut sina biljetter och blockerade automaterna. Vi var ju tidiga, men andra resenärer var desto mer stressade. Vi fick våra biljetter och flyget var så klart försenat.. Packade in vagnen i plast och sedan släpade vi allt till udda bagegeincheckningen efter att ha köat med alla i den vanliga bagageinlämningen då den korkade människan jag frågat sagt att även vagnen skulle in på den vanliga inlämningen. 

Bus i Köpenhamn i väntan på flyget hem till Göteborg

Sedan blev det rätt gate och då bytte de så klart gatenr och flyget fortsatte vara försenat. Kul då jag bara hade en timme för byte i Köpenhamn. 

Widar hade dock kul i vänthallen, han kröp runt, gick och kollade allt, ville läsa andras tidningar samt knyta upp snörena på affärsmännens blanka skor. Detta blev hans nya hobby, tossungen.

Väl på flyget skulle han hela tiden ha ner brickan man ställer maten på samt ha tag i medresenärens tidning innan han somnade. Rätt coolt för vid accelerationen och take off så sitter han blickstilla lutad mot mig. Vi fick en snabb flygning till Köpenhamn och tog igen lite försening så vi hann med en matpaus.

Sedan blev vårt plan försenat i väntan på bagage från USA så allt tog en jäkla tid. Men Widars humör höll och vi kom fram till Landvetter som var soligt och nästan lika varmt som Paris. Där visade det sig att vagnen försvunnit....

Efter en halvtimmes letande så fick personalen fram den, den låg på en annan bagagevagn än den som skulle till udda bagagebandet där jag väntade med en ny trött och grinig bebis. När vi släpat ut allt så kom flygbussen som vi tog till Korsvägen och sedan spårvagn ett par hållplatser för att sedan häva in allt och landa i vår egen lägenhet. 

Fönstren på vid gavel, ombyte till myskläder för mig och Widar, mat och sedan lugn! Sällan har det varit så skönt att komma hem, det tror jag vi alla tyckte! Widar busade järnet med sina saker och jag fick avlastning och bus av en go kompis som kom över!