måndag 2 maj 2011

Så är den där igen...

Nattångesten...jag hatar den. Känner den i hela kroppen, ångest som väller upp så man mår illa och nattsömnen är borta. Hatar det! Hatar det så innerligt. Vad jag önskar att jag bara kunde sova och må bra. Trodde jag hade lagt upp det bra med att inte vara ensam, men det dundrar in över mig och det går inte att stå emot. Var kommer det ifrån?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar