måndag 2 juni 2014

Lisebergspremiär

I fredags körde vi Lisebergspremiär. Strålande sol och femhundrasjuttioelva andra förbannade besökare som ockuperade hela Liseberg. Hade dessutom lite härlig ångest och då mår man ju mumma av att röra sig bland en massa andra människor som ska fram och än hit och än dit. Klart att man inte är ensam på Liseberg en fredagskväll när Timbaktu ska spela och det dessutom pågår en basketturnering i stan vilket märktes då det var många ungdomar i lagtröjor med förvirrade ledare överallt...
Matte var dock mest fascinerad av den nya Helix vars ställningar upptog en stor plats på Liseberg nu. Jag konstaterade snabbt att jag skulle lätt kräkas i två timmar efter två minuter i den. Blir galet åksjuk tyvärr. Men insåg att jag under sommaren kommer kunna få schyssta siluettbilder av den!

Scenen väntade på sin artist och jag var bra sugen på att stanna till dess, men det var för mycket folk vilket även Widar tyckte. Men han tinad upp när vi kollade in radiobilarna och han blev lovad tur med kaffekopparna och farfarsbilarna!

Men han var helt ointresserad av kaninernas disko och har mest avsky för kaninerna. Jag vill ju att han ska krama dem, men det är typ det värsta han kan tänka sig.

Men han älskar verkligen att åka kaffekopparna vilket syns här. Han skrattar så han kiknar och snurrar på ratten så de ska snurra mer och mer. Jag blir liksom åksjuk av att titta på och försöka fota, men det är inget som bekommer Matte eller Widar och tur är väl det!

Jag gillar kaninballongerna, men Widar är helt ointresserad. Inte är han särskilt intresserad av blommorna på Liseberg heller, men som vanligt är blommorna på Liseberg jättefina! Massor av dem, i olika färger och uppsättningar. Ska ta med kameran och fota en massa någon dag. Går in gratis med årskortet så då kan man ta en stund när man vill.

Sedan blev det en tur i farfarsbilarna och egentligen kan jag tycka att den banan borde vara mycket längre. Man köar aslänge för en biltur som är över väldigt fort och sedan är det dags att köa länge igen...och Widar kan åka farfarsbilar hur många gånger som helst, men stoppet kommer när vi inte orkar köa längre...tyvärr.

Vi kollade in i Spegelhuset och Widar fick sig ett gott skratt av alla konstiga former som vi fick...=)
När man går hem så går man alltid förbi slänggungan och jag skulle verkligen vilja flyga fram i den! Men det lilla fanstyget snurrar ju runt sin egen axel och är således extremt kräkframkallande så det är bara att glömma. Blev ingen tur i Flumeriden som är det enda jag åker, en kö på 25 min rimmade illa med en trött son, men nästa gång så. Tycker de borde bygga ut den så stockarna gick runt hela parken med en massa nedförsbackar. Det vore nåt det!! Jisses vad jag skulle åka! I övrigt så verkar Liseberg som vanligt. Matte ser fram emot att åka Helix och Widar ser fram emot att vara lång nog så han får åka mer kul grejer på barndelen. Tror det kommer bli många besök i år även om det är klent med bra artister.

så trött

Vaken och hemma innan måndagens förmiddagsaktiviteter tar vid och jobbet börjar vid lunch. Är genomtrött, sovit 2,5 timme i natt och sömnen har ju inte varit genomgående den här helgen precis.

Är glad att jag inte reser med tåg den här veckan med tanke på att tågstrejken har brutit ut. Förstår att de strejkar med tanke på att de kan förlora sin anställningstrygghet, men är ändå glad över att jag inte står fast på en plats i väntan på tåg!

Är en vanlig jobbvecka, denna vecka. Är mest trött och oinspirerad, men jag hoppas på att det ska ändra sig. Behöver skaka av mig meningslösheten och hopplösheten som såklart förvärras av sömnbristen. Den lägger sig i hela kroppen och liksom gör både den och psyket helt paralyserade. Så trött.

Widar var desto piggare och Matte har åkt och lämnat honom på dagis och fortsatt till sitt jobb. Ska snart pallra mig iväg också. Ha en fin måndag därute!
...

söndag 1 juni 2014

Marstrand 1 juni 2014, bildbomb

När jag piggnat till efter kvällens och nattens fältpass så tog vi en dag i solskenet. Vi lämnade Göteborg för en dag på Marstrandsön, en plats där vi inte varit på några år. Sist vi var här var Widar liten och låg i barnvagn så det är ett tag sedan.



Var en himla fin dag med sol och lite vind och trots att sillens dag och en båtmässa pågick lyckades vi få parkering nära färjan. Widar hann spana på maneter och småfisk medan vi väntade på färjan. Vissa av båtarna som gick förbi eller la till i hamnen var galet stora yachter med tjejer i minimala bikinis och tjocka män, helt enligt värsta fördommarna. Sedan fanns såklart en massa andra båtar och folk och en hel del turister som liksom oss tog västtrafiks färja LasseMaja över till Marstrand.
detta är en av de små båtarna...

Vi gick in i ett mindre bröllopssällskap som fotade och skålade efter vigseln nära Marstrands varmbadhus Båtellet. Vi sattes oss i gräset och mumsade i oss picknicken medan vi kollade på alla båtar som for fram och tillbaka. Var helt underbart att ligga i solen och slappa och bara känna hur sommaren sipprade in i en. Blir visst sommar i år också.
Widar gillar picknick, särskilt om det innehåller godsaker som färsk frukt bla svenska jordgubbar och så mackor. Vi hade gjort det enkelt för oss och plockat med mackor, frukt och dryck vilket funkade fint för liten. När han dessutom fick veta att Matte hade tagit med såpbubblor så blev lunchen perfekt!


fina busungen

stort segel

Försökte under dagen få Widar att ställa upp på lite kort vilket i dagsläget inte är det enklaste. Han gör grimaser, springer fram till kameran så han kan få en närbild på näsan eller vägrar helt...Så det gäller att vara snabb, rolig och lurig för att få några bilder och emellanåt så funkar det!


coolaste båten

fina blomster

Efter lunchen började vi vandringen upp till fästningen. Inte världens längsta väg, men det går uppför hela tiden och för en liten kille så är det nog en bra bit. Var dock lite oförberedd på det konstanta tjatet i form av: när är vi framme? jag orkar inte gå...var har de glass? jag vill ha glass nu? kommer vi aldrig fram? uppförsbacke är jobbigt....jag orkar inte...var är glassen?...




Promenaden upp blev vääääldigt lång kan jag säga, men liten fixade det och efter att vi kollat runt lite så fick han sin belöning i form av eftermiddagsfika, läs glass! Var en väldigt nöjd liten som kunde hålla med om att han hade starka ben och att man kunde se jättelångt från den högsta punkten.
Finns tydligen ett soldathotell vid fästningen och det i form av olika sorters sovplatser, här en minihusvagn.

Pågick någon form av seglingstävling eller träning. En massa båtar som seglade än hit och än dit. Widar trodde först att han kunde se till Thailand vilket är detsamma som att se så långt som han kan tänka sig, men vi fick förklara hur det låg till.
far och son i samspråk

jag och älskade ungen min

fästningen är gammal som ni ser

det växer stalaktiter eller stalagmiter eller vad det heter

nöjd kille

Vi hade en fin utsikt från cafet vid fästningsmuren och hann se vårens andra nyckelpiga efter glasspausen. Har varit dåligt med antalet nyckelpigor än så länge i år.Efter fikat blev det kanoninspektion och Widar ville helst rulla i väg dem och undrade upprepade gånger varför de satt fast. Det är tur att ungarna inte kan rulla omkring dessa kanoner hur som helst, tänk vilka skador och vilket kaos det skulle bli!



Matte lyckades få ett par schyssta kort på mig och liten och det är inte vanligt ska jag säga!

Det är långt ner till hamnen från fästningen, men nerför knatade Widar lätt. Vi gick runt lite och kollade i alla mysiga affärer. Hittade en del fint, men attan vad dyrt det var. En sån där vanlig mössa som jag syr i ekojersey tog de 219 kr för, precis samma tyg och modell som mina. Jag har ju bara provsytt och gett bort mina så jag höll på att smälla av. Över 200 spänn för en mössa...jisses. Undrar hur många de får sålt?

Mina fina killar var inte så pigga på affärerna. Eller som Widar säger, jag gillar bara snickaraffärer mamma....

Så de väntade snällt utanför i skuggan innan vi gick till lekparken där Widar hann gunga en del innan vi upptäckte att klockan hunnit bli rätt mycket och vi behövde ta oss hem.

Så vi tog färjan över till fastlandet och drog hem. Men på vägen blev det ett stopp för att fota årets första vallmo och blåklint. Eller iallafall, mina första vallmo och blåklint för i år.


Väl hemma var vi rätt trötta och kunde höra åskan mullra på avstånd. Min huvudvärk talade sitt tydliga språk och jag hade gärna sett att det åskat loss ordentligt, men det enda vi fick var en regnskur. Rätt kvalmigt ikväll kan jag säga. Sedan var det tur att vi smorde in Widar och oss för man kan lugnt säga att solen tog idag! Men det var en skön söndag och det var skönt att komma ut även om jag var trött. Kommer hem vid tjugo över ett, halv två på natten när jag jobbar på fältet och sedan tar det ju tid innan man kan sova så på söndagen är man rätt seg. Lätt att bara ligga hemma då, men så mycket skönare att komma ut!