Lisebergspremiär

I fredags körde vi Lisebergspremiär. Strålande sol och femhundrasjuttioelva andra förbannade besökare som ockuperade hela Liseberg. Hade dessutom lite härlig ångest och då mår man ju mumma av att röra sig bland en massa andra människor som ska fram och än hit och än dit. Klart att man inte är ensam på Liseberg en fredagskväll när Timbaktu ska spela och det dessutom pågår en basketturnering i stan vilket märktes då det var många ungdomar i lagtröjor med förvirrade ledare överallt...

Matte var dock mest fascinerad av den nya Helix vars ställningar upptog en stor plats på Liseberg nu. Jag konstaterade snabbt att jag skulle lätt kräkas i två timmar efter två minuter i den. Blir galet åksjuk tyvärr. Men insåg att jag under sommaren kommer kunna få schyssta siluettbilder av den!

Scenen väntade på sin artist och jag var bra sugen på att stanna till dess, men det var för mycket folk vilket även Widar tyckte. Men han tinad upp när vi kollade in radiobilarna och han blev lovad tur med kaffekopparna och farfarsbilarna!

Men han var helt ointresserad av kaninernas disko och har mest avsky för kaninerna. Jag vill ju att han ska krama dem, men det är typ det värsta han kan tänka sig.

Men han älskar verkligen att åka kaffekopparna vilket syns här. Han skrattar så han kiknar och snurrar på ratten så de ska snurra mer och mer. Jag blir liksom åksjuk av att titta på och försöka fota, men det är inget som bekommer Matte eller Widar och tur är väl det!

Jag gillar kaninballongerna, men Widar är helt ointresserad. Inte är han särskilt intresserad av blommorna på Liseberg heller, men som vanligt är blommorna på Liseberg jättefina! Massor av dem, i olika färger och uppsättningar. Ska ta med kameran och fota en massa någon dag. Går in gratis med årskortet så då kan man ta en stund när man vill.

Sedan blev det en tur i farfarsbilarna och egentligen kan jag tycka att den banan borde vara mycket längre. Man köar aslänge för en biltur som är över väldigt fort och sedan är det dags att köa länge igen...och Widar kan åka farfarsbilar hur många gånger som helst, men stoppet kommer när vi inte orkar köa längre...tyvärr.

Vi kollade in i Spegelhuset och Widar fick sig ett gott skratt av alla konstiga former som vi fick...=)

När man går hem så går man alltid förbi slänggungan och jag skulle verkligen vilja flyga fram i den! Men det lilla fanstyget snurrar ju runt sin egen axel och är således extremt kräkframkallande så det är bara att glömma. Blev ingen tur i Flumeriden som är det enda jag åker, en kö på 25 min rimmade illa med en trött son, men nästa gång så. Tycker de borde bygga ut den så stockarna gick runt hela parken med en massa nedförsbackar. Det vore nåt det!! Jisses vad jag skulle åka! I övrigt så verkar Liseberg som vanligt. Matte ser fram emot att åka Helix och Widar ser fram emot att vara lång nog så han får åka mer kul grejer på barndelen. Tror det kommer bli många besök i år även om det är klent med bra artister.