Torsdag och helgplanerna kraschade

Widar i ett glatt ögonblick
innan hostattacken kom
och med den krokodiltårarna...

Torsdag förmiddag efter en orolig natt med en hostande bebis. Har ringt BVC och väntar på att de ska ringa upp. Widar sover äntligen. Hans hosta har blivit alldeles rosslig och skrällig och han hostar så han nästan kräks. Är det för mycket begärt att vi blir lite friska?

Känns som tråkigheter radar upp sig, kompisen som vi skulle till i helgen, eller ja egentligen redan igår, men då mådde ju vi dåligt. Iallafall, hon ringde och då hade hennes son kräkts en massa så helgen är inställd. Så jäkla trist. Vi har inte setts på skitlänge och så är antingen vi eller de sjuka och så dröjer det innan vi ses igen.

Vi kom fram till att någon inte vill att vi ska ses, troligen Gud som surar för att vi inte tror på honom. Först var ju vi sjuka och nu de...å andra sidan är det oklart om vi kunnat åka med Widar och hans hosta. Lilla tossevossen som mår bra förutom hostan och snuvan.

Ska kolla in tågbiljetter till Örebro och se om jag kan åka och hälsa på R i allafall. Känner mig så trött och ledsen idag. Allt känns bara meningslöst och lika grått som det är ute. Snöstormen drabbade inte oss direkt, lite blåst i natt och några cm snö som redan håller på att slaska sig till bruntgrått gojs. För övrigt är livet sig likt, sömnlöshet, huvudvärk, ångest och till det lite lagom halsont. Å jag är inte bitter *s*