feber och kräkan

Jobbade för fullt på jobbet när en av kollegorna kikade in och upplyste mig om att han var tvungen att dra hem och VAB:a på grund av sonens kräkningar på dagis. Han undrade om jag ville ha lite baciller och jag bad honom uttryckligen att hålla sig på avstånd då jag inte ville ha kräkan!


En halv timme senare så ringer Widars dagis och när jag svarar så säger pedagogen att Widar precis börjat kräkas på förskolan och är febrig....Höll på att få bryt, men det var inte mycket att göra tyvärr. Hur stora är oddsen att man skämtar om kräkan och sedan får veta att ens egen son fått kräkan liksom?! Var bara att packa ihop och göra som min kollega, nämligen att upplysa de andra kollegorna att även jag måste VAB:a...


Åkte och hämtade en liten ledsen febrig son som grät för att han kräkt ner pölen som de sitter och myser och läser i. Fick tillsammans med pedagogen förklara att de bara skulle tvätta tyget så skulle det bli bra igen och att liten skulle få gå hem och vila. Väl hemma blev det till att krypa upp i soffan, slå på Findus och Pettsson och myspysbädda. Allt hann bli lugnt och jag hann tänka att det nog bara var något tillfälligt innan megakräkan Allan kom liksom och så har det fortsatt. Tur att vi har en egen tvättmaskin!
Stackars Widar blir helt förstörd, han avskyr verkligen att kräkas och vem 17 gör inte det liksom?! Tvålen och handspriten går åt och jag och Matte hoppas på att slippa bli sjuka, men oddsen är väl dåliga kan jag tro. Matte ska VAB:a imorgon och på torsdag då jag har saker jag verkligen behöver få gjort, men jag anar att deltagare och kollegor kommer hålla ett visst avstånd när jag dyker upp imorgon. Såvida inte hela familjen ligger och kräks... Jag orkar bara inte med en magsjuka...

Förr kunde jag bli avis på folk som vabbade, men alltså allvarligt, VAB är inte kul alls! En liten som mår dåligt och som man inte bara kan göra frisk och arbetsuppgifter som staplas på hög. Nä, VAB är ingen som helst lyxvila...