Catch a falling star

Catch a falling star 1500 kr
Efva Attling

Har ni sett den här vackra silverringer hos Efva Attling? Så himla fin, ännu finare inne i butiken där jag stått och tittat på den. Kanske unna mig den som present för att fira något av de beslut jag tagit nu och som kommer inverka på framtiden? Hur som, galet fin är den!

Catch a falling star ring 1500 kr
Efva Attling

Silversmide dag 2

Vi sandpapprade i en evighet och sedan skulle
allt i citronsyra badet upprepade gånger

Idag var andra dagen på helgkursen i silversmide och hela gänget blev klar med sina smycken. Jag och Ronija hann båda klart med våra ringer och få inspiration till diverse andra smycken, så till den grad att vi redan bestämt oss för att gå en fortsättningskurs i höst. Jag vill göra ett maffigt armband och syrran har liknande ideer.

min fina ring

Tror vi kommer få ha en verkstad/syhörna/målaratelje/fotostudio i ett stort uthus när vi flyttar till hus. Finns så oerhört mycket man kan göra både av nya material och sådant som är återvunnet. Hoppas att man på sikt ska kunna ha eget och jobba med olika uppdrag på deltid.

min och syrrans ring

Tror inte någon kan ana hur mycket slipande och hur många moment det är innan man sitter med det slutliga smycket. Inte underligt att handgjorda smycken kostar cash för det är en massa arbete och tålamod och stundtals även blodvite. Som idag då jag råkade slipa bort en del av tummen...ingen stor del för all del, men blodvite uppstod och min högertumme är lite känslig idag.

är galet nöjd med min ring som blänker som attan efter
allt putsande och trumlande

Hur som, är galet nöjd med min ring och det är kul att känna sig lite mer hemma idag bland verktygen och teknikerna. Sakta men säkert lär man sig, men oj vad mycket arbete det ligger bakom de som är professionella, jisses. Men silver är ett kul material att jobba med och man kan både mjuka upp och härda det i olika former vilket erbjuder en massa möjligheter! Ronija var minst lika nöjd och det var kul att göra något tillsammans, bara hon och jag!

Silversmide och ballonger

I morse knatade jag och Ronija iväg till Medborgarskolans silversmideslokaler på Viktoriagatan. Båda var hur pepp som helst. Var kul att komma in i verkstan och känna att man kände igen hur saker och ting fungerade och vad man kunde göra

Ronija i full gång med att såga ut grunden till sin ring

Vi blev tio stycken i gruppen, alla så gott som nybörjare och till skillnad mot förra smideskursen som jag gick för 1½ år sedan då vi var fem så innebar dagen en hel del väntande på sin tur. Vi fick en genomgång av verkstan och material, hur man tar ut ringstorlek och skissa en sketch av det vi ville göra. Sedan blev det till att mäta och såga ut det man ville börja jobba med.

redo för lödning

Precis som tidigare så blir man paff över hur mycket filande, putsande, sågande, lödning, kratsning som man måste göra på vägen och jag vet att jag förra gången var hur entusiastisk som helst över hur allt växte fram. Idag gick det helt ok, men känslan infann sig inte riktigt. Kunde liksom inte känna mig så glad i det jag gjorde utan mest grå och trött och silversmide är inte grått och tröttigt. Blev lite låg av det, eller egentligen är jag väl låg överhuvudtaget just nu.

min skiss och hur långt jag hann idag på min
droppformade ring

Tror hur som att min ring kommer bli fin och den liknar ingen annan ring jag sett så jag visste egentligen inte om jag skulle kunna göra den. Det är klart enklare att göra en vanlig rund ring som jag gjorde sist. Att försöka få ihop avsågade sidor är ett meck eller som läraren sa; nu har du skaffat dig ett pilligt jobb...hm ja så kan man ju säga!

Syrran gör också en ring, ska bli kul att se hur den blir. Alla tio på kursen gör olika saker och det ger onekligen inspiration. Gillar ju jobba med mina händer och då blir det lite lesset när det inte känns kul. Det är ju något jag egentligen gillar ju och ändå orkade jag knappt genomföra det idag...

något höll på att hända på Avenyn då de satte
upp ballonger i varenda stolpe

Både i morse och i eftermiddags när vi åkte hem såg vi en massa ballonger i alla lampposter på avenyn och diverse aktiviteter verkade pågå. Vet inte alls var det var, kanske någon vårdagsshopping eller nåt. Men ballongerna stod sig fint mot den i övrigt så gråa Avenyn.

massor av ballonger liksom....

Var hur som skönt att komma hem till en glad Widar medan Matte gjorde sig klar för att gå på öl och whiskeymässan som pågår i stan. En mässa som ingen av oss andra var särskilt intresserade av, men Matte lyckades lirka med sig en kompis och jag antar att de testar både öl och vin och således lär bli sena....Jag och Ronija myser framför tv:n med lördagsgodis medan Widar sover och regnet öser ner utanför fönstret.

silverlördag

I går kväll kom Ronija hit efter sin praktik och nu på morgonen ska vi dra på vår helgkurs i silversmide.Vad som ingår i kursen ser ni här!

Jag har äntligen lyckats sova lite i natt och det gör att huvudet känns lite lättare. Första natten på hela veckan som jag sovit mer än 2,5 timme under natten. Visserligen är jag ju van, men det blir jobbigt ändå.

Har skissat lite på ett smycke jag vill göra, får se om vi får till det. Widar är iallafall tossigt glad över att Ronija är här och han leker redan för fullt med henne och det lär bli mer bus efter kursen idag!
Ni får ha en go lördag därute!

Moster, tankar om livet och silversmide

Det blev en lugn dag idag, jag hade mest huvudvärk och Widar var inne och lekte och Matte hade en del att fixa med. Det som livade upp var att Ronija kom förbi en stund innan hon åkte hem till Hjo. Widar blev helt till sig över att moster Ronija kom och lekte och han förevisade diverse leksaker och lekar och när Ronija väl skulle gå kom tårarna medan han snyftade "jag kommer sakna jonja".

Han har det riktigt jobbigt med att säga hejdå till människor han tycker om och så har det varit ett tag. Blir mycket tröstande och prat om varför man saknar någon man tycker om, varför de måste åka osv. På sistone har han dessutom börjat fråga om döden, hur länge man lever osv. Var lite oförberedd när han började fråga, vill minnas att när man läste psykologi så var det sånt som skulle komma när barnen var i typ sexårsåldern, inte redan nu.

Men jag vet inte om det fastnat i hans huvud efter alla gånger vi lagt blommor på min fars grav och när man pratar om folk som gått bort. Gör lite ont i hjärtat att prata om döden. När han frågar om jag ska dö, när han ska dö, hur länge lever man mamma, varför dör man, varför blir man sjuk....Han funderar så himla mycket, vare sig det är liv, död, verktyg, resor, dagis osv.

Ibland ser man på honom hur det snurrar i skallen på honom och hur han försöker förstå hur allt är. Det är så mycket de har framför sig, så mycket de ska igenom, förstå och klara. ibland blir jag alldeles kall när jag tänker på allt som kan ske. Hoppas innerligt att han inte ska behöva gå igenom alltför mycket hemska saker i sitt liv och att han får med sig en egen trygghet och bättre självkänsla genom livet än vad jag haft.

En kul sak med att Ronija tittade förbi, förutom att det är himla gott att ses, var att vi gjorde slag i något vi snackat om ett tag. Nämligen att boka in oss på en helgkurs i silversmide. Jag gick ju en kurs förra året och vill lära mig mer, mycket mer och Ronija vill testa. Så i mitten av april ska vi gå på en helgkurs i silversmide och lära oss en massa.

Sedan blir det nog till att investera lite i silverplåt, blir lite billigare att köpa en plåt och dela på den. Silver är seriöst svindyrt att köpa numera. Ska bli så kul att göra det tillsammans! Sedan snackade vi om att dra till London och shoppa en helg, men då behöver jag fått tag i ett jobb först! Vore så kul! Vi har pratat om det länge, men ekonomin har inte medgett det riktigt. Men får man in lön igen så blir det ju helt rimligt!

Kvällen blev lugn, har tvättat en massa och så fick jag lite syinspiration och ritade av mönster och skapade egna mönster till lite barnkläder som jag sy under veckan som kommer såvida inte lust och ork avtar. Men jag är faktiskt sysugen och det kliar i fingrarna! Bra tecken, betydligt bättre än när depressionstäcket lägger sig över en och vill begrava en i totalt mörker!

Testa något nytt

Ikväll har jag anmält mig till något alldeles nytt för min del. Jobbar på att hitta saker som jag tycker är roliga igen och det är inte så enkelt när man ska ta sig upp ur ett gråsvart träsk.(psykologen är på mig, det handlar om nya banor, nya tankar och att finna lite livslust)

Har skaffat färg för att måla och ikväll anmälde jag mig till en helgkurs i silversmide. Om det finns platser kvar så är det andra helgen i december och jag hoppas att det går i lås och att det är roligt. Behöver göra sånt som skingrar tankarna och grubblerierna.

Har kollat ridskolor också, kanske kan få plats i en grupp till våren. Lite scary, rider som en kratta trots att jag varit hyggligt duktig en gång i tiden. Men det var läääänge sedan. Samma sak med målningen och skrivandet. Finner inte ord och ro att skriva än, men blivit lite sugen på att måla. Måla utan att drunkna i kritik. Men det är svårt att ta upp något som man kunnat göra hyggligt och upptäcka på nytt att min bild i huvudet fullständigt vägrar komma ut i penseldragen. Så oerhört frustrerande.


Har en del ideer för tillfället, mycket kretsar kring foto och smyckestillverkning mm. Gäller att passa på innan allt försvinner i den gråa smeten igen. Så det pysslas, listas, funderas. Måste liksom känna på vad jag vill, vad jag gillar, vad som känns ok, vad som kan kännas meningsfullt. Så jag testar och vinglar runt så får vi se vad det blir. Men först, fokus på att testa silversmide. I morgon kanske gråheten liggr tjock igen, ute och inombords. Götet kunde lika gärna vara en bild av mig nu, grå, kall och blåsig med inslag av ösregn.