|
longtailtaxi |
Efter en väldigt lugn vecka på Ko kho khao var det dags att styra kosan mot Khao Lak. I slutet av första veckan var killarna ute och rekade då vi inte hade bokat hotell hemifrån för vecka 2. Killarna var väldigt nöjda över vad de hittat, medan vi tjejer var lite mer skeptiska. Vi var ju trots allt nöjda med hur vi bott och haft det under första veckan. Men vi packade ihop och lämnade The Kib och drog ner till hamnen för att deala till oss en båtresa och därefter taxiresa till nästa hotell.
|
lunchrestaurangen vid hamnen |
|
Matte och Widar och Andreas och Livia |
|
Väntan på lunch, Mattias och Tilde |
|
Vi blev önskade bon voyage |
|
Widar har ett flertal frågat oss under resans gång att "det är tråkigt att vänta, varför måste man vänta mamma?" Det här är en av hans det-är-tråkigt-att-vänta-pose... |
|
mor och dotter |
Innan vi tog båten över så hann vi med lite lunch och barnen gick runt och kikade en del och blev väldigt fascinerade över tunnorna som stod vid baksidan av restaurangen. I dem fanns fisk, krabbor, hummer och lite annat som vi antar var till för någons lunch eller middag. det är ju oftast så att om restaurangen har seafood av olika slag så finns de i tunnor av vatten eller akvarium och man får peka ut vilken krabba eller fisk man vill äta och så tillagas den på plats.
|
i de här tunnorna hittade ungarna levande hummer, fisk och krabbor |
|
anar att de väntade på att bli någons lunch/middag skumt |
|
del av hamnen |
|
fruktbåten kom lastad till max |
|
longtailtaxin fraktar allt, människor, mat, motorcyklar, möbler osv |
Efter lunchen var det dags att packa oss ombord på en av longtailtaxibåtarna och ta oss över vattnet in mot fastlandet. En kort båttur på ca 15 min och därefter ta någon av taxibilarna till hotellet, en tur på ca en halvtimme. Vi hade så mycket väskor och packning att det bara blev vi och två personer till i båten. En båt som lät galet mycket och jag var orolig att Widar skulle få bryt av oljudet, men han klarade det bra. Ibland är han galet ljudkänslig och så har det varit sedan hans operation hösten 2012, men den här gången gick det bra.
|
Vi hade en massa pazckning, 3 familjer liksom och Widar bidrog genom att bära sin fullpackade ryggsäck. Den var seriöst tung |
|
och det är inte så lätt att balansera sig ombord en gungande longtail |
|
min coola unge |
|
Vi och våra prylar tog upp större delen av longtailbåten |
|
killen höll på att trilla i ett kort ögonblick och motorerna låter och luktar som f-n |
|
vi fick hålla för alla ungarnas öron, men Widar som kan vara extremt ljudkänslig klarade det fint |
|
på väg mot fastlandet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar