hm det där med vila alltså

Vi kom hem från Gotland, jag och liten, igår och det kommer komma lite gotlandspics under helgen. I dag har jag varken ork eller lust. Blir bara en liten uppdatering kring det här med vila.


Har varit hos läkaren och pratat blodtryck och såna saker och fått mig en tillsägelse eller nåt. Tack och lov så hade inte trycket blivit värre, snarare något lägre så kanske håller den nya medicinnivån ge effekt.

Pratade om att jag blir andfådd av att hämta liten på dagis, en lång uppförsbacke, men allvarligt, jag ska inte flåsa av den liksom men det gör jag. Eller hur jag tappar andan när jag rider. Vi ska se om det blir  bättre annars kanske man måste utreda det. Kan mycket väl bero på mitt höga blodtryck, men också på annat. Har ju en del mediciner och sedan finns det visst en risk att den sjukdom jag hade när jag var yngre som gav sig på lungorna, nerverna och annat kanske skapat någon sårbarhet för något eller inte.

Nå väl, blev tillsagd att vila så mycket jag kan och röra mig lugnt. Kunde inte låta bli att skratta när jag sa att jag har en vild fyraåring hemma och på måndag börjar jag mitt nya jobb som är på heltid plus att jag vill komma igång med träningen och även ta extra ridlektioner för att det är så kul. Kan säga att min läkare som är en väldigt sympatisk varelse tog i lite när hen sa att nu får du lugna dig lite annars blir du sjukskriven...Så jag lugnar mig och ligger på soffan just nu istället för att gå och köpa gymkort som planerat.

Får bli lite lugna promenader och nytt återbesök. Men helt lugnt är ju omöjligt, vila är skittrist, iallafall när man är tillsagd att vila. Ikväll blir det middag med gamla jobbet och jag kommer verkligen sakna dem så sjukt mycket!

Är skitnervös inför nya jobbet på måndag! Hoppas verkligen att jag ska trivas och gilla det!!! Är skitskraj för att jag ska vara kass på jobbet eller inte trivas...Men ett år går väl fort eller hur? Dessutom gillar jag ju att jobba och mitt mående har mått så mycket bättre av att jobba än att gå hemma eller gå på de absurda AF verksamheter jag befunnit mig på. Fick mail från min AF kontakt idag, vi skulle ju stämma av när mitt halvårsvik var slut och det var så fett skönt att skriva att de får avsluta mig, jag har ett nytt jobb på gång nästa vecka!! Så ja, det här med vila går så där, men jag har i allafall vilat medan jag skrev detta...

jieses...fotoutbildning

Gjorde det alldeles nyss. Anmälde mig till en fotoutbildning på Art collage i stan. Än så länge vet man inte om vi blir tillräckligt många för att den ska starta i höst, men du vet, bara att våga anmäla sig! Man har gott om tid att backa ur, men det här skulle verkligen passa mig.

Den går på kvällstid, med lärarhandleda workshops och man får många grunder. Är oerhört sugen på att starta upp något eget, men jag är för feg för att bara göra det utan att ha mer utbildning. Vet folk som bara skaffar en kamera och startar igång, men jag har inte världens starkaste självförtroende och då är det svårt att prissätta sina uppdrag och alster. Älskar att fota och försöka se något mer än bara bilden, men jag är ännu inte så metodisk att jag på ett par bilder kan gestalta just det där som efterfrågas. Det är rätt mycket tur känns det som.

så länge katten inte rör min Canon så...;)

Sedan tycks det som att bildbehandling också är en stor del i det hela och där har jag mycket att lära. Men tänk vad kul att på sikt kunna ta uppdrag och fota!!! Den här utbildningen avslutas med ett gestaltande uppdrag och en utställning, tänk att se sina alster utställda! Tänk dessutom vad mycket inspiration man skulle få av de andra som går av samma anledning, men som i sin kameralins ser något annat än det jag ser. Finns så många sätt att förmedla något och att nå andra genom sitt bildspråk.

Så nu hoppas jag att vi blir många nog och att jag inte fegar ur! Är inne i en liten period av att försöka ta beslut kring mycket som jag skjutit upp. Månne en begynnande 40 års kris kanske...;)

feber, velanden, beslut och ett visst hat

Medan febern rasar och rösten havererar så velar jag fram och tillbaka över diverse beslut som tex jobbet och annat som är viktigt eller definitivt. Vissa beslut är ju definitiva på ett sätt som vardagsbesluten sällan är. I de flesta fall kan man ju välja och ångra sig och välja om, men för vissa finns ingen andra chans i livet. Det gör det hela så mycket svårare.

När det gäller jobbet så tror jag att en del av mig väldigt gärna vill ta chansen att testa, även om jag trivs bra där jag är. Skulle dock vara riktigt surt om jag inte skulle trivas i det nya jobbet, med tanke på att jag trivs så gott med folket och upplägget där jag är idag. Men jag har ju hela tiden sagt att jag vill jobba med behandling, har medvetet inte sökt vanliga socialsekreterarjobb då jag jobbat med det under flera år. Sedan är det lite trist att det bara är ett vik, men man vet ju aldrig vart det leder...

Dessutom skulle man kunna jobba extra inom någon av de organisationer som jobbar med hemlöshet så man fortfarande kan ha lite av det kvar. Är lite förvånad över att jag verkligen gillar fält och uppföljarbiten i mitt nuvarande jobb. Samtidigt så ska jag ju försöka lyssna på vad jag helst av allt vill, som om jag skulle veta det....Ett av mina problem enligt psykologen, du måste lyssna på vad du vill Bea, istället för att bara göra det som förväntas....hm jo, jag vet, men det är f-n inte så enkelt. Helst skulle jag klona mig och ha båda jobben...

Ringer runt och hör mig för om arbetsplatsen och vad man kan be om i lön. Verkar som om arbetsgruppen har gott rykte om sig och inte någon större personalomsättning och det är ju ett gott tecken. Sedan samlar jag mod och ringer viktiga instanser och blir så bra bemött att jag nästan börjar lipa i telefon. Fånigt, men vissa saker är oerhört känsliga och så är det väl egentligen med allt som är seriöst viktigt för en. Att då få ett gott och hoppfullt bemötande lättar oerhört. Särskilt som det stakar ut en riktning framöver.

Förutom allt sånt fick jag ett ryck och ringde och kollade upp fotoutbildningen som jag vill gå. Fick prata med den kursansvarige som sa att kursen troligen kommer börja i höst på kvällstid om de får tillräckligt många anmälda. Det är en fotogrundutbildning som är förberedande inför högskolestudier eller yrkesförberedande för de som vill starta eget. Så nu håller jag tummarna, kommer anmäla mig på torsdag när kurserna inför hösten släpps! Har ju en dröm att kunna ha en fotoverksamhet bredvid ett vanligt arbete samt kunna sy och göra en del smycken. Men allt det ligger på lång sikt.

Likaså fick jag häcken ur och mejlade min handledare om min kommande uppsats så trots febertjafset eller kanske pga feberyran så har jag vågat göra en hel del viktiga saker idag. Nu ligger jag däremot utslagen av febern och hoppas att vila och Alvedon ska få mig fit nog att hämta liten snart. Tror dock att psykologen skulle vara nöjd med att jag gör saker som är viktiga för mig och dessutom vågar dra upp framtidsplaner medan det fladdrar lite i magen!

Men nu, total vila och varmt citronvatten! och ett seriöst hat mot hantverkarna som byter panel på huset och som driver mig till vansinnets gräns med sitt bankande och sågande...utanför vårt fönster....Jag vet att de bara gör sitt jobb, men det krävs seriös impulskontroll för att inte slita upp ett fönster och skrika sluuuuta med en avgrundsröst så de trillar ner och inte hamrar mer...men annars är allt lugnt och bra...typ

funderar på båda

Människor i färg från lördagens fotopromenad

Vi samlades på Gustaf Adolfs torg i Göteborg vid tolv för att få kartor och ge oss iväg ut på fotopromenaden. Under tiden vi väntade på att komma iväg tilltog regnet och det fina motljus som rått under fredagen var fullständigt bortblåst. Trots det visade det sig i slutändan att vi blev 270 st fotografer som gav oss ut med kameran i högsta hugg för att testa stadsfotografering.

fick med en bild på ett par som vigt sig i stadshuset

 

kolla noga så kan ni ana mobilmotivet

ser ni, motivet i mobilen och i min kamera?

 

Vi gick en bana med stationer från Gustav Adolfs torg, till Kungstorget, Saluhallen, Brunnsparken, Centralstationen, Kronhusbodarna, Grönsakstorget, Haga och slutligen Järntorget. Vi mötte många människor som undrade vad som försigick och vissa lät sig fotograferas, vissa blev glada, roade, generade medan ett fåtal blev sura, arga och fräste. Detta trots att det är lagligt att fotografera människor i olika miljöer så länge bilderna inte kan uppfattas som kränkande.

 

Sprang på min nuvarande chef som också gillade sådana här saker. Dessvärre hade hon en Nikon och då jag är ett Canonfan så påtalade jag såklart att hon borde byta märke vilket hon inte förstod ;)

gillar den här bilden =)

 

 

 

den här tjejen hade jag velat fota hur mycket som helst

 

 

 

Människor i svartvitt från lördagens fotopromenad

Kan inte riktigt skriva om allt hemskt som hänt det sista dygnet, det får bli när vi vet om det stabiliserar sig. Lägger lite fokus på bilderna från lördagens fotopromenad i Göteborg. En tre timmars fotobomb och trots att det blir massor av bilder i inläggen så får jag göra ett par inlägg.

Vi börjar med människor i svartvitt och jag får säga att jag fått blodad tand och kommer jobba på att våga fota människor på stan. Att gå på promenad med andra fotografer var verkligen en pepp och inspiration även om 200 fotografer på en gång var lite många. Blev lättare att komma när nära det glesade ut sig i slutet av de tre timmarna.

Men jag vågade lite mer, fota lite nära när jag inte var ensam om det och testa själva, är inte lätt att fota människor man inte känner nära. Har en del att jobba på...Men om ni inte vill se en massa foton på okända människor får ni hoppa inlägget för många bilder är det och då har jag ändå rensat hårt....Kommer inlägg i färg och miljöer sedan också!