vånda

Önskar att allt bara vore vanligt och enkelt. Att definitiva beslut inte behövde fattas. Att kroppen bara gjorde vad den borde och att psyket bara funkade. Att allt inte varit så svårt de sista åren. Att hoppet funnits som en självklarhet eller att man iallafall haft illusionen om att allt kommer ordna sig. Men livets prövningar kom emellan, allt är inte så lätt som man skulle önska. Vissa saker kan man inte lösa, vissa saker kommer aldrig gå att lösa och vissa val måste man leva med hur svåra de än är. Men vad har egentligen varit enkelt när jag tittar tillbaks tillsammans med psykologen? Frågan är bara om man kommer ångra sina val....jag vet inte, vet inte särskilt mycket om någonting.