meningslöst

Meningslöshet, det är vad allt är. Meningslös värdelös skit och det kallar man för livet. Gör ont att andas. Förstår inte ens varför man försöker när det ändå inte funkar. Ringde kliniken idag, sa hur det var och möttes av en kvinna med brytning som beklagade och mumlade att det var tråkigt, verkligen tråkigt. Hon skulle notera det i journalen och jag tackade och lade på. Smärtan gick som en stöt genom kroppen och jag höll på att kräkas innan jag samlade ihop mig och gick ut till dagens metodmöte. Så oerhört meningslöst alltihop. Alla dessa ord, jag orkar inte med alla dessa meningslösa ord. Går hem och kramar liten för att påminnas om det som håller mig kvar här, det som inte är meningslöst i en värld där ljusen slocknar ett efter ett. Det gör fortfarande ont att andas.